Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-11-22. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-11-22

Ett långt yrkesliv i bibliotekets tjänst

Det finns inget som inte Göran Ericson, 64, vet om högskolebiblioteket på Högskolan i Halmstad. Efter att ha vigt nästan hela sitt yrkesverksamma liv åt biblioteksarbete och främst databaser, får han nu belöning för sitt mångåriga arbete. I går fick han, efter trettio år i statlig tjänst, nämligen ta emot utmärkelsen NOR (för nit och redlighet i rikets tjänst). Utmärkelsen delades ut på Heagårds skafferi i samband med en lunch för Högskolans jubilarer.

– Detta är ett bevis på att man har trivts med sitt jobb, säger han i en första spontan kommentar.

Göran Ericson har sitt kontor längst upp i högskolebibliotekets byggnad. Här jobbar han sedan fyra år tillbaka med IT-frågor och med utveckling och underhållsarbete av bibliotekssystemet som huvudsaklig arbetsuppgift. Det är svårt att ta miste på att det är en man som verkligen stortrivs med sitt arbete.

– Det är just tack vare att jag trivs med det jag gör som jag har haft orken att hålla på så länge som jag har gjort. Mitt jobb är fullt av utmaningar och jag har underbara kollegor, säger han samtidigt som han passar på att ge kontorets läge några berömmande ord:

– Norrläge. Det betyder att jag slipper så mycket sol, vilket är till en stor fördel när man jobbar med datorer som jag, säger han skämtsamt.

”Tog mig för pannan”

Om vi backar bandet några år tillbaka i tiden var inte Göran Ericsons arbetssituation lika bekväm, trots att han noga påpekar att han alltid har trivts med sitt arbete. Han blev då anställd på halvtid som bibliotekarie för att skapa ordning och reda bland de böcker och tidsskrifter som dåvarande högskoleutbildningen i Halmstad förfogade över. Året var 1981 och situationen på biblioteket var näst intill kaosartad.

När Högskolan flyttade till sina nuvarande lokaler på Larsfrid 1988 låg biblioteket ungefär där Studenthälsan huserar i dag. "Biblioteket var trångbott redan från start", minns Göran Ericson.
Bild: HÖGSKOLANS ARKIV

– Bibliotekslokalerna låg utspridda på tre platser runt om i Halmstad – Engelbrektsskolan, Haldaskolan och i en lokal på Norra vägen. Så det var en enda röra alltihop som jag skulle bringa ordning i. Jag minns att jag tog mig för pannan och tänkte ”Herregud! Hur ska jag klara av detta på en halvtidstjänst”, berättar han.

Byggde dataregister

Men nöden är uppfinningarnas moder. Göran Ericson började omgående fundera på om det inte skulle gå att skapa dataregister över bibliotekens böcker och tidsskrifter. Han blev mer och mer lockad av tanken trots att många på den tiden fortfarande var negativt inställda till datorer.

– Det som egentligen först förde mig in på den tanken var att det i den vevan fanns en lärare som arbetade på högskoleutbildningen i Halmstad som förtvivlat försökte få personalen att använda datorer, men som möttes av ett massivt motstånd. Det var egentligen där jag tänkte att jag kanske skulle kunna ha användning för den tekniken i mitt arbete.

Sagt och gjort, Göran Ericson införskaffade en dator och började jobba på sin idé.

– Jag gjorde mitt första dataregister på en gammal ABC 800-dator, och sedan har det rullat på, säger han och småler åt tanken.

Blev bibliotekschef

År 1982 flyttade utbildningen över till samlade lokaler i Eketångaskolan. För Göran Ericsons del innebar det en enklare och mer överskådlig arbetssituation på många sätt. De tre biblioteken slogs ihop till ett enda och Göran Ericsons tjänst uppgraderades till heltid – i samband med detta fick han även en medhjälpare. Han började efter mycket arbete och hårt slit få ordning på biblioteket. Han blev också, så småningom, befordrad till bibliotekschef.

– Men eftersom jag hela tiden ville jobba med IT, ville jag inte riktigt släppa den delen, utan valde att jobba parallellt. Jag har hela tiden varit väldigt fascinerad av datorer och ville gärna kombinera detta med bibliotekets utveckling.

Men lokalerna var drabbade av mögel, och snart skulle hela verksamheten tvingas flytta på sig ytterligare en gång. – Jag tror halva personalstyrkan hade läkarintyg på att de inte kunde vistas i lokalerna, berättar han. För små lokaler Och så blev det. Redan 1988 flyttade Högskolan till de nuvarande lokalerna – likaså högskolebiblioteket. Lokalerna man förfogade över var placerade ungefär där nuvarande Studenthälsan ligger, vilket enligt Göran Ericson, inte var optimalt för att bedriva ett bibliotek. Han hade redan klargjort att biblioteket behöver större ytor för att kunna utvecklas i rätt riktning och för att kunna möta morgondagens behov. Därför var glädjen stor när det nya högskolebiblioteket stod klart 1998.

– Jag vill påstå att vi genomgående har haft för små lokaler. Det är likadant i dag. Vi får till exempel ständigt säga nej till studenter som vill sitta här och studera av den anledningen att här är fullt. Och det är inte roligt, suckar han.

