Flest sökande till magisterutbildning på Högskolan i Halmstad

Magisterprogrammet i datornätverksteknik på Högskolan i Halmstad är populärast när internationella studenter söker utbildningar i Sverige. Det visar statistik från Verket för högskoleservice.

– Det är jätteroligt att vi har den populäraste utbildningen i Sverige. Vi ser det som ett kvitto på att våra utbildningar håller mycket god klass och att vi har bra förutsättningar för att kunna attrahera utländska studenter även i framtiden, säger rektor Romulo Enmark.

Magisterprogrammet i datornätverksteknik har fått hela 6 530 sökande och är därmed den utbildningen i Sverige som har flest utländska sökande. Ungefär två tredjedelar av dem som har sökt programmet kommer från länder utanför EU/EES, den studentgrupp som från och med nästa höst kommer att behöva betala för sin utbildning.

Magisterprogrammet har 30 platser och dessa ska fördelas mellan svenska och utländska studenter. Antagningen av svenska studenter sker senare i höst.

Utmärkt forskningsverksamhet

Att just datornätverksteknikprogrammet är så populärt har flera orsaker.

– Det är en bra utbildning och många tittar också på vilka forskningsmöjligheter som finns och där ses vi som intressanta med vår utmärkta forskningsverksamhet. Dessutom finns det inte så många magisterprogram inom datornätverksteknik i Sverige så på det sättet är vi unika, säger Magnus Larsson, chef på Sektionen för informationsvetenskap, data och elektroteknik vid Högskolan i Halmstad.

Färre platser nästa år

Nästa år måste svenska lärosäten ta ut anmälningsavgifter och studieavgifter av medborgare utanför EU/EES-länderna och Schweiz, som börjar studera i Sverige efter den 31 juli 2011. Avgifterna gäller för utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå och väntas förändra söktrycket dramatiskt för många högskolor och universitet.

– Vi har förberett oss på att få betalande studenter i två år nu. Vi kommer inte att utöka antalet platser på grund av det hårda söktrycket i år. Tvärtom, vi har redan nu dragit ned på antalet platser som en anpassning till framtiden, säger Magnus Larsson.

LARS ÖSTERLIND