Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2008-05-28. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2008-05-28

Högskolans start luktade


gammal fläskpannkaka

Det är precis 35 år sedan. I slutet av maj 1973 kom beskedet: starta en förskolepedagogisk utbildning i Halmstad till hösten! Äntligen! Alla påtryckningar från Halland, allt utredningsarbete om att få till stånd eftergymnasial utbildning i länet verkade nu ge frukt. Men det luktade inte färsk frukt om de första lokalerna. Kring dem stod en doft av gammal fläskpannkaka.

Bakgrunden var U68 (1968 års utbildningsberedning) och Barnstugeutredningen (som även den startade 1968 och lade grunden till förskolelagen 1975). Det handlade om att avlasta de traditionella universitetsorterna och att decentralisera. (Lunds universitet hade då 12 000 studenter, att jämföra med Halmstads 10 000 idag!) Fler skulle få möjlighet till akademiska studier och yrkesinriktade utbildningar skulle ges akademisk status. Barnomsorgen byggdes ut och behovet av personal till de nya barnstugorna var skriande. Industrin växte och efterfrågan på ingenjörer var stor. I Sverige utreddes och planerades det för fullt, men i Halland gick livet sin gilla gång. Politikerna och planerarna i Stockholm såg Halland som en lugn oas, deras badbalja om sommaren.

Lång väg till högskolestatus


När länsrådet Maj-Britt Sandlund tog del av U68-utredningen insåg hon att tåget höll på att gå förbi Halland än en gång. Nu gällde det att ta krafttag för att komma med på kartan! ”N-kommittén för högre utbildning i Halland” bildades 1971 och kom snart fram till att hallänningarnas behov av eftergymnasial utbildning gällde tre områden: så kallade mellaningenjörer (som senare blev utvecklingsingenjörerna), barn och ungdom samt idrott och fritid. Med mycket arbete och goda kontakter lyckades man få en delegation från U68 på besök till Halmstad. Nu var bollen i rullning...                           
Jubileumsföreläsning i mediestudion i måndags kväll. Lennart von Bothmer, Lennart Andreasson, Käthe Wagnemark och Björn Sterner mindes åren innan högskolan blev Högskola.

Jubileumsföreläsning i mediestudion i måndags kväll. Lennart von Bothmer, Lennart Andreasson, Käthe Wagnemark och Björn Sterner mindes åren innan högskolan blev Högskola.

Det ena minnet – från den tid då Högskolan i Halmstad bara var ett embryo – efter det andra staplades på varandra när Lennart Andreasson, Lennart von Bothmer, Käthe Wagnemark och Björn Sterner i måndags kväll bjöd in till medieprogrammets studio för att berätta under rubriken ”Inte visste vi att det skulle bli så här”. I publiken fanns gamla och nya studenter, personal från nu och då och till och med den tidigare landshövdingen Björn Molin (som på sin tid i riksdagen gjorde sig känd som motståndare till decentraliseringen av högskolorna).

Den första förskolepedagogiska utbildningen kom igång hösten 1973 efter en intensiv sommars planering. Lokalen var en musiksal i Kattegattskolan. Den fick bli utbildningslokal för 18 studenter med lärare, tillika expedition, uppehållsrum och studievägledning. Därifrån gick flytten till den gamla Haldexfabriken. Publiken fick via en ljudinspelning från 1975 följa Lennarts och Lennarts reaktioner, då de nyfiket besiktigade byggnaden, som stått övergiven i många år: ”Bara skräp och damm! Och vad här luktar! Gammal fläskpannkaka!”.

Halmstadmodellen blev banbrytare


Med förenade krafter fyllde lärare och studenter Haldaskolan med möbler men också med en ny pedagogik. Stormöten, medinflytande, successivt elevintag och tankar om en vidgad yrkesroll gjorde skolan känd vida omkring, och man tog emot 800 besökare per år. Den stora frågan var den om att förena teori och praktik.

– Vi formulerade utmaningar och löste problem. Empiri, helt enkelt. Vi hade en tro på att utbildning kan förändra samhället, berättar Lennart Andreasson som efterhand kom att bli utbildningsledare.

– Studenterna var i olika åldrar och hade arbetslivserfarenhet i bagaget. Det fanns en gemensam drivkraft i gruppen, minns Björn Sterner, som gjorde en jämförelse med dagens studenter. Nu är grupperna mer homogena, och man vill ha sina poäng för att sedan gå vidare.

För Halland och Halmstad blev vägen snårig och oviss, kantad av flera nedläggningsbeslut, innan högskolan 1983 formellt blev självständig. Då hade man flyttat ännu en gång, nu till Eketånga. Men inte bara det:

– Övergången till en akademi var jobbig, är de fyra veteranerna eniga om. Men vi lyckades föra in förskollärarutbildningen i den akademiska fållan.

Och det, det är 25 år sedan!

Text: KATHINKA LINDHE   Bilder: CHRISTER HALLBERG

Käthe Wagnemark och Björn Sterner kom till ”högskolan” 1976 som kontorist respektive bild- och formlärare. I dag är är Käthe sektionssekreterare på HOS och Björn mediepedagog på samma sektion.

Käthe Wagnemark och Björn Sterner kom till ”högskolan” 1976 som kontorist respektive bild- och formlärare. I dag är är Käthe sektionssekreterare på HOS och Björn mediepedagog på samma sektion.

2 x Lennart var med från start. Lennart von Bothmer och Lennart Andreasson började redan 1973 med det som skulle bli en banbrytande förskollärarutbildning.

2 x Lennart var med från start. Lennart von Bothmer och Lennart Andreasson började redan 1973 med det som skulle bli en banbrytande förskollärarutbildning.

Sidan uppdaterad 2008-05-28