Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-06-24. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Rektors krönika

Juni 2014

HANDLING BAKOM RANKNING

Vi skapar inte vår högskola genom idéer, utan genom våra handlingar. Detta märks såväl i hur vi organiserar och prioriterar i det dagliga arbetet, som i hur vi faller ut i jämförelser med andra. Något drastiskt kan man till och med säga att vår framtid speglas i vår förmåga att utveckla kvalitet och hur denna sedan visar sig i olika jämförelser. Låt oss börja med den svenska universitetsrankningen (Uranklänk till annan webbplats), som i maj presenterade den årliga rankingen av svenska lärosäten. Rankingen innehåller kvalitetskontrollerade data från Sveriges officiella statistik, och sammanväger 27 variabler som belyser olika aspekter av utbildningen: studenterna, grundutbildningen, forskningen och forskarutbildningen, internationaliseringen, lärarna samt lärosätenas förmåga att rekrytera studenter med olika bakgrund.

Högskolan i Halmstads investeringar i olika utvecklingsfrågor under de senare åren tycks nu ha fått visst genomslag. Och det ser riktigt bra ut! Vi avancerade faktiskt näst mest av de 29 lärosäten som mäts. Hela fyra placeringar  – från 22:a till 18:e plats – under ett år. Vi får inte glömma att häften av lärosätena utgörs av de klassiska universiteten och de starka speciallärosätena Karolinska institutet, Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Sveriges lantbruksuniversitet. Styrkan hos denna särgrupp kan till stor del förklaras av att de i huvudsak har riktad och omfattande forskning, liksom kvalificerade programutbildningar (läkare, civilekonomer, civilingenjörer och veterinärer) som rekryterar studenter med de bästa tänkbara förkunskaperna. Men om vi ser till gruppen bestående av de nya universiteten och de så kallade ”mindre högskolorna” hamnar Högskolan i Halmstad i det främre ledet. För det vill jag tacka all personal!

I rankningen är det fem utbildningsområden som mäts och jämförs. Inom dessa faller vi ut lite olika. Bästa utfall får utbildningsområdet vård, där vi rankas som 5:e bästa lärosäte av de 18 som inte har läkarutbildning. (Om också dessa skulle ingå kommer vi på 8:e plats av då 25 lärosäten.) Näst bästa utbildningsområde vid Högskolan i Halmstad är teknik: 9:e plats av de 22 lärosäten som har detta utbildningsområde. Det är ett avancemang med två placeringar jämfört med 2013. Extra intressant är att vi här rankas som 4:e bäst på såväl grundutbildning som internationalisering. På utbildningsområdet naturvetenskap har vi från mätningen 2013 avancerat tre placeringar och kommer nu på 10:e plats av 14 lärosäten. Utbildningsområdet hum-sam ligger hyfsat bra till – 14:e plats av 23. Däremot ligger Högskolan i Halmstad näst sist på forskning och forskarutbildning här.

Även om lärosätet som helhet avancerar i flera avseenden råder det viss obalans. I dag utgör vård och teknik lärosätets styrkeområden både vad det gäller utbildning och forskning – om man ser till Urank. Däremot ligger vi som sagt tyvärr inte så bra till ifråga om forskning och forskarutbildning vad det gäller området hum-sam. Detta visar också vår interna granskning ARC13. Det är faktiskt just här som Högskolan i Halmstad har en av de största utmaningarna de kommande åren.

Jag ser flera angelägna områden som vi alla måste ställa oss bakom – allt i syfte att göra en mycket bra Högskola ännu bättre. Främst gäller det att tillsammans skapa förutsättningar för att Högskolan i Halmstad verkligen blir ett lärosäte med en bättre balans mellan ett mera anpassat utbildningsuppdrag och en forskning som har möjlighet att attrahera externa medel. Den befintliga forskningen behöver stärkas liksom förutsättningarna för nya framgångsrika miljöer att ta form vid lärosätet. Antalet utbildningsprogram måste dessutom bättre koncentreras till områden där det finns ett starkt förstahandssöktryck och stark forskningsanknytning. Under de senaste åren har en mängd beslut tagits och processer genomförts för att uppnå denna målsättning. Flera av dessa processer har handlat om att skapa en bättre balans mellan Högskolans olika ämnen, huvudområden, utbildningar och forskningsområden. Ett viktigt beslut kring dessa processer togs av högskolestyrelsen nu i juni: att skapa en helt ny sektion.

I höst startar utformningen av dennya sektion som bildas den 1 januari 2015. Då sammanförs sektionerna för lärarutbildning och humaniora med delar av Sektionen för hälsa och samhälle. Den nya ”Sektionen för lärande, kultur och samhälle” ska utgöra en kraftfull plattform för nya former av utbildningar och forskning kopplade till samhällsförändringar, människors lärande och bildning. Samtidigt förstärks den positiva utveckling som har skett under de senaste åren när den nya ”Sektionen för hälsa och välfärd” får ett tydligare innehåll i forskning och utbildning inom områdena omvårdnad, handikappvetenskap, hälsa, idrott och välfärdsorienterade frågor.

Genom detta skapas på sikt en bättre balans mellan lärosätets sektioner. Förhoppningsvis visar detta sig inte bara i kommande granskningar utan också i våra dagliga handlingar – handlingar som leder till utbildningar av hög kvalitet och till starka forskningsansökningar. Men först ska vi ha en välförtjänt och efterlängtad sommarledighet.

God sommar och tack för alla goda handlingar!

Namnteckning Mikael Alexandersson
Rektor Mikael Alexandersson.

Rektor Mikael Alexandersson.
Bild: ANDERS ANDERSSON

Läs tidigare krönikor:

Sidan uppdaterad 2014-06-24