Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-10-30. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-10-30

Flexit – ett brobygge mellan akademi och näringsliv

Att bygga broar mellan hum-samforskning och näringslivet. Det står främst på projektetFlexits agenda. I mitten av oktober höll Sveriges Flexitforskare en konferens på temat. Bland de medverkande fanns Martin Berg, forskare och lektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad, och rektor Mikael Alexandersson.

– Flexit har gett mig väldigt mycket, och nu hoppas jag kunna återföra en del av den kunskapen till Högskolan i Halmstad. Inte minst har jag lärt mig att kommunicera min forskning utåt på ett nytt sätt, och den typen av kommunikation tror jag att Högskolan behöver lära sig för att bli ett framgångsrikt innovationsdrivande lärosäte.

Martin Berg var en av de allra första forskarna som antogs till Flexit, ett projekt som startades av Riksbankens Jubileumsfond för tre år sedan. Sedan 2010 har han varit stationerad på den digitala byrån Good Old i Malmö, där 75 procent av hans arbetstid finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och resten av företaget.

Tre år som forskare i näringslivet

Vid årsskiftet går han tillbaka till sin ordinarie tjänst som lektor vid Högskolan i Halmstad, men dessförinnan ska projektet utvärderas. Konferensen ”När idéer blir verklighet”, som arrangerades på Fotografiska i Stockholm den 16 oktober, var en del av det här arbetet.

– Det är fortfarande väldigt ovanligt med forskare inom näringslivet. Tidigare i projektet arrangerade vi seminarier på våra respektive företag. Redan då upptäckte vi att det fanns ett stort intresse. Till mitt företag i Malmö dök det upp 150 personer – och ytterligare 150 personer tog del av seminariet via nätet. 

– Det stora intresset låg till grund för vårt gemensamma seminarium på Fotografiska, där ett 70-tal personer, främst forskare och näringsidkare fick ta del av vår syn på projektet.

Martin Berg var en av talarna på Stockholmskonferensen där han inledde med att ”vara lite sur”.

– I dag åläggs forskaren väldigt mycket. Man förväntas leva upp till akademins kultur där ens forskningsresultat till exempel bör publiceras i vissa kanaler med ett visst språk – samtidigt ska man ta kontakt med näringslivet och kunna kommunicera sin forskning utåt. Det är två helt olika uppdrag vilket inte är helt oproblematiskt.

– Andra utmaningar är att det inom näringslivet alltid ska gå så snabbt som möjligt, medan det inom akademin nästan alltid tar väldigt lång tid innan man har ett färdigt resultat. Dessutom finns det traditionellt ett utbrett förakt för näringslivet bland många hum-samforskare, man vill inte ”sälja sig till kapitalet”. Den här inställningen måste förändras för att vi ska bli framgångsrika innovatörer.

Högskolan i Halmstad ligger före

En annan av konferensens talare var Högskolan i Halmstads rektor Mikael Alexandersson. Han presenterade den profileringsprocess som lärosätet just nu är inne i riktning mot ”det innovationsdrivande lärosätet”. En viktig del i detta är att förädla Högskolans mångåriga tradition med koppling till innovation, men där innovation är mycket mer än teknik och ekonomi. Gränsöverskridande forskning mellan flera områden behövs om samhället ska utvecklas och problem lösas.

Här har Högskolan i Halmstad ett stort försprång jämfört med många andra lärosäten, menar Martin Berg. Här finns sedan länge en etablerad tradition som går ut på att samverka med näringslivet.

– När det gäller samhällsforskning har vi framför allt ett gott samarbete med den offentliga sektorn. Nu behöver vi närma oss näringslivet i större utsträckning – förbättra och stärka redan existerande företag, men även se till att nya startas. Hum-samforskning har traditionellt varit osynligt när det kommer till innovationer och det måste vi ändra på.

