Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-09-17. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2014-09-17

Eftervalsanalys med nya perspektiv

Efter söndagens politiska val bjöd Högskolan i Halmstad igår in till en något annorlunda eftervalsanalys. Fyra forskare diskuterade bland annat de politiska kampanjerna i sociala medier, hur USA:s valrörelse har påverkat den svenska och varför lokalvalen inte leder till större engagemang hos väljarna.

– Syftet med dagen är att ge lite andra perspektiv på valet än de vanliga valanalyserna, säger Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och en av gårdagens talare.

De tre andra talarna var Jörgen Johansson och Frida Stranne, båda två universitetslektorer i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad samt Jakob Svensson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet.

Frida Stranne, Jakob Svensson, Jörgen Johansson och Mikael Sandberg

Varför driver politiker kampanjer i sociala medier?

Jakob Svenssons studie, Sociala medier och politiska kampanjer, som gjordes efter 2010 års val visade på ett svalt politiskt engagemang bland väljarna i sociala medier. Anledningen till detta antas bero på en känsla av att man som väljare ändå inte kan påverka. Analysen av hur politiker använde sociala medier under 2014 års valrörelse pågår för fullt, men redan nu kan Jakob konstatera att framför allt Instagram och Twitter användes flitigt, särskilt av Fi. Politiker kampanjar i sociala medier för att kunna rikta budskap till olika väljargrupper, föra en dialog med väljare och förmedla bilden av sig själva som politiker.

De lokala valen är bortglömda

– Valen till kommun och landsting är bortglömda, trots att sjukvården ses som en av valets viktigaste frågor, säger Jörgen Johansson.

Genom sin studie, Reflektioner kring kommunal- och regionalval i Sverige, kunde han se tydliga skillnader mellan valresultatet i riksdagsvalet och valen till kommun och landsting.

– Kommunalvalen är det mer intresse för, men landstingsvalen glöms helt bort. Varför är det så? Den frågan hade jag önskat att någon annan i rummet kanske kan gå vidare med! säger Jörgen.

Intryck från USA

Frida Stranne, nyligen hemkommen gästforskare vid American University i Washington DC presenterade sina betraktelser från de amerikanska valen. Trots att amerikanska val skiljer sig mycket från svenska val, till exempel när det gäller valdeltagande, den politiska kulturen och pengarnas betydelse, är det vissa amerikanska trender som syns i det svenska valet. Bland annat ökat fokus på sociala medier, personliga berättelser baserade på känslor och reklamens utveckling.

– Vi har i år kunnat se ett negativt kampanjande där partier försöker att trycka ner varandra. Det har vi aldrig sett i Sverige tidigare, men däremot har det pågått länge i USA, säger Frida Stranne.

Ett mått på demokrati

Sluttalare för dagen var Mikael Sandberg, som skulle svara på frågan Kan demokratinivån mätas och hur ligger vi i så fall till i årets val? Ett sätt att mäta ett lands demokrati är genom Vanhanens demokratiindex. Indexet räknas ut baserat på två faktorer: valdeltagande (procent av hela befolkningen, inte endast de röstberättigade) och konkurrens (procent av dem som röstar som inte röstar på det största partiet). Mikael gav en historisk tillbakablick på hur demokratiindexet stadigt har ökat från 1911 fram till i dag. 2014 års val gav ett demokratiindex i Sverige på drygt 40 (där max är 50).

Det välbesöka seminariet ledde till reflektioner och diskussioner. Förhoppningen om att ge åhörarna nya perspektiv på politiska val tycktes infrias.

Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap, Högskolan i Halmstad

Text: HANNA OLSSON, LOUISE WANDEL
Bild: JENNY BISIACH

Jörgen Johansson, universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad

Fil. dr. Frida Stranne, universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad

Sidan uppdaterad 2014-09-17