Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-11-27. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-11-27

Genusdriven innovation – från global trend till regional praktik


Vad har genus med innovation att göra? En hel del, enligt Malin Lindberg, genusforskare vid Luleå tekniska universitet. Vid ett seminarium inom ramen för inspirationsserien i innovation, gästade hon Högskolan den 1 november för att berätta om och inspirera till hur man kan ”tänka genus” i innovationsprocessen.

Trots att både män och kvinnor är företagsutvecklare och innovatörer gynnas vissa sektorer framför andra. Oftast går till exempel innovationspolitiska medel till mansdominerade branscher. Detta är en av slutsatserna som den prisbelönta genusforskaren Malin Lindberg drar i sin avhandling "Samverkansnätverk för innovation – en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationsforskning och innovationspolitik". Malin Lindberg har särskilt kommit att intressera sig för kopplingen mellan innovationsprocesser och genus – vilka genusingångar man kan ha till innovation, och detta var också huvudtemat för hennes inspirationsseminarium på Högskolan den 1 november.

– Genus handlar om socialt konstruerade föreställningar om kvinnor och män – egentligen om allt som inte är kopplat till våra fysiska kroppar. Föreställningarna skapas genom interaktion mellan människor och brukar kallas för ”doing gender” – att kön ”görs”, berättar hon.

Genusaspekten får konsekvenser

Enligt Malin Lindberg har ”görandet” av könen ofta kommit att gynna männen, till exempel i svenska innovationssatsningar. Varför ska man överhuvudtaget bry sig om genusaspekten när det gäller innovationer, och varför är det intressant? För att det får konsekvenser, menar Malin Lindberg.

– Med ett genustänk i innovationsprocesserna skulle fler kompetenser tas tillvara, vi skulle få ökad förmåga att konkurrera och skapa attraktivare regioner, nätverk och arbetsplatser. Mångfald, med blandade grupper, skapar mer kreativitet, det blir inget likhetstänk och det är väldigt viktigt i innovationsprocessen.

Malin Lindberg nämner Volvos nya konceptbil som exempel. Tekniska utvecklare är ofta män, men när Volvo skulle ta fram en ny bil ville man se om det skulle bli annorlunda om kvinnor designade den.

– Det blev hela andra användarperspektiv bara genom att man involverade en annan grupp användare än man tidigare hade gjort. Innovationen blev brukardriven redan från början.

Genom ett genusmedvetet tänk skulle man kunna nå betydligt fler, och nya marknader, det skulle öppna upp för nya målgrupper och tjänster, menar Malin Lindberg.

– Det behövs en kunskapsutveckling när det gäller genus. Sverige är egentligen ett av de länder som har kommit längst, och det beror framför allt på att vi har en lång tradition av genusforskning och jämställdhetssatsningar. Infrastrukturen finns där, men vi behöver göra mer.

Som exempel på projekt som lyckats inom genus och innovation i Sverige nämner Malin Lindberg bland annat ”Makten över maten” (Livsmedelsakademien i Skåne). ”Gen(us)vägar för hållbar tillväxt”, och ”G-EIS – genusperspektiv på inbyggda intelligenta system”, Högskolan i Halmstad.

Teknik har prioriterats framför människor

Enligt Malin Lindberg kan man dra tre slutsatser från forskningen kring genus och innovation. Den första är att vissa aktörer, branscher och innovationer har exkluderats och fått en ytterst liten del av de offentliga medlen. Den andra är att mansdominerande nätverk och branscher har prioriterats politiskt.

– Slutligen har teknisk utveckling och produktinnovationer hittills prioriterats i politiska prioriteringar snarare än mänskliga relationer och tjänster. Jag tycker att vi behöver börja med oss själva.– Vem tillåts bidra till och dra nytta av de innovativa processer som initieras i samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv där vi verkar? Vilka nya varor och tjänster utvecklas beroende på vem som inkluderas och exkluderas?

Omvärdera och omprioritera

Enligt Malin Lindberg har det ”innovativa Sverige” mestadels lyft fram traditionella näringar som skog, papper och pappersmassa, fordon, gruva, stål och telekommunikationer. Detta är alla branscher där det råder mansdominans.

– Det har hittills rått en otroligt ojämställd fördelning av de politiska medlen och det beror på grundläggande prioriteringsmönster. För att möta kommande samhällsutmaningar, till exempel den åldrande befolkningen, måste vi satsa ännu mer på de här frågorna och börja prioritera även andra områden. Det handlar också om att omvärdera vad man tror är tillväxtskapande.

HANNA JOHANSSON

Malin Lindberg är genusforskare och verksam vid Luleå tekniska universitet. I början av november gästade hon Högskolan inom ramen för seminarieserien för innovationsinspiration.
Bild: FILIP DAHLQVIST

Malin Lindberg har författat ett av kapitlen i en nyligen utgiven antologi om innovation: "Promoting innovation ‒ Policies, Practices and Procedures". Antologin ett resultat av över tio års satsningar på innovationsforskning med genusperspektiv.

Sidan uppdaterad 2012-11-27