Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-03-06. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2014-03-06

"Att forska om amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik"

Frida Stranne är lektor i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad och filosofie doktor i freds- och utvecklingsforskning med fokus på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Under 2013–2014 är hon gästforskare vid American University i Washington. Här är hennes tredje betraktelse över hur det är att vara svensk gästforskare vid ett amerikanskt universitet.

Jag har länge intresserat mig för vilka idéer och drivkrafter som gjort att USA har blivit världens supermakt och hur man förvaltar den rollen. Min forskning har främst handlat om att genom historiska studier analysera vilka grundläggande idéer som driver de politiska administrationerna i Washington och vilka mönster man kan skönja i de utrikes- och säkerhetspolitiska vägvalen som görs här.

Nu är jag i Washington för att studera vad man här anser utgör de stora utrikespolitiska utmaningarna för framtiden och vilka strategier som föreslås för att möta dessa. Det handlar även om att öka kunskapen om vilka aktörer som har mest inflytande i policyprocessen och framför allt hur detta i praktiken går till.

Utfrågning i senaten. Bakom bordet syns bland andra före detta presidentkandidaten John McCain (vitt mycket kortklippt hår).

Genom att så gott som dagligen, antingen på plats i kongressen eller i ledande policyinstitut, följa vilka hotbilder som dominerar debatter, diskussioner och officiella utfrågningar samt vilka strategier att hantera dessa som presenteras, får jag möjlighet att komma nära det politiska systemet. I olika arkiv finns det en outsinlig mängd material som ger mig möjlighet att studera beslut och vilka analyser som ligger bakom olika vägval. Men för att förstå på djupet så krävs det att man tränger bakom det synliga, försöker förstå också känslor, vardagliga berättelser och upplevelser och hur den politiska processen verkligen ser ut i praktiken.  Samtala med personer som jobbar i allt från ovan nämnda institutioner till renodlade lobbygrupper, politiska rådgivare och tjänstemän. Det gör det möjligt att ställa nya frågor, bättre förstå det som annars är diffust eller osynligt.

Vy mot kongressen på väg till ett möte.

I detta arbete är det fascinerande hur många informella och formella (intervjuer) möten jag får möjlighet till. Washington utgörs av en tämligen liten klick inflytelserika personer och har man väl som jag haft turen att komma in i något sammanhang så är öppningarna många. När man skaffat sig förtroende hos några blir man välkommen till andra och folk är förhållandevis öppna om sina erfarenheter och uppfattningar. Jag får information om händelser jag aldrig skulle kunna komma nära om jag så satt i arkiven i tio år! Att sedan kunna diskutera uppgifter man fått och få hjälp att validera, tolka och förstå materialet i en bredare kontext tillsammans med kollegor som studerat eller tidigare själva arbetet vid diverse institutioner är ovärderligt. Ett par av mina kollegor här har varit säkerhetsrådgivare och delar av det innersta teamet åt både Clinton och Bush och har således ”förstahandsinformation” från situationer av största signifikans i USA:s säkerhetspolitiska historia.

Utfrågning i kongressen av utrikesminister John Kerry om de pågående förhandlingarna med Iran.

Det som gör studier om amerikansk utrikespolitik så intressant just nu är att vi ser en supermakt som trots sin helt överlägsna militära förmåga inte kan kontrollera de olika hot som riktas mot den. Man har också agerat mot dessa hot på ett sätt som utmanar grundläggande normer och internationella rättsprinciper. Bland annat som en konsekvens av att hoten är ”nya” i sin form, ser vi nu en även en utveckling av nya former av krigföring (såsom drönare) och massiv avlyssning (NSA) liksom andra strategier som även riskerar att bli kontraproduktiva (balansgången här är en ständig fråga i DC). Att USA:s position på den världspolitiska scenen samtidigt försvagas (alternativt omformas) väcker också många frågor om hur man ska agera och reagera på olika utmaningar.

Att forska om amerikansk utrikespolitik är alltid aktuellt. Med den position USA besitter i världen är man ständigt i ”hetluften” – men det som händer just nu med Iran, i Syrien, med ”arabiska våren”, nya fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina och den senaste tidens utveckling i Ukraina – gör ändå vistelsen här vältajmad och mig tacksam över vad jag får vara med om. Vad jag ser och hör överträffar många gånger min vildaste fantasi. Nu ska jag bara hitta rätt sätt att förvalta det.

Frida Stranne

Bilder: PRIVAT

Fotnot.Läs även Frida Strannes debattartikel i Svenska Dagbladet om ämnet "Egna intressen tar över i USA-politiken"länk till annan webbplats.

Frida Stranne. Bild: ANDERS ANDERSSON

I sin blogg – amerikaanalys.selänk till annan webbplats – ger Frida Stranne ”sitt bidrag till en mångfacetterad analys av hur vi kan förstå utvecklingen i USA och hur detta påverkar omvärlden”.

Seminarium på John Hopkins University med Rysslands FN-ambassadör.

Sidan uppdaterad 2014-03-06