För egen del forskar Martin Berg kring sociala medier. Arbetstiteln på hans forskningsprojekt är "Nätgemenskapernas socialitet" och den centrala frågeställningen har varit hur det kommer sig att människor väljer att engagera sig i sociala medier och hur innebörden av detta engagemang kan förstås.

– Good Old hade funnits i tre år och var en väldigt ung byrå när jag kom dit. Nu har jag varit där i tre år vilket självklart har färgat deras verksamhet och vice versa. Jag har lärt mig ofantligt mycket genom att få möjlighet att jobba i en organisation som inte är byråkratisk på det sätt som en högskola är – inte minst hur man kommunicerar sin forskning på ett begripligt sätt.

– När det gäller företagen tror jag att det främst är forskaren de behöver, däremot har de inte alltid användning forskningsresultaten. Vissa företag har en enorm kunskapstörst, och forskaren kan ge dem nya perspektiv och värdefull information som gör att de kan utveckla sin business. 

Hum-samforskning behövs för innovationer

Enligt Martin Berg är hum-samforskning viktig – inte bara när det gäller innovationer inom det egna området utan även i andra sammanhang.

– Innovation är inte bara teknik och kablar, jag skulle snarare vilja säga att all innovation handlar om människor, om mänskliga kulturella beteenden. Ta till exempel en iPhone utan innehåll – det är ingen innovation. Eller sociala medier – det som gör Facebook njutbart är de mjuka värdena, det användaren upplever.

Martin Berg menar att det krävs en ökad djärvhet inom hum-samforskningen framöver.

– Inte minst behövs det ett tätare samarbete över disciplinerna. Jag tycker att humanistiska ämnen är något som alla borde studera för att bli mer innovationsdrivande. Alla, även teknologer, borde lära sig att reflektera över kultur- och samhällsliv, till exempel genom att studera idé- och lärdomshistoria. Bildning är viktigt när man ska göra innovationer, man behöver kunskap som är bestående över tid för att kunna kommunicera med världen utanför akademin.

– Jag tror att de mest lyckade innovationerna kommer från oväntade kombinationer och det skulle vara spännande om Halmstad kunde utvecklas till ett lärosäte där studenter inom alla discipliner läste humaniora och ekonomi för att få ett bredare fundament att stå på.

Enligt Martin Berg behöver särskilt hum-samforskningen ryckas upp från sina gamla traditioner. Forskare inom de här områdena behöver bli synliga för omvärlden och inse att de har något att bidra med utanför akademin.

– Högskolan är inne i en dramatisk omvandlingsprocess där vi ska bli ett innovationsdrivande lärosäte. Det finns stora utmaningar men också ofantligt stora möjligheter. För att hum-samforskningen ska få en framskjuten plats måste vi synliggöra oss själva som forskare och begripliggöra vår forskning inte bara för den akademiska världen utan även föra dialog med samhället utanför.

HANNA JOHANSSON

Fotnot. Vid Högskolan i Halmstad pågår en översyn av området humaniora i syfte att belysa området och dess fortsatta utveckling vid lärosätet. I en extern utredning, som presenterades i dagarna, skisseras olika tänkbara vägar att stärka humanioras position vid lärosätet. Läs mer.

FAKTA Flexit

Flexit startades av Riksbankens Jubileumsfond som ett pilotprojekt 2009 i syfte att bygga broar mellan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och näringslivet. I projektet kan forskare som avlagt doktorsexamen inom humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen söka jobb inom näringslivet under en maximal period på tre år. Anställningarna utgörs av 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom företaget, där Riksbankens Jubileumsfond står för lönekostnader och andra kostnader som hör till forskningen, medan företaget står för lön för resten av anställningen samt arbetsplats. I dag ingår tio forskare i projektet.

Enligt Martin Berg som är forskare i sociologi, behöver forskare inom hum-samområdet ryckas upp från sina gamla traditioner och bli mer synliga för omvärlden och inse att de har något att bidra med utanför akademin. 
Bild: APELÖGA

Sidan uppdaterad 2012-10-30