Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-02-17. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-02-17

Mätningar av rörelseförmåga kan påskynda patientrehabilitering

Genom att följa patienters rörelseförmåga skulle rehabilitering av exempelvis höftopererade kunna ske effektivare. Anita Sant'Anna, doktorand vid forskarskolan Entreprenörskap—hälsa, har tagit fram en metod som hon tror att kan förenkla och förbättra vården på ett effektivt sätt. 

Anita Sant'Anna är doktorand vid Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektronik vid Högskolan i Halmstad, inriktning medicinsk teknik. Hon kommer ursprungligen från Brasilien men flyttade till Sverige och Halmstad då hon fick en doktorandtjänst för fyra år sedan.

Hon är doktorand inom ramen för forskarskolan Entreprenörskap—hälsa vilket innebär att hälften av hennes forskning finansieras av Sparbanksstiftelsen Kronan, andra hälften av Högskolan i Halmstad.

— I min forskning har jag i huvudsak fokuserat på att göra rörelseanalyser av hur människor går. Jag har särskilt tittat på gångkvaliteten hos olika typer av patienter, till exempel personer som har genomgått höftoperationer och Parkinsonpatienter.

Mäter med accelerometer och gyroskop


I fokus för Anita Sant'Annas forskning står två mätinstrument — eller sensorer — en accelerometer samt ett gyroskop. Det är för övrigt samma typ av sensorer som mäter om flygplan flyger rakt. De finns också i smarta telefoner (till exempel iPhone) för att upptäcka om man håller dem upprätta eller på sidan.

— De sensorer som jag har använt mig av är väldigt små enheter som fästs ovanför foten. Den ena mäter acceleration i 3D medan den andra mäter vinkelhastighet i 3D, berättar Anita Sant´Anna.

Under den första fasen av studierna tog hon hjälp av studenter vid Högskolan i Halmstad för att validera metoderna. Sedan gick hon vidare till sjukhuset i Mölndal där hon studerade höftoperationspatienter.

— Jag mätte patienternas rörelseförmåga direkt efter operationen och sedan ytterligare en gång vid ett återbesök efter tre månader. Poängen med att använda den här tekniken är att se hur väl patienterna återställs efter en sådan operation, berättar hon och fortsätter:

— Tekniken lämpar sig även när det gäller att diagnostisera personer med neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinson. Genom att mäta hur de går kan man upptäcka förändringar över tiden.

Ny teknik som underlättar rebabilitering


Den tekniken som Anita Sant'Anna har använt i sin forskning är relativt ny, och har ännu inte kommersialiserats, något som är hennes mål för framtiden.

— Nike har en enklare variant av detta i sina skor. Men i deras skor mäts bara hur snabbt man går, inte hur man går, eller kvaliteten på gången.

Tekniken kan även användas i övervakningssyfte av till exempel äldre personer.

— En människas gång säger väldigt mycket om hennes generella hälsotillstånd, hur mycket hon rör på sig. Om man plötsligt slutar att gå eller att gången minskar drastiskt kan man dra slutsatser och vidta åtgärder.

Hittills har den här enkla tekniken inte använts i medicinskt syfte i någon större utsträckning.

— När patienter kommer på återbesök brukar de i stället få svara på frågor och fylla i formulär om hur de rör på sig. Men då blir det väldigt subjektivt, och går inte att mäta precist. Den här tekniken skulle vara ett väldigt snabbt och billigt metod för mätbara slutsatser.

Sjuksköterskorna som Anita Sant'Anna har samarbetat med vid Mölndals sjukhus har visat stor uppskattning för mätinstrumentet.

— Det är sjuksköterskorna som kommer riktigt nära patienterna och som ser vilka framsteg som görs.

Anita Sant'Anna menar även att den här tekniken med fördel skulle kunna användas för att motivera exempelvis sjuka eller rörelsehindrade människor.

— De skulle bli hjälpta med att bli mer självmedvetna och i många fall skulle de också kunna sporras till ökad rörelse. Man kan även använda tekniken i samband med att man vill gå ned i vikt.

På sikt tror Anita Sant'Anna att den här typen av teknik kommer att finnas lättillgänglig för alla, till exempel i applikationer till smarta telefoner eller i skor.

— Som sagt, den finns redan i vissa Nikeskor, men den tekniken mäter inte kvaliteten utan kvantiteten på ens gång. 

Text och bild:HANNA JOHANSSON

Forskarskolan entreprenörskap—

hälsa


Forskarskolan entreprenörskap—hälsa bildades 2006 och var mellan 2006 och 2010 finansierad av Sparbanksstiftelsen Kronan och Högskolan i Halmstad, och leddes av professor Åsa Lindholm Dahlstrand.

Sedan 2011 är forskarskolan organisatoriskt en del av forskningsmiljön Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och leds av professor Natalia Stambulova. 

— Det övergripande syftet är att stärka och öka samverkan mellan doktorander inom områdena innovation, entreprenörskap och hälsoteknik, säger Nicholas Wickström, universitetslektor i datorsystemteknik och en av de forskare som har varit engagerad i forskarskolan entreprenörskap—hälsa sedan starten.

Forskarskolan erbjuder dels seminarieverksamhet, dels en tvärvetenskaplig miljö där man som doktorand får möjlighet att presentera sin forskning. Bland önskemålen för framtiden finns att driva hela forskningsprojekt gemensamt.

— Det här är ett viktigt forskningsområde, inte minst sett till framtiden med en åldrande befolkning. Det behövs nya hälsotekniska lösningar och det kommer att krävas en tätare samverkan mellan discipliner som teknik, innovation, sjuk- och hälsovård, säger Nicholas Wickström som menar att det som gör forskarskolan unik är att det finns få andra mötesplatser där doktorander inom olika discipliner och ämnesområden träffas och systematiskt lär känna varandra.

— För att kunna bibehålla och utveckla det här forumet för tvärvetenskaplig forskning är det nu viktigt att forskarskolan får en långsiktig finansiering.

Genom effektiva mätningar kan fysiska skador minska, visar Anita Sant'Annas forskning.
Sidan uppdaterad 2012-02-17