Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2013-03-13. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2013-03-13

En gästprofessors betraktelser

Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap, berättar i sin tredje krönika om vistelsen som gästprofessor i Melbourne i Australien. Han skriver bland annat om hur studenterna välkomnas till ett nytt studieår, om imponerande stöd vid forskningsansökningar och om sina intryck av Australiens handikappomsorg.

Nytt studieår och ny ”semester”. Universitetet är fyllt av nya studenter. Från morgon till kväll (och ibland längre än så) är det program under Orientation Week. Häromdagen hälsades cirka 50 studenter välkomna till sina studier i socialt arbete av alla lärare de kommer att möta under de fyra kommande åren. Lärarna presenterade sig och förmedlade engagerat och entusiastiskt att studenterna har gjort det bästa utbildningsval man göra. Förutom information om programmets upplägg och innehåll fick studenterna ta del av en kort inledningsföreläsning om värdighet och socialt arbete. De fick även tips om hur de kan förbättra sina studievanor genom kortkurser i att läsa akademiska texter, referensskrivandets konst, muntlig framställning etc. Därutöver poängterades att alla nya studenter ska läsa en modul på nätet om Akademic Integrity. Den innehåller bland annat ett test som visar att man har förstått innebörden av plagiat och fusk. Utan godkänt betyg kan man inte få betyg i kommande kurser (och inte heller så småningom säga att man inte visste om att man inte fick låna kompisen text, klippa från internet eller skriva av boken). Det är fullmatade dagar för studenterna med information och sociala aktiviteter. Och i kväll bjuder rektorn alla nya studenter på middag!

Med en ny termin/semester ändras balansen mellan forskning och undervisning för många av de anställda här. Liksom hemma är januari och februari tider av forskningsansökningsskrivande och många har jobbat intensivt med det (oftast ansökningar med forskare från flera olika lärosäten som gemensamt vill driva forskningsprojekt). Det australienska forskningsrådet har ett bra elektroniskt ansökningssystem, inte minst för att alla inblandade i ansökan kan gå in och lägga in sina egna uppgifter, ändra fram till deadline etc. Den interna stödorganisationen vid ansökningar av externa medel är också imponerande. På universitetet finns expertis som med kort varsel läser och bidrar till bättre ansökningar. Man får hjälp med allt från korrekturläsning och koll av att ansökan svarar mot uppställda kriterier till att externa vana granskare läser ansökan innan den slutligen skickas in.  Beviljandegraden är högre än i Sverige. Här ligger den på drygt 20 procent (7–10 procent hos FAS) och ungefär dubbel så mycket pengar per beviljat projekt, jämfört med Sverige. Men universiteten är inte nöjda med det, se http://www.smartestinvestment.com.au/länk till annan webbplats, alla lärosäten i Australien går samman i en stor kampanj inför det kommande valet och vill ha stora satsningar på både undervisning och forskning.

Besöken på olika typer av verksamheter för personer med funktionsnedsättning är inte lika imponerande. I flera avseenden har vi i Sverige, trots våra stora brister, kommit längre än Australien. När det gäller gruppboenden, sysselsättning och undervisning är det ofta som att flytta sig 20–25 år tillbaka i svensk tideräkning. Intresset för hur vi i Sverige och Norden organiserar, finansierar och utvecklar insatser på funktionshinderområdet är stort. Om svenska erfarenheter och handikappforskning får jag föreläsa och hålla seminarier. I diskussionerna som följer brukar en slutsats bli att vi trots allt i stor utsträckning brottas med liknande frågeställningar. Visst ligger Sverige före men med den snabba marknadiseringen av handikappomsorgen riskerar vi att ta flera steg i australiensisk riktning. Här gäller låga ersättningar från samhället till de företag och organisationer som svarar för stöd och service och de måste kombineras med andra inkomstkällor som till exempel avgifter, insamlingar och donationer. Hoppet för funktionshindrade i Australien står till National Disability Insurance Scheme som, om det inte blir regeringsskifte i höst, är tänkt att bidra till att utjämna en del av de stora skillnader som finns mellan olika delstater. Personer med funktionsnedsättning är fortfarande inte välfärdsmedborgare med likvärdiga levnadsvillkor som icke-funktionshindrade. Det visar forskningen både här och hemma.

Apropå Sverige och hemma. Jag var på studiebesök häromveckan i Bendigo. Besökte en arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och fick då frågan:
– Where are you from?
När jag svarade ”Sweden” kom repliken direkt:
– Oh, the ABBA-country …

MAGNUS TIDEMAN


Magnus Tideman är sedan november gästprofessor vid La Trobe University i Australien.

Sidan uppdaterad 2013-03-13