Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-10-10. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-10-10

Miljösamordnare träffas på Högskolan

I går och i dag äger en nätverksträff rum på Högskolan i Halmstad. Det är miljösamordnare från ett 15-tal lärosäten utspridda över hela landet som träffas för att diskutera miljöfrågor och utbyta erfarenheter. Det är Högskolan i Halmstads, för tillfället två miljösamordnare, Kerstin Rolleberg och Ann Larsson, som är Högskolans värdar för mötet. Men hur ser egentligen Högskolans eget miljöarbete ser ut?

Högskolan har för närvarande två miljösamordnare. Kerstin Rolleberg lämnar nämligen vid årsskiftet över stafettpinnen till Ann Larsson. Fram till dess jobbar de tillsammans.

– Sedan februari jobbar vi sida vid sida för att jag ska ha en möjlighet att sätta mig in i Kerstins sätt att arbeta. Det är mycket jag måste lära mig under den här tiden, säger Ann Larsson som i dag jobbar halvtid på tekniska avdelningen och halvtid på Enheten för kontakter och samverkan.

För att vara väl förberedd inför den nya uppgiften läser hon också, sedan i höst, miljökunskap på distans.

– Det är enormt mycket lagar, förordningar och regler som man måste lära sig inför en sådan här uppgift. Det är allt från förordningen om miljöledningssystem i statliga myndigheter till miljöbalken och miljölagstiftning på nationell och lokal nivå. Därför känns det också skönt att ha Kerstin som mentor med hennes erfarenhet, säger Anna Larsson.

Miljömål

Alla lärosäten runt om i Sverige jobbar efter de nationella miljömålen. Arbetet samordnas av en miljösamordnare som med hänsyn till nationella och regionala regler och förordningar samt interna målsättningar lägger upp arbetet. Respektive lärosäte skickar årligen en rapport om miljöledningsarbetet till Naturvårdsverket för uppföljning.

Hur långt har Högskolan i Halmstad kommit med sitt miljöarbete?
– Vi har kommit långt med våra målsättningar. Trots att miljöledningssystemet fortfarande är under uppbyggnad känns det som om det äntligen har lossnat nu, säger Kerstin Rolleberg.

En betydande faktor till en bättre kommunikation menar Kerstin Rolleberg är att Högskolans prorektor Carina Ihlström-Eriksson nyligen tillsattes som ordförande i miljörådet.

– Detta underlättar enormt i vårt arbete, vi har redan märkt resultat av detta, menar Kerstin Rolleberg.

”Vill uppmuntra att ta cykeln”

Under de två dagar nätverksträffen äger rum är också en rad intressanta föreläsare inbokade, som givetvis av miljöhänsyn, medverkar via länk. Bland annat medverkade Kristina Von Oelreich från Naturvårdsverket, Ylva Jalming, Hylte kommun och Anneli Rafiq, SIS, som förklarade förändringar i miljöcertifieringssystemet ISO 14001*.

– Vi använder oss mer och mer av tekniken när vi nätverkar, för att spara bilåkandet. I dag kan man med fördel både genomföra lektioner och konferenser via länk, förklarar Kerstin Rolleberg.

Vilka miljöfrågor känns mest aktuella för Högskolan i dagsläget?
– Personalens resor till och från Högskolan är vår största direkta miljöpåverkan, men är också svår att arbeta med. Något som har ännu större betydelse är dock den indirekta positiva påverkan som våra utbildningar har.

I Högskolans handlingsprogram ligger nu att ta fram strategier för att integrera hållbar utveckling i kurser och program. Genom att ge studenterna verktyg och kunskap tar de med sig detta ut i samhället.

– Tänk dig cirka 1 500 studenter varje år, som har hållbar utveckling naturligt med sig när de går ut från Högskolan! Samtidigt håller vi på att ta fram korta utbildningar och föreläsningar i miljö och hållbar utveckling för att höja kompetensen hos våra lärare, konstaterar Kerstin Rolleberg.

Nätverksträffen äger rum två gånger per år på olika lärosäten runt om i Sverige. I år var det första gången Högskolan i Halmstad stod som värd.

Text och bild: CHRISTER PERSSON

Kerstin Rolleberg (t.v.) och Ann Larsson är å Högskolans vägnar värdar för den årligen återkommande nätverksträffen för miljösamordnare.

Sidan uppdaterad 2012-10-10