En av Göran Ericsons största utmaningar i yrkeslivet var stormen Gudrun och det som den orsakade i januari 2005. Fyra av de stora, två våningar höga, sektionerna med fönster rasade och böcker, tidskrifter och möbler bokstavligen virvlade ut i blåsten – allt framför ögonen på dåvarande personalchefen. "Han satt och jobbade på sitt kontor på femte våningen i höghuset, när han plötsligt hörde världens smäll. Döm om hans förvåning när han tittade ut och såg att biblioteksväggen rasade mitt framför ögon på honom. Han ringde mig, men jag var i Harplinge och nedfallna träd gjorde att det dröjde flera timmar innan jag kunde ta mig till biblioteket", berättar Göran Ericson.
Bild: HÖGSKOLANS ARKIV

"Förstörelsen var förödande. Men redan efter en vecka lyckades vi öppna biblioteket med en smal passage fram till disken så att folk kunde hämta och lämna sina fjärrlån. Cirka ett år tog det innan allt var tillbaka helt i normal drift. Mitt i all bedrövelsen var det ändå en väldigt positiv upplevelse att så många ställde upp och kämpade för att återställa biblioteket." 
Bild: HÖGSKOLANS ARKIV

Hård arbetsbelastning

År 2002 började Göran Ericson flagga för att han ville hoppa av sin tjänst som bibliotekschef. De dubbla rollerna blev för betungande. Men då uppstod problem:

– Vi försökte rekrytera en ny chef, men hittade helt enkelt ingen som var lämplig, därför blev jag övertalad att stanna kvar ytterligare några år innan jag till slut 2008 blev avlöst av vår nuvarande chef, Peter Lindgren.

Nu ägnar sig Göran Ericson åt det som ligger honom varmast om hjärtat, nämligen IT och främst databasutveckling. Han har bland annat utvecklat bibliotekets nuvarande unika bibliotekssystem och jobbar också med att utveckla teknisk support för bibliotekets besökare.

– Det är verkligen detta jag brinner för och vill jobba med. Förutom mina uppdrag inom bibliotekets väggar jobbar jag även med databasutveckling på uppdrag, både av avdelningar inom Högskolan och externt. Senast i raden är SP-koncernen (Sveriges tekniska forskningsinstitut) som nu valt att använda sig av vårt system i sina fem bibliotek.    

Vilka utmaningar anser du vara störst i dag?
– Att biblioteket ska få större lokaler och ytor. Jag har bland annat föreslagit att det nuvarande biblioteket ska byggas ihop med Visionens lokaler. Där finns stora samlingsytor som ofta står oanvända. De nya ytorna skulle vi kunna ha användning av vid till exempel olika event. Som det är nu måste vi möblera om när vi ska ha olika arrangemang som kräver plats. Så visst vore det kul om det börjades projekteras på ett sådant bygge innan jag slutar.

”Bevis på att jag trivts”

I går fick alltså Göran Ericson en guldklocka för ”nit och redlighet i rikets tjänst”. Han säger att det är hedrande och känner att det är ett kvitto på att han under alla år har trivts på sitt arbete och med de arbetsuppgifter han har haft.

– Att man har jobbat i trettio år på samma ställe är inget bevis på att man nitisk och redlig, däremot är det ett bra bevis på att man har trivts. Jag har hela tiden haft turen att omges av underbara kollegor och mitt jobb har varit så omväxlande och utvecklande att jag inte har märkt av att jag jobbat för samma arbetsgivare under alla dessa år.

Så du har inga planer på pension?

– Nej, inte ännu. Jag har gått ner lite i tjänst men min ambition är att jobba tills jag har fyllt 67 år. Jag har mycket kvar att utföra innan jag slutar.

CHRISTER PERSSON

Högskolebiblioteket stod klart för invigning hösten 1998 och är i dag ett modernt forskningsbibliotek och viktig kunskapsreurs på många plan – och då inte enbart bostavligen.
Bild: HÖGSKOLANS ARKIV

FAKTA

Utmärkelsen NOR – för nit och redlighet i rikets tjänst

En arbetstagare som har visat nit och redlighet som anställd hos staten under minst 30 år kan tilldelas NOR. Den som tilldelas NOR får välja mellan ett herrarmbandsur eller damarbandsur av guld, ett graverat eller slipat konstglas och en guldmedalj. Dessutom finns möjligheten för myndigheten att i samråd med Arbetsgivarverket erbjuda ett myndighetsanknutet unikt föremål. Den som har tilldelats NOR kan på eget initiativ – och egen bekostnad – skaffa en miniatyrmedalj.

Källa: Arbetsgivarverket

Göran Ericson anno 2012, belönad för nit och redlighet i rikets tjänst. Han blev bibliotekarie vid Högskolan redan innan den formellt fanns, och har stannat allt sedan dess. I dag är han systembibliotekarie.
Bild: CHRISTEL LIND

Göran Ericson anno 1985. Det dröjde inte länge innan Göran Ericson som första bibliotekarie på dåvarande ”högskoleundervisningen” skapade det första databasregistret för de böcker och tidskrifter som fanns: ”Det var före både Mac och FileMaker. Jag använde en terminal till en UNIX-server med ett alldeles bedrövligt databasprogram.”
Bild: HÖGSKOLANS ARKIV

Sidan uppdaterad 2012-11-22