Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-09-10. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2015-09-10

Civilminister Ardalan Shekarabi besökte Högskolan

I går besökte civilminister Ardalan Shekarabi Halmstad, bland
annat Högskolan för att diskutera former för styrning och ledning samt
hur Högskolan samverkar med omvärlden.

Besöket på Högskolan var upplagt som ett seminarium som i sin tur var indelat i två teman. Det första handlade om former för akademisk styrning och ledning, en fråga som är särskilt aktuell nu.

Förra regeringen gav under våren 2014 Stockholms universitets tidigare rektor Kåre Bremer uppdraget att utreda det akademiska ledarskapet. Syftet är bland annat att ta reda på hur den så kallade autonomireformen har påverkat beslutsstrukturerna vid landets lärosäten.– Vid Högskolan i Halmstad har en styrmodell utvecklats som avviker från övriga högskolors i den bemärkelsen att den kollegiala ledningen också har ett ekonomiskt beslutsansvar för delar av verksamheten. Detta ställer krav på tydlig kommunikation, öppenhet och förtroende mellan ledning och kollegiala beslutsorgan, förklarade rektor Mikael Alexandersson när han introducerade det första seminarietemat.Presentation av FUNFrida Stranne, universitetslektor på Akademin för lärande, humaniora och samhälle, berättade kort om den utredning som hon gjorde tillsammans med Gunilla de Vries Lindestam, högskolekansliet, för ett par år sedan, och som låg till grund för hur forsknings- och utbildningsnämnden vid Högskolan är organiserad och fungerar i dag. Nämndens ordförande, Verónica Gaspes, redogjorde kortfattat för hur nämnden arbetar, till exempel vad gäller balansen mellan den organisatoriska linjestyrningen och den kollegiala styrningen.

Högskolans rektor Mikael Alexandersson i diskussion med civilminister Ardalan Shekarabi. Bild: MIKAEL EVARD

Det andra temat som civilministern önskade diskutera handlade om Högskolan i Halmstads samverkan i ett interregionalt perspektiv. Också detta är ett högaktuellt ämne med tanke på den regionreform som regeringen redan nästa år planerar att fatta beslut om, och som innebär en indelning av Sverige i betydligt färre län än dagens.

Vad får Högskolans lokalisering och position för konsekvenser ur ett regionalpolitiskt perspektiv om en ny regionbildning tar form?

– Högskolan i Halmstad befinner sig mitt emellan två universitets- och högskoleregioner och är ett av landets mest framgångsrika lärosäten vad det gäller samverkan med det omgivande samhället. Denna samverkan är inte nödvändigtvis knuten till närregionen utan omfattar flera regioner i södra Sverige, men också nationellt och internationellt samarbete, berättade rektor.

Exempel på samverkan

Civilministern och hans medarbetare fick därefter flera exempel på hur Högskolan samverkar inom olika områden, bland annat: det nya Elektronikcentrum i Halmstad – som invigs i morgon, tema hälsoinnovation, KK-miljön Forskning för innovation, lärarutbildningen samt projektet ”Grön innovation”.

– Jag är imponerad av det ni har berättat. Det är mycket intressant och jag tar med mig mycket av det, både vad gäller er modell för styrning, och kopplingen mellan akademi och näringsliv. Inför den kommande regionindelningen tittar vi mycket på funktionella samband, inte bara traditionella perspektiv som hälso- och sjukvård. Just arbetsmarknadsregioner, som ni visar att ni har, är särskilt intressant, sade Ardalan Shekarabi avslutningsvis.
Vid seminariet deltog, förutom rektor, ett 20-tal andra personer vid Högskolan, såväl ur ledningen som vid akademierna, och bidrog med inspel kring sina respektive sakområden.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Civilministern träffade också Länsstyrelsen Halland och de halländska kommunerna under sitt besök i går.

Civilminister Ardalan Shekarabi besökte i går Högskolan. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Sidan uppdaterad 2015-09-10