Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-11-03. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Rektors krönika

November 2014

AKADEMIER I TIDEN

Nästa år blir Högskolan i Halmstads fem sektioner fyra akademier. Benämningen akademi sätter fokus på själva kunskapsinnehållet och uttrycker en tydlig strävan att skapa så kallade ”kompletta akademiska miljöer”. Medan ”sektion” främst svarar mot en organisatorisk indelning betecknar ”akademi” en innehållslig inramning, som knyter bättre an till högskolans samhällsuppdrag: att skapa värden som består över tid. Det är med kunskapsinnehållet som vi tillsammans måste bygga broar mellan kunskapsproduktion och kunskapsförmedling, det vill säga mellan forskning och utbildning. Precis som den grekiska akademin gjorde för 2 400 år sedan.

Ordet akademi kommer från den olivlund intill det klassiska Aten, som benämndes Akademia efter en legendarisk hjälte i den grekiska mytologin, Akademos. Historien säger att det var här som Platon någon gång på 380-talet f. Kr. skapade sin skola, Akademien, med återkommande föreläsningar. Här skulle man bland annat träna praktiska färdigheter. Intressant är att denna målsättning delvis lever vidare vid Högskolan i Halmstad. Vi ska stödja våra studenters professionella utveckling så att de med kunskap, erfarenhet och insikt men också praktisk färdighet står rustade för dagens och morgondagens alla utmaningar – oavsett yrke.

I dag präglas vi inte bara av Platons ideal utan också av de tankar som bottnar i den engelske 1800-talskardinalen och utbildningsideologen John Newmans devis: ”Universitet ska förbereda studenten för att fylla varje post med heder och bemästra varje ämne”. Det innebar att universitet ska utbilda dugliga samhällsmedborgare som kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Mot Newmans universitetsidé fanns en tysk ideologi som formulerades av framför allt Wilhelm von Humboldt,  med tonvikt snarare på fritt kunskapssökande, djupa ämneskunskaper och forskningsanknytning. När vi byter ut sektionsbegreppet mot akademi, ska vi skänka Platon, Newman och Humboldt en tanke, eftersom deras ideal finns närvarande i det mesta som vi gör. Till exempel har deras dåtida ideal att göra med vår aktuella ambition om kompletta akademiska miljöer.

Grunden för den kompletta akademiska miljön är en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan. Det innebär att all utbildning, oavsett nivå, är forskningsanknuten. Miljön ska bidra till gränsöverskridande forsknings- och utbildningssamarbeten samt kännetecknas av samverkan med offentliga och privata aktörer i samhället. Kompletta akademiska miljöer bidrar till en kultur där högskolans lärare arbetar systematiskt med att integrera ny forskning/utveckling och nya kunskaper i undervisningen. Därigenom får alla studenter vid Högskolan i Halmstad en naturlig kontakt med forskning – till och med genom att aktivt delta i olika former av forsknings- och utvecklingsprojekt.

Våra fyra akademier kommer att visa mot ambitionen att vara ett lärosäte som binder samman relevanta yrkesföreberedelser och goda ämneskunskaper med forskning som håller hög kvalitet. För att lyckas måste vi tillsammans diskutera den konkreta innebörden i begreppet, hur vi blir en modern akademi som söker nya och egna vägar. Jag ser fram mot någon typ av mötes- eller seminarieserie under nästa år. Men vi kommer knappast föra dessa samtal i en olivlund. Däremot i andra rum som öppnar för samhörighet och insikt. Precis som på Platons tid.

Namnteckning Mikael Alexandersson
Rektor Mikael Alexandersson.

Rektor Mikael Alexandersson.
Bild: ANDERS ANDERSSON

Läs tidigare krönikor:

Sidan uppdaterad 2014-11-03