Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-10-13. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2015-10-12

Åtta miljoner till forskning inom hälsa och välfärd

Tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.

– Det är naturligtvis mycket glädjande för de forskare som under lång tid har arbetat målmedvetet med ansökningsskrivande. Samtidigt, och vid sidan om andra externa forskningsmedel vi har fått under senare tid, ger de nya projekten ökad stabilitet åt våra profilerade områden på akademin. Utifrån min utgångspunkt ger dessa framgångar stadga åt våra ambitioner att bygga kompletta akademiska miljöer, säger Anders Nelson, akademichef.

Idrott och hälsa för alla

Forskningsprojektet ”Mångfaldslabbet – normkritisk innovation” får drygt 3,4 miljoner kronor av Vinnova för att ägna tre års forskning åt att ta fram nya idrottsredskap för barn med och utan funktionsnedsättningar. Projektet genomförs i samarbete med företagen Eleiko Exceed Performence, leverantör av gym- och träningsredskap, och Rantzows Sport, som tillhandahåller sportutrustning till idrottshallar.

Faktum är att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har sämre hälsotillstånd än andra barn utan nedsättning. Det finns därför ett uttryckt behov från företag som förser skolor med idrottsutrustning att utveckla redskap som inkluderar alla i samband med klassundervisningen i idrott och hälsa.

– Barnens röster är viktiga! Genom att involvera barnen i att bedöma och utveckla produkter som är avsedda att användas i skolan kommer vi att kunna ta fram bättre och mer ändamålsenliga produkter, berättar Lars Kristén, forskningsledare i projektet och universitetslektor i pedagogik. 

Mikael Jonasson, Lars Kristén, Thomas Barow och Bodil Klingvall (saknas på bilden) från Högskolan i Halmstad ingår tillsammans med representanter från företagen Eleiko Exceed Performence och Rantzows Sport i nya projektet "Mångsfaldslabbet – en normkritisk innovation".

Aktiva medborgare med stort självbestämmande?

Stiftelsen Sävstaholm har beviljat 3,9 miljoner kronor under fyra år för projektet ”Aktiva medborgare med stort självbestämmande?” som syftar till att öka kunskapen om hur gymnasiesärskolan rustar elever för ett vuxenliv som aktiva medborgare med särskilt fokus på självbestämmande.

– Samhället förutsätter aktiva medborgare som gör val och fatta egna beslut. Det gäller allt från vilken elleverantör man ska ha till vilken vårdcentral man ska tillhöra och vem som ska ansvara för det stöd man behöver. Men hur fungerar det för grupper med intellektuell funktionsnedsättning? Vi ska undersöka vad eleverna får med sig från gymnasieutbildningen i form av kunskaper och sociala färdigheter samt hur de förbereds för att så självständigt som möjligt fatta beslut och bestämma över sina egna liv, säger Magnus Tideman, forskningsledare för projektet och professor i handikappvetenskap.

Sammantaget bedöms projektet ge såväl ökad praktisk som teoretisk kunskap och förståelse för gymnasiesärskolans arbete med demokratiuppdraget. 

Jessica Arvidsson och Magnus Tideman ingår tillsammans med Therése Mineur (saknas på bild) i det nya forskningsprojektet ”Aktiva medborgare med stort självbestämmande?”

Aspergers syndrom försvinner

Niklas Westerberg, universitetslektor i sociologi, får knappt 1,7 miljoner kronor av Forte för sitt forskningsprojekt ”Vi aspergare har lyckats hitta vår identitet i vår diagnos och nu tar man bort den – Sociologiska perspektiv på tillhörighet, ensamhet och psykisk ohälsa i ett diagnostiskt landskap i förändring”.

Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos för att istället ingå i diagnosen autismspektrumsyndrom. Diagnosen asperger introducerades så sent som 1994, den blev snabbt medialt exponerad och många diagnostiserades med hjälp av den. Niklas Westerberg, som är intresserad av medicinsk sociologi, ska studera hur diagnosändringen förändrar villkoren för de som har asperger. Han ställer frågor som: Vad händer med dem som har skapat identitet med diagnosen? Hur ska man förstå sitt lidande när inte diagnosen finns? Hur relaterar man till den nya diagnosen?

– Jag tror att jag fick forskningsmedel eftersom jag får ett unikt tillfälle att studera processen. Diagnosen är ny och har haft snabb medial spridning, nu försvinner diagnosen lika snabbt, detta gör att jag kan studera förändringen i realtid, säger Niklas Westberg.

Text och bild: HANNA OLSSON

Högskolan har fått forskningsmedel för forskning inom hälsa och välfärd.

Niklas Westberg har erhållit cirka 1,7 miljoner kronor av Forte för sitt forskningsprojekt.

Sidan uppdaterad 2015-10-13