Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad - För utveckling av verksamheter, produkter och livskvalitet
2012-05-02

Högskolan i Halmstad, en unik och innovativ miljö

Invigningen av den nya KK-miljön kryddades med en paneldiskussion där inbjudna gäster samtalade kring högskolornas roll och vilka förväntningar som finns på Högskolan i Halmstad. Temat för samtalet var "Högskolan som gör skillnad".
 
Panelen var rörande överens om att Högskolan har god kapacitet att möta KK-stiftelsens krav och att det samtidigt innebär en rejäl utmaning. Högskolans roll är viktig för utvecklingen inom både privat och offentlig sektor på olika nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
I panelen deltog (från vänster): Kenneth Abrahamsson, Jörgen Preuss, Anna Nilsdotter, Madelene Sandström, Nicolas Hassbjer, Carl Bennet och Mikael Alexandersson
Carl Bennet, Getinge Group, vittnade om att Högskolan i Halmstad under lång tid har gjort skillnad, när det gäller rekrytering av kompetent personal och samarbete mellan näringsliv och forskning.
 
— Jag har verksamhet i 37 kommuner i Sverige. Det är många som har närhet till högskolor och universitet. Men det finns också att antal som inte har det. På lång sikt blir det en enorm skillnad mellan att utvecklas och att inte utvecklas. Det är fullständigt avgörande att ha närhet och tillgång till en högskola eller ett universitet, sa Carl Bennet.
 
Entreprenören Nicolas Hassbjer, HMS Industrial Networks, hedersdoktor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, underströk vikten av att samverka med små och medelstora företag för att nå ökad tillväxt.
 
— Samarbetet mellan högskolor, universitet och företag har under lång tid varit fokuserat på väldigt stora företag. I ökande grad kommer vårt välfärdsbehov att lösas genom små och medelstora företag. Den allra största utmaningen är att få samarbetet att fungera mellan högskolorna och små och medelstora företag, sa Nicolas Hassbjer.
 

Den roll Högskolan tar blir avgörande


Utmaningen att förverkliga KK-miljön Forskning för innovation består av många delar, men vikten av profilering och specialisering poängterades av många i panelen. Vilken roll Högskolan tar är också avgörande.
 
— Vi får aldrig bli kommunens högskola, då skjuter vi oss själva i foten. Vi ska ha stor samverkan och samhandlingar med kommunerna i Halland men också andra kommuner. Vi får aldrig bli Region Hallands högskola, däremot ska vi ha mycket samverkan och idéutbyte inom alla områden. Vi måste vara en nationell och internationell högskola, sa rektor Mikael Alexandersson.
 
Jörgen Preuss och Anna Nilsdotter, båda Region Halland, underströk Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen.
  
Jörgen Preuss och Anna Nilsdotter från Region Halland kunde berätta om gott samarbete med Högskolan i Halmstad. Även om Hallands klimat och läge med "sol, vind och vatten" underlättar rekryteringen av läkare till Halmstad så är det Högskolan som gör att så många av dem stannar.
 
— Högskolan i Halmstad är en bidragande orsak till att de faktiskt blir kvar. Högskolan har gjort att vi fått en levande stad året om. Om vi ska kunna bygga en stark och bra sjukvård i Region Halland, krävs kunskap och kompetens och här har Högskolan en väldigt stor roll att spela för oss, sa Anna Nilsdotter, utbildningschef på Region Halland.
 

Stark tradition av innovation


Som exempel på vad som gör Högskolan i Halmstad unik nämndes i diskussionen ett flertal "egenskaper": en tradition av att arbeta innovativt, ett väl fungerande system för kvalitetssäkring, förmågan att samarbeta med små och medelstora företag och att binda samman teknisk forskning med samhällsvetenskap.

Den samhällsvetenskapliga dimensionen tog Kenneth Abrahamsson fasta på med en alternativ tolkning av spetskompetens: 

— Det kommer vara ganska många om 20—30 år som behöver aktiveras när den typiske pensionären möter sin andra tonårsperiod. Det kommer att behövas fritidskonsulenter med spetskompetens inom sociala innovationer, exempelvis inom äldreomsorgen — där har ni en spetskompetens.
 

Som avslutning ombads panelen att sia om framtiden: vad har hänt fram till 2022?


 
"Högskolan har en civilingenjörsutbildning och har inte gått upp i något universitet."
Carl Bennet
 
"Halmstad School of Innovation har etablerats och folk står i kö för att få gå dess MBA-program."
Nicolas Hassbjer
 
"Högskolan har Sveriges bästa sjuksköterskeutbildning och börjar formulera hur ett läkarprogram skulle se ut."
Anna Nilsdotter
 
"I dag talar man om Berkeley, Cambridge och Stanford. Då talar man om Halmstad."
Mikael Alexandersson.
 
Text: MARTIN ÅDAHL
Bild: FILIP DAHLQVIST
Fotnot.
I paneldiskussionen deltog:
 
Kenneth Abrahamsson, programchef vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Carl Bennet, ordförande och huvudägare i medicinteknikkoncernen Getinge Group och den grafiska koncernen Elanders.
 
Nicolas Hassbjer, grundare av HMS Industrial Networks och hedersdoktor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad.
 
Anna Nilsdotter, docent i ortopedi och avdelningschef på FoUU Halland (Forskning, utveckling och utbildning) i Halmstad.
 
Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör i Region Halland med särskilt ansvar för regionala utvecklingsfrågor som näringsliv, samhällsplanering och kultur.
 
Madelene Sandström, vd, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen.

Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstads rektor och professor i pedagogik.
 
Moderator: Karin Starrin, ordförande i Högskolan i Halmstads styrelse.

Högskolestyrelsens ordförande Karin Starrin var moderator under invigningens panelsamtal om högskolornas roll och förväntningarna på Högskolan i Halmstad framgent.
Sidansvarig: Ida Lövstål
Sidan uppdaterad 2012-05-03
Högskolan i Halmstad  |  Box 823  |  301 18  Halmstad  |  Tel: 035-16 71 00  |  registrator@hh.se  |  Besöksadress: Kristian IV:s väg 3  |  Anställdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster