Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-10-28. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-10-28

Idéhistoriker prisad för lyckostudier

Ett litet ord stavat l y c k a har skapat uppmärksamhet kring idé- och lärdomshistorikern Kristiina Savin, timlärare på Högskolan i Halmstad. För avhandlingen ”Fortunas klädnader” tilldelades hon nyligen Cliopriset och i våras prisades hennes verk dessutom av Kungliga Vitterhetsakademien.

– Jag har forskat om något som känns aktuellt i Sverige i dag. Vi söker lycka, läser om självhjälp till lycka, försöker uppnå lycka genom upplevelser med mera. Det är möjligt att min avhandling kan ha varit lite publikfriande sett ur det perspektivet – att det är därför den har fått stor uppmärksamhet i jämförelse med hur det brukar vara med akademiska avhandlingar.

Människors syn på lycka och olycka i det tidigmoderna Sverige är något som idé- och lärdomshistorikern Kristiina Savin kan en hel del om. Detta är närmare bestämt ett ämne som hon har forskat i under sju år. Förra året publicerades det färdiga resultatet hos Sekel Bokförlag, ”Fortunas klädnader – lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige”.

– Mitt mål har varit att fånga in hur man tänkte och hanterade olika situationer innan moderniteten, från slutet av 1500-talet till början av 1700-talet. Under den här perioden var svenskarna väldigt intresserade av slumphändelser och tur – sådant som de inte kunde råda över själva. Oväntade händelser krävde en förklaring och ofta hänvisade man till slumpen, ödet, Fru Fortuna eller Guds vilja.

Kristiina Savin arbetar som universitetslärare i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och har sedan början av 2000-talet hållit i kurser vid Högskolan i Halmstad. I höst är hon dock gästforskare vid Uppsala Universitet.

Fru Fortuna avgjorde folks tur och otur

I sin avhandling ”Fortunas klädnader” visar Kristiina Savin att den förmoderne svensken alltid förväntades göra sitt bästa. I samverkan med yttre omständigheter – tur och otur – blev resultatet av ens handlingar sedan sämre eller bättre. Dessa yttre omständigheter ansågs vara Guds sätt att kommunicera med människan.

– Man använde de här begreppen som verktyg, till exempel i krig. Krigsframgångarna ansågs vara helt beroende av krigarnas medvetna ansträngningar i förhållande till tillfälligheter – yttre omständigheter. För att fru Fortuna inte skulle få chans att slå till gällde det att rusta sig med goda kunskaper, som mod, klokhet och rättvisa.

Om ett barn trillade ut från ett fönster och mirakulöst nog överlevde, krävdes det också en förklaring. Här var det Gud som hade ryckt in.

– Innan den lutherska reformationen, då Sverige var katolskt, pratade man i sådana lägen om helgon. Senare blev det i stället änglar som vaktade.

Fortuna var också något man använde för att försvara sig.

– Om man hade slagit ihjäl någon kanske man sa att ens ”gode vän olyckligt nog hade råkat springa rakt in i en kniv”, att det var fru Fortuna som hade slagit till. Det kunde också ses som ett straff, eller att Gud hade skickat en varning.

Prisad för sitt arbete

För sitt omfattande arbete tilldelades Kristiina Savin nyligen Cliopriset av Svenska Dagbladet och Bokklubben Clio. I våras belönades hon även med Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänta vetenskapliga arbeten.

– Det är väldigt roligt att få den här uppmärksamheten. Sedan tycker jag att det är viktigt att förmedla resultatet av min forskning, den ska gå att läsa och därför vänder jag mig inte bara till den akademiska världen utan även till den bildade allmänheten.

Ursprungligen kommer Kristiina Savin från Estland. Från början var planen att bli svensklärare, och det var i det syftet som hon flyttade till Lund 1996. Väl där fick hon snart upp ögonen för svensk historia och inte minst för universitetsämnet idé- och lärdomshistoria.

– I många länder, bland annat Estland, finns det inte ens något som heter idé- och lärdomshistoria. Anledningen till att jag kom in på det här med lycka och olycka beror på att jag blev anställd i ett projekt om risker och historia – allt från globala risker som naturkatastrofer, till risker på individnivå. När jag började studera det förmoderna Sverige, innan upplysningen, visade det sig att begreppet ”risk” inte ens fanns.

Tog gamla skolordningar till hjälp

Till sin hjälp i avhandlingsarbetet använde sig Kristiina Savin bland annat av föreskrifter i gamla skolordningar och skolböcker. Här hittade hon bland annat begrepp som svenska skolpojkar fick lära sig att forma sitt tänkande efter.

– Jag började använda begreppshistoria som utgångspunkt – hur olika begrepp formar ens världsbild. I det förmoderna Sverige var just Fortuna – lycka med en god och en dålig sida – ett begrepp jag spårade upp.

Kristiina Savin tror delvis att lycka var lättare att uppnå i 1600-talets Sverige än vad det är i dag.

– Man behöver en mening med livet för att må bra, och den är inte alltid lätt att hitta utan samhällets stöd. På 1600-talet var meningen given på förhand, man behövde inte välja. Dagens svenskar har ett stort smörgåsbord av livsvägar att välja mellan. Lycka har blivit ett individuellt livsprojekt i jämförelse med hur det var då.

Blyghet nästa forskningsprojekt

I vår återvänder Kristiina Savin till Lund för att undervisa i idé- och lärdomshistoria och förhoppningen är att hon även ska få tillfälle att undervisa vid Högskolan i Halmstad. Samtidigt har hon börjat samla in material till ett nytt forskningsprojekt: blyghetens historia.

– Nu tänker jag i långa linjer, hur synen på blyghet har förändrats från något som länge ansågs helt naturligt till att i dag nästan klassas som ett sjukdomstillstånd.

På 1600-talet var blyghet i det närmaste en klassfråga. De outbildade bönderna ansågs blyga och mindre talföra medan den världsvane aristokraten var den som hördes i offentligheten. Det var även en fråga om kön. Barn skulle inte ta plats och att vara tillbakadragen var en mycket god egenskap bland kvinnor.

– I dag utsätts människan för mer exponering, till exempel ska alla synas på nätet. Att inte vara pratsam, att ha introverta drag, tolereras inte. Genom att gå tillbaka till 1600-talet kan vi få perspektiv på vad det är som har förändrats. Det här är något som jag söker forskningspengar till nu.

Text: HANNA JOHANNSON

Kristiina Savin har studerat lycka i sin avhandling som har blivit uppmärksammad och fått fina utmärkelser, bland annat Cliopriset.

Sidan uppdaterad 2012-10-28