Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-02-17. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-02-17

Skriver avhandling om mindfulness

Ursprungligen hade Torbjörn Josefsson planer på att bli psykoterapeut. Men i stället började han forska i psykologi. Nu är han snart klar med drygt fyra års studier i mindfulness.

Torbjörn Josefsson började arbeta som lärare i psykologi 2001 på Högskolan i Halmstad, efter att ha tagit en magisterexamen i ämnet.

— Jag blev erbjuden att börja jobba på Högskolan efter min examen och har blivit kvar här sedan dess. Jag har alltid varit intresserad av stora filosofiska frågor, "vem är jag?", "vad är meningen med livet?" — och har sökt svar, men har inte hittat några som passat mig.

Började med new age

I början läste Torbjörn Josefsson böcker om andlighet, new age och religion, men kände inte att något av alternativen stämde överens med hans världsbild. I samband med att han började samarbeta med en psykolog fick han stifta bekantskap med en andlig vägledare och meditationslärare i Halmstad.

— När mindfulness dök upp — det är ju något som har blivit allt större på senare tid — kändes det helt rätt. Jag hade länge velat förena den rationella, västerländska vetenskapsmetoden med österländska filosofier.

Så vad är då mindfulness? Det kan vara lite svårt att förklara.

— Det handlar inte om trans, utan jag brukar likna det vid när man sitter framför en brasa eller vid havet. När man bara betraktar och efter en stund blir det alldeles tyst i huvudet — ett tillstånd som varar ända tills man börjar tänka igen. Mindfulness handlar om att träna upp det tillståndet, förklarar Torbjörn Josefsson och fortsätter:

— Det kan handla om att bara sitta rak i ryggen på en stol, som klassiska meditationsövningar ofta går ut på. Sedan kan mindfulness uppnås på olika sätt. Det kan ske när vi står och stryker eller provar vin. Det är individuellt.

Forskarskolan möjliggjorde forskarstudier

2007 påbörjade Torbjörn Josefsson en doktorandtjänst vid Högskolan i Halmstad. Han kom att ingå i den tvärvetenskapliga forskarskolan entreprenörskap—hälsa, och blev en av de doktorander som fick finansiering av Sparbanksstiftelsen Kronan för sin forskning. Nu är han i slutfasen av en studie bestående av tre delar.

— Människans uppmärksamhetsförmåga brukar kopplas och sättas i förhållande till hennes psykologiska välbefinnande. I de första två studierna jämförde jag folk som mediterar med folk som inte gjorde det, för att se om deras uppmärksamhetsförmåga var olika.

Uppmärksamhetsförmåga delas vanligen upp i två delar — dels den bibehållande uppmärksamhetsförmågan, dels den exekutiva.

— Den senare handlar om att du utsätts för flera stimuli och måste välja vad du ska fokusera på. Det är sådant som ofta blir lidande hos äldre, till exempel när de är ute och kör bil och måste rikta uppmärksamhet till flera olika saker i trafiken. Bibehållande uppmärksamhet är när du bara behöver fokusera på en sak.

Torbjörn Josefsson genomförde två datoriserade tester där reaktionsförmågan mättes hos de olika grupperna. Slutsatsen av den första studien blev att den uppmärksamhet som tränas i mindfulness främst innebär att man får ökad medvetenhet och insikt om sina tanke-, känslo-, beteende- och reaktionsmönster.
 
Slutsatsen av studie två blev att meditation ger ökad grad av självrapporterad mindfulness, som i sin tur ger ökad grad av psykologiskt välbefinnande.

I den tredje fasen av studien har Torbjörn Josefsson studerat tre grupper: en som har fått träna mindfulness, en som har fokuserat på avslappningsövningar och en tredje grupp som inte har gjort något alls.

— Jag mätte flera olika variabler hos deltagarna, de fick bland annat göra uppmärksamhetstester på dator och fylla i frågeformulär om depression, ångest och coping, det vill säga hur väl man hanterar olika situationer, före och efter att de hade tränat mindfulness.

Ensam om sin titel

När Torbjörn Josefsson är klar med sitt avhandlingsarbete i vår kommer han att tituleras doktor i psykologi där mindfulness är avhandlingsämnet. Detta är en titel han är ensam om i Sverige.
 
— Jag vill gärna fortsätta att forska i området. Det finns studier som visar att mindfulness har en reducerande effekt på ångest, depression och man har även sett att det kan ha positiv inverkan på den som lider av kronisk smärta. Men det finns mycket mer att studera i det här ämnet.

Jämfört med ren avslappningsträning, menar Torbjörn Josefsson att mindfulness har något mer att erbjuda.

— Avslappning handlar om att slappna av i musklerna. Mindfulness handlar mer om hur saker känns, att lära känna sitt inre och öka sin medvetenhet, att träna sig i att se sina tankar och känslor.

Torbjörn Josefsson tror att många skulle kunna dra nytta av att träna mindfulness.

— Sedan jag började har jag blivit bättre på det jag gör, jag kan fokusera på ett annat sätt. Man tränar på att se saker som de är utan att gå in med förutbestämda meningar.

— Jag tror också att vi törstar efter stillhet, vi är svältfödda på det i dagens informationssamhälle. Vi kan inte gå omkring så totalt splittrade som vi är i dag med information från alla håll, telefoner, datorer ... Det har skapat hjärnstress, och för att få hjärnan att fungera igen tror jag att det behövs mindfulness.

Text: HANNA JOHANSSON

Forskarskolan entreprenörskap—

hälsa


Forskarskolan entreprenörskap—hälsa bildades 2006 och var mellan 2006 och 2010 finansierad av Sparbanksstiftelsen Kronan och Högskolan i Halmstad, och leddes av professor Åsa Lindholm Dahlstrand.

Sedan 2011 är forskarskolan organisatoriskt en del av forskningsmiljön Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och leds av professor Natalia Stambulova. 

— Det övergripande syftet är att stärka och öka samverkan mellan doktorander inom områdena innovation, entreprenörskap och hälsoteknik, säger Nicholas Wickström, universitetslektor i datorsystemteknik och en av de forskare som har varit engagerad i forskarskolan entreprenörskap—hälsa sedan starten.

Forskarskolan erbjuder dels seminarieverksamhet, dels en tvärvetenskaplig miljö där man som doktorand får möjlighet att presentera sin forskning. Bland önskemålen för framtiden finns att driva hela forskningsprojekt gemensamt.

— Det här är ett viktigt forskningsområde, inte minst sett till framtiden med en åldrande befolkning. Det behövs nya hälsotekniska lösningar och det kommer att krävas en tätare samverkan mellan discipliner som teknik, innovation, sjuk- och hälsovård, säger Nicholas Wickström som menar att det som gör forskarskolan unik är att det finns få andra mötesplatser där doktorander inom olika discipliner och ämnesområden träffas och systematiskt lär känna varandra.

— För att kunna bibehålla och utveckla det här forumet för tvärvetenskaplig forskning är det nu viktigt att forskarskolan får en långsiktig finansiering.

Sidan uppdaterad 2012-02-17