Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-04-30. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-04-30

Sverige och Danmark lär av varandra om lärlingsutbildning

2011 reformeras den svenska gymnasieskolan och lärlingsutbildning blir ett inslag på yrkesprogrammen. Högskolan i Halmstad förbereder sig nu för att ge blivande gymnasielärare och lärlingshandledare de bästa förutsättningarna att undervisa på de nya yrkesprogrammen.
Sedan 2008 pågår en försöksverksamhet med lärlingsutbildning i vissa kommuner i Sverige och 2011 införs ett lärlingssystem på gymnasieskolans yrkesprogram.

– Alla tycker att detta är bra. Det är viktigt att fånga upp ungdomar som inte har en teoretisk inriktning, så att de också kan gå en gymnasieutbildning. De som är studietrötta behöver inte läsa teoretiska ämnen i samma omfattning som tidigare, men har möjlighet att göra det om de vill, säger Ingrid Nilsson, lärare och forskare på lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

Ingrid Nilsson och Arne Andersson, Sektionen för lärarutbildning, jämför lärlingsutbildningar i Sverige och Danmark. Vilka är likheterna och vilka är skillnader? Syftet är att skapa så goda förutsättningar för det delvis nya svenska system med lärlingsutbildning som införs ii gymnasieskolan nästa år.
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Kulturell bro till Danmark


Tillsammans med sin kollega Arne Andersson genomför Ingrid Nilsson just nu en förstudie med stöd från EU-programmet Interreg, där de jämför det danska lärlingssystemet med den svenska försöksverksamheten. De kartlägger hur det ser ut i Sverige och i Danmark och intervjuar bland andra lärare, lärlingar, företagare och lärlingshandledare. Ingrid Nilsson och Arne Andersson är intresserade av kulturella skillnader i olika organisationer och branscher.

Ömsesidigt lärande


I Danmark har man haft lärlingsutbildning länge och Ingrid Nilsson och Arne Andersson tycker att det finns mycket att lära av grannlandet. Danskarna å sin sida är intresserade av att se hur den nya lärlingsutbildningen i Sverige byggs upp. Det svenska systemet har ett teoretiskt inslag till skillnad från det danska. I Sverige lyckas man behålla även studieomotiverade elever trots att utbildningen är lite längre.

– Där har Danmark att lära av oss. Genomströmning är ett problem där, konstaterar Ingrid Nilsson.

Genom att lära av varandra och lyfta fram likheter och skillnader kan lärlingsutbildningen förbättras och anpassas till de särskilda förutsättningar som råder. Lärlingsutbildning innebär samverkan mellan olika verksamheter och ställer en hel del krav på de involverade, bland andra lärarstudenter på högskolan, yrkesverksamma lärare, arbetsgivare och handledare på lärlingsplatserna.

– Det är olika förutsättningar och blir kulturmöten när olika organisationskulturer ska samverka, säger Ingrid Nilsson.

"Vi sitter på ett guldägg"


Tack vare projektet tycker Ingrid Nilsson och Arne Andersson att de har stora möjligheter att påverka de nya yrkesutbildningarna. Både på det nationella planet, och på det lokala i den egna lärarutbildningen på Högskolan.

Ingrid Nilsson och Arne Andersson vill utveckla ett kursinslag till lärarutbildningen vilket ska göra studenterna medvetna om olika organisationskulturer, och ge dem verktyg att hantera sådana skillnader.

Arne Andersson hoppas dessutom att deras förstudie ska ge effekt i ett vidare perspektiv.

– Alla är intresserade av det vi gör och vi vill påverka politikerna att satsa på lärlingsverksamhet. Vi sitter på ett guldägg. Vi är precis rätt i tiden och kan bidra med våra erfarenheter så att det nya systemet kan bli bra.  

LENA LUNDÉN

KULTURELLA BROAR och INTERREG


Kulturella broar är ett förberedelseprojekt med en budget på 500 000 kronor genom EU-programmet Interreg, vars syfte är att stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Målsättningen med förstudien Kulturella broar är att förbereda ett större projekt som i sin tur handlar om att utveckla en modell för gränsöverskridande lärlingsutbildning i Öresund–Kattegatt–Skagerrak-regionen. Projektpartner är Uddannelsescentret i Roskilde.

FÖRSÖKSVERKSAMHET LÄRLINGSUTBILDNING


Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning,
ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom ett yrkesområde. Hälften av utbildningen är arbetsplatsförlagd (APU), vilket motsvarar ungefär 55 veckor. Ett vanligt yrkesprogram har vanligtvis 15 veckor APU.
Sidan uppdaterad 2010-04-30