Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2012-05-02. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2012-05-02

"Högskolan är en motor i samhället"

Under KK-miljöinvigningen kunde besökare mingla med Högskolans forskare och samverkanspartner. Här är några röster ur vimlet:
Carl Bennet, ordförande och huvudägare, Getinge Group AB.
 
Hur kommer det sig att du engagerar dig i Högskolan i Halmstad, när du har hela världen som arbetsfält?
— Jag ser Högskolans stora betydelse för utvecklingen i regionen. Vi rekryterar i Halmstad och kvaliteten på kunskapsmiljön är viktig för att vi ska kunna rekrytera personal. Det är en stark kunskapsutveckling på Högskolan i Halmstad, vilket krävs för att bygga en omgivning som kan växa. Kunskap är en färskvara och i dag innehåller produkter mer kunskap. Kvalitet på utbildning och forskning är en nyckel till utvecklingen av näringslivet.
 
Vilka är dina förväntningar på framtiden?
— Det är glädjande att se Högskolan i Halmstad bli en KK-miljö. Det är en stor satsning på att profilera sig, skapa ett par spetsar och utveckla det till en ledande position. Framtiden ser bra ut. Det är bra näringsliv i regionen. Hallänningarna har något unikt: stabilitet, långsiktighet och vilja. Högskolan är en motor i samhället — det gäller att bygga starka kunskapsmiljöer, för där de finns — där sker utvecklingen.
Lennart Blomberg, vd för Eleiko Sport i Halmstad, ledamot i Högskolan i Halmstads så kallade "advisory board" för KK-miljön Forskning för innovation.
 
Vilka erfarenheter har ni av samarbete med Högskolan?
— Vi har samarbetat i 15 år med Högskolans studenter, med minst två projekt per år inom teknik och innovation för att ta fram nya produkter. Det har fungerat väldigt väl, har varit välorganiserat och vi är mycket nöjda. Nu står vi inför ett forskningssamarbete och förväntan är generellt väldigt positiv. Det viktigaste är att det blir en win-win-situation där både näringslivet och Högskolan vinner på samarbetet. Vi känner att vi har haft ett fint växelspel tidigare. Vi ser Högskolan som en resurs, en kompetens som kompletterar vår egen — ett exempel på en synergieffekt där ett plus ett blir tre. Det kommer att bli oerhört intressant att samarbeta med Högskolan.
 
Vilken inriktning har samarbetet?
— Det är ett projekt inom hälsa och livsstil som handlar om styrketräning för barn och ungdomar ur ett vidare perspektiv. Många barn och ungdomar rör sig för lite. Det blir mycket tv-tittande och datorspel, vilket påverkar hälsan. Det har varit mycket diskussion om för- och nackdelar med styrketräning för unga och vi vill se det i ett större perspektiv.
Merle Jacob, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ledamot i Högskolan i Halmstads så kallade "advisory board" för KK-miljön Forskning för innovation.
 
Hur kommer det sig att du engagerar dig i KK-miljön?
— Jag blev ombedd att engagera mig i detta eftersom utvecklingen av de mindre högskolorna och KK-miljön är en speciell typ av satsning som passar min kompetens. Jag tittar på den stora bilden: Hur ska man styra satsningen? Hur organiserar Högskolan detta?
 
Vilka förväntningar har du på satsningen?
— Högskolan i Halmstad är väldigt duktig och har nischat sig mycket. Till skillnad från många andra lärosäten har inte Halmstad utvecklat sig till att bli universitet, utan i stället specialiserat sig. Produktionen av kunskap och samarbetet med omgivningen samt KK-stiftelsens agerande, det är forskningspolitik i omvandling. Jag kan bidra med att hjälpa till att göra detta möjligt. Det är svårt att säga hur det kommer att gå, men jag hoppas att det blir en väldigt bra satsning. Det är viktigt att ha en KK-miljö för att behålla attraktiva forskare. Det finns annars risk att de försvinner.
Maria Åkesson, universitetslektor inom forskningsmiljön EIS, KK-miljöns ledningsgrupp.
 
Vad innebär satsningen för Högskolan i Halmstad?
— Det är en fantastisk utveckling för Högskolan och en möjlighet att skapa gränsöverskridande forskning. KK-miljön kommer att underlätta genom att man som forskare kan dela nätverk, både internt och externt. Varje forskare var för sig har begränsad möjlighet att hitta samarbeten. Med miljön blir det lättare för omvärlden att se ingångar till samarbeten med Högskolan. Miljön är ett kvitto på stark kunskap och kompetens och att vi har hög kvalitet på forskning i samverkan med omvärlden.
 
Vad får det för konsekvenser för dig som forskare?
— För oss forskare innebär det en ekonomisk möjlighet, det underlättar för oss att kunna anställa och attrahera forskare och företag till samarbeten. Nu har man mer än bara sin egen forskning att locka med. Forskningsmiljön kan kommunicera som en helhet med omvärlden. Det blir en utmaning att rekrytera företag till samarbeten och en möjlighet att hitta samverkansområden.

Text: MARTIN ÅDAHL
Bild: FILIP DAHLQVIST

Carl Bennet har varit ordförande i Högskolan i Halmstads styrelse och fortsätter att engagera sig i lärostet och dess utveckling.
Lennart Blomberg är vd för Eleiko Sport och också medlem i KK-miljöns så kallade "advisory board" som är ett rådgivande och stödjande organ, eller "kritiska vänner" om man så vill.
Merle Jacob är professor och forskar om forskningspolitik och vilka konsekvenser olika politiska beslut får för landets universitet och högskolor.
Maria Åkesson är universitetslektor i informatik på Högskolan i Halmstad och mycket engagerad i KK-miljön Forskning för innovation.
Sidan uppdaterad 2012-05-02