Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-02-23. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2013-12-17

"Alla masterstudenter måste göra ett års internship"

Frida Stranne är lektor i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad och filosofie doktor i freds- och utvecklingsforskning med fokus på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Under 2013–2014 är hon gästforskare vid American University i Washington. Här på Högskolans webbsida kommer vi då och då att få ta del av Frida Strannes betraktelser över hur det är att vara svensk gästforskare vid ett amerikanskt universitet. Här är hennes andra betraktelse.

Det händer alltid mycket i Washington. Just nu är det så många dramatiska frågor och förändringar som pågår att det är som att leva mitt i en politisk thriller att bo här och följa den politiska processen på nära håll. När jag tittar ut över Pentagons och Washingtons skyline från mitt sovrumsfönster på kvällarna, kan jag inte låta bli att fundera över hur många beslut som fattas så nära inpå mig och vilka konsekvenser de får för omvärlden. En vindpust här kan bli en storm någon annanstans!

Washingtons skyline. I förgrunden syns Pentagon och i mitten Washington Monument.

Men det är inte bara mina möjligheter att följa hur utrikespolitiken formuleras och vad som avgör riktningen i denna som är intressant. Lika givande är det att delta i universitetslivet och möta kollegor och studenter och lära känna deras vardag och vilka premisser som styr deras arbete och studier. Förutsättningar är så annorlunda jämfört med vad jag är van vid och det ger viktiga perspektiv på den egna verksamheten.

Den sektion (”school”) som jag tillhör här på American University går under benämningen ”School of International Service” (SIS) och utgör en av sju sektioner. Bara på ”min” sektion finns tretton olika masterprogram.

Masterstudenterna (som gör sitt femte respektive sjätte år) ska genomföra kurser motsvarande 18 poäng varje läsår. Vilka kurser man vill läsa kombinerar och väljer studenterna själva på ett unikt sätt utifrån sina egna karriärplaner.* Utbudet de har att välja bland är enormt! Varje termin ger varje enskilt program på sektionen ett tiotal teoretiska kurser (à tre poäng vardera) och studenterna får välja kurser ur alla program på sektionen. Utöver teoretiska kurser finns också ”Practical Courses”. Dessa leds av personer med lång yrkeserfarenhet och som (inte sällan efter att de har pensionerats) ger yrkesorienterade kurser. Exempel är tidigare diplomater som ger kurser i diplomati och tidigare rådgivare och analytiker på något departement, som ger kurser inom sin särskilda profession. Dessa kurser, som ger en poäng vardera, är mycket uppskattade eftersom de ofta också ger möjligheter till viktiga nätverk genom läraren. Några studenter väljer att läsa en eller flera av dessa kurser utöver tre teorikurser varje termin. Dessa praktiska kurser ges ofta över helgerna, fredag–söndag, ett visst antal helger per termin.

Kongressens kontorsbyggnader (inklusive hearingsalar)

Alla övriga masterkurser ges kvällstid, måndag–torsdag, och kursblocken ligger klockan 17.30–20.00 respektive klockan 20.10–22.40, vilket innebär att studenterna kan gå två kurser samma kväll. Skälen till att det är upplagt på det sättet är att studenterna under sina två masterår också – för att överhuvudtaget kunna ta ut en examen – måste genomföra ett så kallat ”Internship” (trainee) på något departement, i kongressen, vid Världsbanken, FN eller annan organisation/myndighet. Flertalet olika organ har sina huvudkontor här i Washington DC vilket ger enorma möjligheter för studenterna att få väldigt intressanta internship. Denna del ska utgöra minst ett års heltid men studenten förlägger tiden som hen vill. Det innebär alltså i praktiken att man jobbar stora delar av dagarna – exempelvis som assistent eller utredare inom något departement eller organisation – och går i skolan på kvällarna.** Helgerna ägnas åt studier och förhoppningsvis också lite andra aktiviteter.

När jag pratar med studenterna uttrycker de bara fördelar med detta upplägg även om de tycker att det är extremt tufft. De blir snarare förvånade när jag ifrågasätter den arbetsinsats som krävs av dem med både heltidsstudier och ett års heltidsarbete under masterutbildningens två år. När vi pratar framkommer det ofta att det är de höga studiekostnaderna som är ett skäl till att de lägger ner så mycket tid, liksom förväntningar hemifrån men framför allt deras egna väldigt höga ambitioner för sitt yrkesliv. Upptill allt som jag redan har nämnt krävs dessutom att man läser ett främmande språk som man ska hantera ”hjälpligt” i tal och skrift och som tenteras genom ett slutprov innan man erhåller sin examen.

