Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-07-08. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2014-07-08

Forskning motiverar till bättre hälsa

Trots att vi idag är mer medvetna än någonsin om vikten av motion tycker många att det är svårt att hitta motivationen. Men måste det vara så? Karin Weman-Josefsson, forskare vid Högskolan i Halmstad, studerar träningens drivkrafter.

– Att gå från ett stillasittande liv till en aktiv livsstil är lika positivt för hälsan som att sluta röka. Men inom motionsforskningen har det länge varit känt att hälften av dem som påbörjar ett nytt motionsbeteende slutar inom tre till sex månader, berättar Karin Weman-Josefsson.

Hjälpa till med hälsosamma vanor

Karin Weman-Josefsson är adjunkt och doktorand i psykologi – knuten till både Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet. Hon har specialiserat sig på just motivationen bakom fysisk aktivitet.

– Människors eget ansvar för hälsan framhålls allt mer från hälsopolitiskt håll, och det övergripande syftet med min forskning är att undersöka och förstå deras motivation för att bättre hjälpa dem att skapa hälsosamma motionsvanor, säger hon.

I maj lade hon fram licentiatavhandlingen Exploring Motivational Mechanisms in Exercise Behaviour. Applying Self-Determination Theory in a Person-Centred Approach vid Göteborgs universitet. Avhandlingen fokuserar på den så kallade självbestämmandeteorin som bygger på betydelsen av inre och självbestämmande motivation.

Överraskande forskningsresultat

Inför avhandlingen genomfördes två studier. I den första studerades självbestämmandeteorin och dess mekanismer – bland annat i relation till motionsbeteenden hos 1 100 medlemmar i en e-hälsotjänst. I den andra studien genomfördes och studerades en sex veckor lång motionsintervention.

Studierna gav insikter om de drivkrafter som ligger bakom enskilda individers motion. Exempelvis märktes att en högre grad av självbestämmande leder till mer motionsaktivitet – och att detta faktiskt går att manipulera i en intervention.

Ett överraskande resultat var att de medierande mekanismerna skiljer sig åt mellan män och kvinnor och mellan olika ålderskategorier.

– Det låter kanske självklart, men går faktiskt till viss del emot fundamenten i självbestämmandeteorin. Denna stipulerar att bakomliggande dimensioner och mekanismer ska vara universella och gälla för alla människor – oavsett kön, ålder, kultur och liknande. Det är en intressant utmaning att försöka förklara och fortsätta utforska den här typen av forskningsfrågor, berättar hon.

Tvärvetenskapligt KK-projekt

I framtiden hoppas Karin Weman-Josefsson att både kunna identifiera de aktiva ingredienserna i en intervention, och även identifiera för vem, hur, varför och när en viss metod fungerar bättre eller sämre. I förlängningen kan man skräddarsy insatser.

Som en del av sitt kommande arbete har hon även initierat det KK-finansierade projektet Digitala innovationer och självbestämmande motivation till motion (GoDIS).

– Projektet är tvärvetenskapligt och sker i samverkan med näringslivet. Ett av dess syften är att utveckla ett digitalt interaktivt e-hälsoverktyg, berättar hon.

Text: JOACHIM BRINK
Bild: IDA LÖVSTÅL

Projekt GoDIS

Digitala innovationer och självbestämmande motivation till motion (GoDIS) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare från forskningsmiljöerna CVHI, HCH, EIS och CIEL vid Högskolan i Halmstad. Projektet sker i samproduktion med två företag inom e-hälsoindustrin – Tappa Service AB och Hälsoprofilinstitutet HPI AB. Projektet finansieras av KK-stiftelsen.

Karin Weman-Josefsson är adjunkt och doktorand i psykologi – knuten till både Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet. Hon har specialiserat sig på motivationen bakom fysisk aktivitet.

Sidan uppdaterad 2014-07-08