Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-04-10. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2015-04-10

Kompetens i klassrumsbedömning

Att använda kompetens i klassrumsbedömning innebär ett ständigt arbete med att utveckla både undervisning och lärande. Forskare vid Högskolan i Halmstad beskriver i en ny studie lärares bedömningskompetens. Resultaten visar hur viktigt det är att lärare och elever samarbetar i klassrummet och att lärare måste hjälpa varandra att utvecklas.

– Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien.

Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra. Fredrik Thornberg har i sin forskning studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium. Studiens resultat består av tre teman med olika fokus – bedömningens intention, bedömningens realisation och bedömningens konklusion. Resultatets tre delar är en process av att utveckla, genomföra och använda bedömningar i klassrummet.

– Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras. Bedömning kan därmed beskrivas som en ömsesidig praktik, säger han.

Lärare bör granska varandra

Fredrik Thornberg hoppas att studien kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och nya erfarenheter gällande bedömningsfrågor.

– Kanske kan studien även få konsekvenser på policynivå. För stora dokumentations­krav kan leda till att lärare ägnar många arbetstimmar åt att beskriva elevers kunskaper, i stället för att hjälpa eleverna att utveckla dem. Lärare behöver inspireras och kritiskt granskas av sina kollegor i syfte att lära. Jag tror inte att detta är möjligt att genomföra på bred front om inte resurser tillsätts för just detta ändamål, säger han.

– Lärares kompetensutveckling tar tid och förbättrad praxis innebär att ändra vanor, inte bara att lägga till ny kunskap. Det svåraste är nog inte att inspirera lärare till nya idéer utan att få dem att överge några av de gamla, säger Fredrik Thornberg.

Text: LOUISE WANDEL

Fredrik Thornbergs licentiatuppsats ”Kompetens i klassrumsbedömning – en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning”. Bild: JOACHIM BRINK

"Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras. Bedömning kan därmed beskrivas som en ömsesidig praktik", säger Fredrik Thornberg. Bild: JOACHIM BRINK

Fredrik Thornberg genomför sin forskarutbildning vid Göteborgs
universitet och är verksam vid Högskolan i Halmstad. Han försvarade sin licentiatuppsats ”Kompetens i klassrumsbedömning – en studie av lärares reflektioner om videodokumenterad undervisning” den 7 april 2015 vid Högskolan i Halmstad.

Fredrik Thornberg blir gratulerad i samband med licentiatseminariet den 7 april 2015. Bild: PERNILLA NILSSON

Sidan uppdaterad 2015-04-10