Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2013-12-03. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2013-01-28

Roboten som inte bara är charmig – ”han” hjälper oss att förstå  mänsklig intelligens

Några veckor före jul anlände en udda figur till Högskolan i Halmstad – en liten humanoid som döptes till Jonson, som från och med vårterminen kommer att finnas med i undervisningen på Högskolan. Högskolans ambition är att utveckla en framstående forskningsmiljö inom intelligenta system. Jonson är ett viktigt steg i den riktningen.

– Jag har en vision om att Högskolan ska vara med i arbetet med att skapa bättre livskvalitet, högre trafiksäkerhet och en djupare förståelse kring mänsklig intelligens med hjälp av morgondagens robotteknik, säger Roland Philippsen, biträdande lektor med robotik och intelligenta maskiner som specialitet.

Han kom från prestigefyllda Stanford University i USA för att börja arbeta på Högskolan i Halmstad för drygt ett och ett halvt år sedan. Delvis för att tillsammans med bland andra Walid Taha, professor i datalogi – som också sökte sig till Halmstad från USA – göra Högskolan till ett framstående lärosäte inom inbyggda och intelligenta system.

– Jag tror att humanoider som deltar i undervisning och forskning är ett bra sätt att locka nya studenter och väcka deras intresse för ämnet robotteknik, säger Roland Philippsen.

– Vi kommer att undervisa våra studenter om robotar, deras grundproblem och utmaningar. Det handlar alltså inte om att bygga upp en humanoid från start, utan om hur vi utvecklar den, till exempel säkerhetsmässigt, och hur vi skapar rörelser.


Roland Philippsen forskar och undervisar i robotteknik. Han hoppas att Högskolans humanoid, som har fått namnet Jonson, ska bidra till ett ökat intresse för ämnet.

Humanoiden mer utvecklad än industriella robotar

Skillnaden mellan en industriell robot och en humanoid är att den förstnämnda är mer som en dator på hjul.

– Humanoiden har ofta armar, ben, huvud och kan förflytta sig. Humanoiden Jonson är av märket NAO och tillverkas av det franska företaget Aldebaran Robotics och är den mest förfinade småskaliga humanoiden som finns, berättar Roland Philippsen.

I dag används humanoider bland annat i arbetet med barn med autism.

– De har ofta svårt att interagera med andra människor, men olika studier visar att möjligheterna att interagera med humanoider är betydligt större och har varit mycket framgångsrikt.

En förutsättning för att humanoiderna ska kunna användas i interaktion med människor är att de är starka och robusta så att de inte går sönder – samtidigt ska de inte kunna skada vare sig människor eller omgivning.

– Sett ur det perspektivet är humanoiden NAO väldigt säker, och dessutom prisvärd.

Lär oss mer om mänskligheten

För egen del vill Roland Philippsen lära sig mer om hur vi människor fungerar genom humanoiden, hur vi utvecklar och förändrar miljön runt omkring oss och inte minst hur vi interagerar med vår omvärld.

– Ett grundproblem när det gäller utvecklingen av humanoider och att få dem att uppvisa mänskligt beteende, är människans intuition. Sådant som sker genom intuition går inte att programmera. Och vi vet i dag inte exakt hur intuition fungerar, till exempel vad det är som gör att jag vet och registrerar att det står fem stolar i ett rum eller varför jag inte ställer ned min kaffekopp på bordet upp och ned eller på sidan.

För att bli framgångsrika i utvecklingen av humanoider, och robotteknik generellt, krävs gränsöverskridande samarbete med andra sektioner.

– Det är en fördel att vara ett relativt litet lärosäte jämfört med de stora, äldre universiteten. Här är vägarna till samarbete mycket kortare, och det är en styrka. Dessutom har Högskolan i Halmstad redan stark forskning i närliggande områden som vi har byggt upp under en längre tid. Det kan vi dra fördel av nu.

Som exempel där Högskolan redan i dag är framstående nämner Roland Philippsen hälsoteknik, ett område där han tror att Högskolan har goda möjligheter att bli ännu bättre.

Stor potential för Högskolan att nå framgångar

– Här är vi redan långt framme. Och vi kan göra mer! Hur och i vilken utsträckning skulle man kunna ha humanoiden hemma hos sjuka människor, för att till exempel påminna om när de ska ta sina mediciner eller kolla om personen mår bra? Det är ett område där mycket kan utvecklas och där Högskolan skulle kunna vara med i arbetet.

Roland Philippsen tror att Högskolan på så vis skulle kunna bidra till ökad livskvalitet för sjuka och äldre.

– Man kan inte ersätta mänsklig interaktion med humanoider – men humanoider kan hjälpa till med mänskliga aktiviteter och skapa bättre livskvalitet.

Roland Philippsen förutspår även goda utvecklingsmöjligheter inom bilindustrin.

– Här har Högskolan redan stort inflytande genom vårt samarbete med Volvo Group. Vi arbetar bland annat med att göra bilarna mer automatiserade för bättre trafiksäkerhet. Här tror jag verkligen att vi kan göra skillnad genom att utveckla automatiken med hjälp av robotteknik.

– Vi vill titta på hur robotteknik kan användas vid nödsituationer, till exempel om föraren skulle insjukna akut eller somna.

Roland Philippsens ambition är inte i första hand att Högskolan ska vara med och utveckla humanoiden, snarare att studenterna ska använda den för att så småningom kunna bidra till utvecklingen av robottekniken i stort.

– Jag ser det här som början på en resa. Vi vill att Halmstad ska sättas på den internationella kartan över framstående lärosäten inom robotteknik. I det arbetet kommer humanoiden att vara ett viktigt verktyg.

Humanoiden NAO skapar i dag stor uppmärksamhet världen över, bland annat genom ”Robocup”, världsmästerskapen i fotboll för humanoider som arrangeras varje år. Målsättningen på sikt är att ett mänskligt team ska kunna möta ett renodlat humanoidlag.

– Men dit är resan lång. I nuläget är det lag med humanoider som möter varandra. En av mina drömmar är att ett team från Högskolan i Halmstad ska kunna vara med varje år, det skulle skapa god uppmärksamhet och inte minst bra internationella kontakter för våra studenter.

Text: HANNA JOHANSSON
Bild: ROLAND THÖRNER

Hälsoteknik är ett område där Högskolan i Halmstad ligger långt framme, och där humanoider skulle kunna spela en roll i framtiden.

Humanoiden Nao ska främst användas i Högskolans undervisning inom robotteknik.

Walid Mohamed Taha, professor i datalogi på Högskolan, är en av dem som ska använda sig av Nao.

Sidan uppdaterad 2013-12-03