Rektors krönika

Att mäta kvalitet …

Numera mäts resultatet
Även om det är den lärandes studieresultat som mäts kopplas själva ”betyget” i skolan direkt till individens prestation medan ”betyget” i högskolan är kopplat till lärosätets förmåga att skapa god kvalitet för individen. De betygsliknande omdömena för skolan och högskolan mäter med andra ord olika saker. Det är just här som den stora förändringen har skett inom högskoleområdet. I det nya kvalitetsgranskningssystemet för högskolan är det resultatet som ska utvärderas och inte hur förutsättningarna för utbildningarna har varit. Det senare var i fokus i det tidigare systemet. Högskolans utbildningar utvärderas således utifrån hur väl utbildningarna i sig når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Inledningsvis har Högskoleverket valt att systematiskt granska hur väl fem examensmål slår igenom i studenternas examensarbeten. Det är en viktig mätpunkt eftersom den säger oss något om vilka villkor som har tillskapats för studenterna. Nu senast (vilket de flesta torde ha tagit del av) bedömdes Högskolan i Halmstad ha ”hög kvalitet” i ämnena arbetsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt psykologi, både på kandidat- och magisternivå. Däremot fick vi bedömningen ”bristande kvalitet” i nationalekonomi. På onsdag får vi resultatet för granskningen av företagsekonomi.

Alltsedan det nya kvalitetsgranskningssystemet lanserades har jag haft problem med att det i huvudsak endast är resultat som fokuseras i utbildningsprocessen. Högskoleverket granskar inga ingångsvärden eller vad som i processen kan bidra till kvalitet i utgångsvärdena (resultaten). Lite rumphugget kan jag tycka, som själv under decennier har arbetat med utvärderingsfrågor. Nu bedöms resultaten men inte hur vi – vid Högskolan i Halmstad – har skapat förutsättningar för resultatutfallet. För att kunna utveckla resultaten måste vi veta en hel del om både studenternas ingångsvärden och om vår förmåga att skapa goda betingelser för kunskapsutveckling.   

Sverige följer inte europeisk standard
Högskoleverkets kvalitetsgranskningssystem har nyligen i en internationell rapport fått skarp kritik från den europeiska kvalitetssäkringsorganisationen ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education) för att just vara alltför resultatorienterat. Generellt i Europa är det förutsättningarna för en bra utbildning som används som kvalitetsindikator. Det nuvarande svenska systemet anses till och med vara fundamentalt olikt den europeiska standarden för granskning av högre utbildning. Hur kritiken påverkar anseendet för svensk utbildning utomlands kan man enbart spekulera om. Kan de internationella studenterna påverkas negativt om de får reda på att den svenska utbildningen inte håller europeisk kvalitet? En viktigare fråga handlar snarare om vilken status högskolornas utbildningar tillskrivs av våra egna studenter. Sannolikt blir det så att de lärosäten som får högsta betyg lägger ut detta på sin webbplats, vilket medför aktiv marknadsföring av resultaten. De lärosäten som däremot lyckades mindre bra bör agera kraftfullt, bland annat genom att beskriva hur de arbetar för att komma till rätta med bristerna. Kanske dyker det upp en blogg med en svart lista?  

Granskning hjälper utveckling
Resultat är viktiga. Goda resultat är till och med nödvändiga för i första hand studenterna. För Högskolans vidkommande kan det vara avgörande för utveckling eller avveckling av utbildningar. Det finns många tveksamheter till att det är möjligt att skapa ett fullgott kvalitetsutvärderingssystem endast baserat på resultat. Men nu har vi detta och får därför ”gilla läget”. Vi kommer att få fler resultat under 2012. Oavsett hur vi ser på resultaten från det nya kvalitetssystemet måste vi vid Högskolan i Halmstad självfallet rätta till de brister som framkommer i granskningarna men också se till att vi använder kritiken konstruktivt för att höja kvaliteten inom alla våra utbildningar. Vi behöver då hjälpas åt genom att lyfta på en del stenar. Detta är också ett syfte med det nya systemet.

Rektor Mikael Alexandersson.

Läs tidigare krönikor: