Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-06-26. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2014-06-26

Disputationsregn över Högskolans vårdforskning

Inom loppet av några veckor disputerade inte mindre än tre doktorander knutna till Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Forskarna – Jeanette Källstrand-Eriksson, Ing-Marie Carlsson och Elenita Forsberg – är alla aktiva inom det medicinska området.

Deras avhandlingar tar bland annat upp bättre skadeprevention för äldre, metoder för säkrare förlossningar och förbättrad vårdundervisning med virtuella patienter.

Att tre forskare vid Sektionen för hälsa och samhälle på så kort tid disputerar är ett tecken på att Högskolans vårdforskning håller en mycket hög nivå, enligt sektionschefen Anders Nelson.

– Att förbättra vården och därmed öka människors hälsa och välfärd är en av de största utmaningar som vi står inför idag. På Högskolan i Halmstad har vi kommit långt i forskningen på det här området, något som inte minst märks på att tre forskare har disputerat på mycket kort tid, säger han.

Jeanette Källstrand-Eriksson: Bättre skadeprevention för äldre

Den första av de tre forskarna som disputerade var Jeanette Källstrand-Eriksson, som är knuten till både Högskolan i Halmstad och Örebro universitet. Disputationen hölls den 30 maj på Högskolan i Halmstad. Hennes doktorsavhandling har titeln Being on the Trail of Ageing. Functional Visual Ability and Risk of Falling in an Increasingly Ageing Population.

Jeanette Källstrand-Erikssons avhandling ger en fördjupad förståelse för kopplingarna mellan åldrande, synförmåga och fallrisk. Forskningen kan vara en grund för hur preventiva åtgärder ska kommuniceras och nå dem det berör. Bild: Joachim Brink

Folkhälsoinstitutet beräknar att en tredjedel av alla äldre årligen
drabbas av fallolyckor. En förklaring till detta är nedsatt syn, men
Jeanette Källstrand-Erikssons doktorsavhandling visar att orsakerna
bakom fallskador är mer komplexa än så.

Viktigt lyssna på äldre

Det är känt att ålder i sig leder till en ökad fallrisk. Men förutom ålder finns det ett stort antal faktorer som ökar risken. Försämrad synförmåga är en av de mest förutsägbara och har varit forskningens utgångspunkt. Sammanlagt deltog 212 äldre i studien varav nästan hälften hade fallit minst en gång.

– En stor andel av deltagarna upplevde att de hade försämrad synförmåga i samband med aktiviteter i det vardagliga livet. Men de olika synundersökningarna som genomfördes visade att en majoritet av deltagarna uppvisade en normal synförmåga, säger Jeanette Källstrand-Eriksson, och fortsätter:

– Detta visar hur viktigt det är att lyssna på hur de äldre uppfattar sin synförmåga och inte utgå ifrån resultaten av synundersökningar då de inte speglar vilka svårigheter de äldre kan ställas inför i vardagslivet på grund av synen och som kan orsaka ett fall.

Vill inte använda hjälpmedel

En annan omständighet är en ovilja inför att känna sig eller uppfattas som gammal.

– Det som var viktigt för flera av de äldre var att få förbli den de alltid varit. Det innebar att de ibland utsatte sig för risker som kunde leda till fall. En del ville exempelvis inte använda sig av gånghjälpmedel eller vit käpp eftersom de tyckte att de i så fall såg gamla ut, vilket de absolut inte ville, säger Jeanette Källstrand-Eriksson.

Leder till bättre preventiv information

Resultaten ger en fördjupad förståelse för kopplingarna mellan åldrande, synförmåga och fallrisk. Forskningen kan vara en grund för hur preventiva åtgärder ska kommuniceras och nå dem det berör.

– Studiernas resultat visar hur komplex situationen är när hälsa ska främjas och fallpreventiva åtgärder planeras. Individer är unika och autonoma. Därför är en helhetssyn på individen av stor vikt, säger Jeanette Källstrand-Eriksson.

Ing-Marie Carlsson: Ökad förståelse ger säkrare förlossningar

Den andra av de tre forskarna som disputerade var Ing-Marie Carlsson, som är knuten till både Högskolan i Halmstad och Karolinska Institutet. Hon disputerade den 5 juni på Karolinska Institutet. Hennes doktorsavhandling har titeln The Movement Towards Birth: A Study of Childbirth Self-Efficacy and Early Labour.

Ing-Marie Carlsson har studerat varför kvinnor söker vård under det tidiga förlossningsarbetet trots de rekommendationer som råder. Hon har även studerat kvinnors tilltro till sin egen förmåga att hantera förlossningen. Bild: Joachim Brink

Ing-Marie Carlssons forskning handlar bland annat om att öka förståelsen för hur det tidiga förlossningsarbetet upplevs.

– Kvinnans välbefinnande under och efter graviditeten har betydelse för henne själv och partnerrelationen men framförallt för det nyfödda barnets välmående och fortsatta utveckling, berättar hon.

