Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-12-05. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-12-05

Projektet om grannsamverkan fick andra pris i European Crime Prevention Award på Cypern

Det svenska bidraget som kunde visa att grannsamverkan uppnådde goda resultat, inte bara i villabebyggelse utan även i områden med flerfamiljshus, kom på andra plats i finalen på Cypern i måndags kväll, efter Danmarks bidrag om modernisering av polisväsendet. Det svenska bidraget erhöll även ett särskilt hedersomnämnande av juryn.

Projektet "Grannsamverkan i flerfamiljshus i Halland" utsågs, som vi tidigare har rapporterat här på Högskolans webbplats, av en nationell jury i november i år att representera Sverige i den europeiska finalen av European Crime Prevention Award. Finalen var förlagd till Cypern som är EU:s nuvarande värdland.

Projektet som hade sin upprinnelse som ett studentprojekt inom Sociologiprogrammet har tidigare i år uppmärksammats med en utmärkelse av ”Centre for Sustainability and Excellence i Bryssel”. Metoden ”grannsamverkan i villaområden” är förhållandevis väl belyst av internationell forskning. Med projektet från Halland och den följeforskning som ingick i projektet har även grannsamverkan i områden med flerfamiljshus uppmärksammats.

Brottsligheten minskade med nära 40 procent

Resultatet har bidragit till att styrka metodens evidens även i områden med flerfamiljshus. Brottsligheten har påvisats minska med 37 procent på Sörse i Varberg och med 23 procent på Andersberg i Halmstad. Utöver detta har följeforskningen visat på en rad positiva effekter i de båda bostadsområdena.

På Brottsförebyggande rådets konferens ”Råd för framtiden” i Norrköping i år tilldelades projektet ”Grannsamverkan i områden med flerfamiljshus” det prestigeladdade European Crime Prevention Award. Projektet utsågs även att representera Sverige i den europeiska finalen på Cypern. Juryns motivering var att projektet har lyckats med den svåra utmaningen att etablera och upprätthålla grannsamverkan i flerfamiljshus i två socialt utsatta områden i Halland. Anonymitet och rädsla för att gå ut efter mörkrets inbrott präglade tidigare vardagen för många boende i områdena. Polisen har i samverkan med relevanta aktörer som boende, försäkringsbolag, bostadsbolag och högskolan fått till stånd ett långsiktigt och uthålligt brottsförebyggande arbete. Verksamheten är utvärderad av Högskolan i Halmstad och uppvisar tydliga resultat i form av färre inbrott, minskad skadegörelse och ökad trygghet bland de boende.

Hyresgäster vill ta ansvar för sin miljö

Grannsamverkan i villaområden har utgått från de boendes vilja att slå vakt om sin egendom och sin miljö. Det rådde en viss skepsis kring att hyresgäster skulle uppvisa samma engagemang i sitt boende och i den kollektiva miljön. Resultaten från detta projekt visar dock att hyresgäster är beredda att ta ansvar för sitt boende och sin miljö. På Sörse sker det främst genom att de boende sluter sig samman medan det på Andersberg skedde genom att grannsamverkan integreras i bostadsbolagets sociala verksamhet. Båda lösningarna framstår som framgångsrika och uthålliga. Annat som bidrar till uthålligheten hos grannsamverkan är det erkännande och den uppskattning som aktörerna inom grannsamverkare får av grannarna, både när det gäller att organisera sociala aktiviteter för gemenskap, gå rundor i grannskapet, samtala med grannar och över åtgärder för att förhindra brott och brand. Omgivningens uppskattning motiverar de aktiva till ett fortsatt engagemang inom grannsamverkan.

Delaktighet framgångsfaktor

Till framgångsfaktorerna hör att man som hyresgäst ges möjlighet till delaktighet i bostadsområdets utveckling och betoningen av de boendes rätt till en god boendemiljö fri från brott och skadegörelse i samverkan med polis, försäkringsbolag och bostadsbolag. För att framgångsrikt kunna hävda sina rättigheter har vi identifierat några centrala egenskaper hos aktörerna inom grannsamverkan:

  • en känsla av samhörighet och gemensam identitet inom området i förhållande till det omgivande samhället
  • tilltro till den egna och grannarnas förmåga att värna sitt område mot brott och skadegörelse och att kunna främja gemenskap och trygghet
  • förmåga att mobilisera människor och omgivningens resurser inom grannskapet
  • förmåga att bygga hållbara alternativ som inte blir sårbara t ex beroende på ökande kostnader eller beroende på att grannsamverkan enbart vilar på ett fåtal eldsjälar

Fortsättning utlovas

Samverkan kring grannsamverkan kommer att fortsätta och nästa utmaning är att finna former för utbildning och stöd till grannsamverkare. Ett sådant uppdrag, med Halland som pilotlän, väntas i januari 2013 från Rikspolisstyrelsen, Brå, hyresgäströrelsen och andra aktörer i den centrala arbetsgrupp som ansvarar för planeringen av utbildningen för poliser, lokala brottsförebyggare, socialarbetare, hyresgäster och andra som är engagerade i grannsamverkan på olika nivåer. 

Många samverkande aktörer

Forskningen vid Högskolan i Halmstad har lång tradition av samverkan med omvärlden. Forskningsprojektet ”Grannsamverkan i flerfamiljshus” är ett resultat av nära samarbete mellan Polismyndigheten i Halland, Högskolan i Halmstad, Varbergs Bostad, Halmstads Fastighets AB och Länsförsäkringar Halland. Forskare och sociologistudenter från Högskolan i Halmstad har tillsammans med företrädare för polis, försäkringsbolag och bostadsbolag under två års tid undersökt effekterna av grannsamverkan. Handledarna Jette Trolle-Schultz Jensen och Jonas Carlsson, båda Sektionen för hälsa och samhälle, menar att verklighetsförankrade projekt av detta slag där studenterna får använda sina kunskaper i ”skarpt läge” skapar en god lärandemiljö.   

Forskningsrapporten om Grannsamverkan i flerfamiljshusområden finns tillgänglig i Högskolan i Halmstads databas DIVA.länk till annan webbplats

OVE SVENSSON
doktor i sociologi och ansvarig för följeforskningen i projektet

Ove Svensson

Sidan uppdaterad 2012-12-05