Världsbankens huvudkontor

Som jag har förstått det vad gäller lärarna och forskarna, är deras villkor liknande. Många av dem kontrakteras regelbundet till något departement, tankesmedjor eller någon specifik organisation för sin kunskap och jobbar således även delvis på annat håll. Andra har mycket forskningstid eller undervisar sina specifika kurser också på andra universitet och institutioner och ytterligare andra har administrativa uppdrag på universitetet. På grund av arbetssituationen, ser många som jag har talat med det som positivt att undervisningen ligger just på kvällstid eftersom man kan kombinera undervisningsuppdraget med andra saker. Bland dem som kombinerar sin karriär med att ha små barn finns de som uttrycker att det är bra att hålla sena kvällskurser för att de kan hämta barnen på dagis eller i skolan på eftermiddagen, göra aktiviteter och äta middag tillsammans innan det är dags att möta studenterna. Eftersom man har högst en eller två kurser per termin beroende på tjänst, innebär det att man undervisar en eller högst två kvällar i veckan (varje kurs innebär ett undervisningstillfälle per vecka).

Alla lärare som ansvarar för kurser förväntas att på något sätt (e-post, telefon eller personligen) vara tillgängliga för studenter fyra timmar varje vecka. De kurser som jag har tagit del av har ett väldigt ambitiöst upplägg med flera inlämningsuppgifter att bedöma (ofta också omfattande). Däremot finns ett begränsat antal platser på varje kurs vilket innebär att det finns ett maxantal av studenter (20–25) som varje lärare har i varje kurs. Studenterna söker sina kurser och när dessa är fulla får de läsa sina andra- eller tredjehandsval.

En sak som sticker ut för mig här jämfört med mina erfarenheter hemifrån är att det är obligatorisk närvaro för studenterna på varje undervisningstillfälle och att det bara är synnerliga skäl som godkänns som frånvaro. Om studenten inte närvarar under hela kursen (med enskilda undantag) underkänns studenten utan möjlighet att kräva kompletteringsmöjligheter för att uppväga sin frånvaro. Vid en direkt fråga till en student om vad som händer om man är frånvarande fick jag svaret:

”I don't know anyone who has had to miss more than two classes. I have one friend who got into a car accident, and took an incomplete and then spent the entire summer doing an assignment again for that professor, but most professors do not allow make-up work or additional assignments to make up for missing class. They see it as disrespectful and a sign of not being committed to the course. We pay a lot of money and really care about our studies”.

Sistaårsstudent på masterutbildning vid American University

Happy Holidays
Frida Stranne
Pentagon City, Washington D.C.

Bild: PRIVAT

Fakta:

* Varje student gör sitt kursupplägg tillsammans med sin ”supervisor” och får godkänt att den planerade kurskombination utgör en god och logisk ”slutprodukt”. Det är då viktigt att det finns en bas av teoretisk kunskap inom ett särskilt fält som kompletteras med en särskild nisch. Studenten har ju valt ett specifikt program (till exempel Program for US Foreign Policy”) och bör då givetvis välja merparten av sina kurser från det programmet. En av kurserna får vara från vilken sektion som helst på universitetet eller från något annat universitet och behöver inte alls hänga ihop med övriga kurser.

** Det är helt upp till studenten själv hur han eller hon väljer att lägga upp sin tid. Man kan exempelvis välja att jobba heltid under ett år och läsa halvtid och sedan ta fler kurser under det år man inte har ett internship. En del jobbar däremot hel- eller deltid båda åren eftersom det ökar möjligheterna till jobb efter examen. I ett fåtal fall är dessa internships avlönade men oftast inte. Att läsa på American University kostar 16 000 dollar per termin (ca 24 000 kronor per månad) och det är då enbart för själva kurserna och inkluderar inte boende eller andra omkostnader och faciliteter.

Frida Stranne. Bild: ANDERS ANDERSSON

I sin blogg – amerikaanalys.selänk till annan webbplats – ger Frida Stranne ”sitt bidrag till en mångfacetterad analys av hur vi kan förstå utvecklingen i USA och hur detta påverkar omvärlden”.

Världsbankens huvudkontor

En kollegas föreläsning (öppen föreläsning)

Sidan uppdaterad 2018-02-23