Öka förståelsen för förlossningsarbetet

En av de frågeställningar som avhandlingen tar upp är varför kvinnor söker vård under det tidiga förlossningsarbetet – trots de rekommendationer som råder.

– Kvinnor som skrivs in på förlossningsavdelning i ett tidigt stadium har en ökad risk för medicinska interventioner och komplikationer. Därför uppmanas kvinnor att inte söka vård förrän värkarbetet är etablerat, säger Ing-Marie Carlsson.

Unika upptäckter

Ett annat av forskningens syften var att studera kvinnors tilltro till sin egen förmåga att hantera förlossningen. Detta gjordes med hjälp av ett internationellt självskattningsinstrument som översattes till svenska förhållanden.

– Vi fann ett statistiskt samband mellan kvinnors tilltro till egen förmåga att hantera förlossningen och i vilken utsträckning de använde epiduralblockad under förlossningen, vilket ingen tidigare studie har funnit, säger Ing-Marie Carlsson.

Forskningsresultaten visade även att den plats där kvinnan befinner sig spelar stor roll.

– Kvinnorna som tillbringade det tidiga värkarbetet i hemmet, beskrev sig själva som kraftfulla och hade aldrig några som helst tvivel på att de skulle klara av den fortsatta förlossningen. Att platsen hade så stor betydelse var överraskande, säger hon.

Insikter ger bättre förlossningsvård

Enligt Ing-Marie Carlsson kan forskningen få betydelse för hur vård ges på förlossningsavdelningarna.

– Beror upplevelsen på en skillnad hos kvinnan eller är det platsen som ger upphov till upplevelsen? Om skillnaden skapas av platsen så bör vi studera denna ytterligare för att kunna göra förbättringar, säger hon.

Även det självskattningsinstrument som användes i studien kan spela en viktig roll i förlossningsvården.

– Det kan användas för att finna kvinnor med en lägre tilltro till sin egen förmåga. Om vi kan hitta och stärka dessa kvinnor kan stressupplevelsen minskas och välbefinnandet under graviditeten ökas, säger Ing-Marie Carlsson.

Elenita Forsberg: Virtuella patienter ger bättre undervisning

Den tredje av forskarna som disputerade var Elenita Forsberg, som är knuten till både Högskolan i Halmstad och Karolinska Institutet. Hon disputerade den 11 juni på Karolinska Institutet. Hennes doktorsavhandling har titeln Virtual Patients for Assessment of Clinical Reasoning.

Virtuella Patienter är ett interaktivt datorprogram som simulerar faktiska scenarier. I sin forskning har Elenita Forsberg studerat hur programmet kan användas som en del av examinationen av specialistsjuksköterskestudenter. Bild: Joachim Brink

Elenita Forsbergs forskning handlar om hur Virtuella Patienter (VP) kan användas i examination för att bedöma specialistsjuksköterskestudenters kliniska resonemang inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom.

– Dagens sjukvård kräver effektivt kliniskt resonemang för ett snabbt kliniskt beslutsfattande. Det saknas idag effektiva metoder för att examinera detta, säger hon.

Realistisk och engagerande metod

Virtuella Patienter är ett interaktivt datorprogram som simulerar faktiska scenarier. Eftersom studentens interaktioner med de simulerade patientfallet kan följas i detalj har det funnits förslag att programmet skulle kunna användas för examination.

– Forskningsresultaten visade att det finns en hög acceptans för att använda VP i examinationssammanhang. Både studenter och erfarna barnsjuksköterskor tyckte att fallen var realistiska och engagerande och ett bra sätt att examinera kliniskt resonemang på, säger Elenita Forsberg, och fortsätter:

– Studenterna i studien visade god progression i sina examinationsresultat. Genom att utsätta dem för en VP-baserad examination tidigt i utbildningen nåddes stora framgångar. Studenterna kunde tidigt identifiera eventuella kunskapsluckor och blev medvetna om vilken klinisk kompetens som förväntades av dem.

Många användningsområden

Forskningen har inneburit införande av pedagogiska innovationer som bidragit till att studenters förväntade kompetens har kunnat utvärderas. Även om studierna inom avhandlingen har genomförts inom specialistutbildningen för hälso- och sjukvård för barn och ungdom kan de flesta resultaten överföras och tillämpas inom andra medicin- och vårdutbildningar.

– I samband med konferenser har man dessutom sett möjligheter att använda VP inom exempelvis lärar-, juridik- och ekonomiska utbildningar, säger Elenita Forsberg.

JOACHIM BRINK

Inom loppet av några veckor disputerade inte mindre än tre doktorander knutna till Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Bilden föreställer glaskonstverket "Kunskapens träd" av Joel Lundberg – placerat i entrén till hus R där sektionen mestadels håller till.

Disputationerna är ett tecken på att Högskolans vårdforskning håller en mycket hög nivå, menar Anders Nelson, chef för Sektionen för hälsa och samhälle. Bild: Linda Lundell

Sidan uppdaterad 2014-06-26