Nu ska Högskolans forskning bli mer jämställd och i förlängningen också framtidens hälsoteknikprodukter.
Under våren ska projektgruppen i forskningsprojektet G-EIS få utbildning i genus- och jämställdhetskunskap. I dag var första utbildningstillfället och dagens tema kallades ”öppna ögonen” och handlade om vad begreppen genus och jämställdhet står för.
– Det finns ett behov att diskutera frågorna och många tycker att de saknar kunskap om ämnet, säger Suzanne Mason Almgren, en av genusexperterna i projektet. Vi behöver reda ut begreppen så att vi kan få ett gemensamt språk så att alla har samma definitioner. Vad är till exempel könsmaktsordning och hur definieras genus?
Suzanne Mason Almgren arbetar på Jämställdhetscentrum Halland på Högskolan och har många års erfarenhet från genus- och jämställhetsarbete. Det är hon som håller i projektets utbildningsdel och hon berättar att deltagarna kommer att få uppgifter mellan kurstillfällena.
Förändringspiloterna kommer under våren att få särskilda uppdrag att kartlägga, intervjua, observera och analysera verksamheten i sina respektive labb för att vid sista kursträffen i juni göra en presentation av vad de har sett och reflekterat över.

Ett glatt gäng med jämställdhet i fokus träffades i dag för ett första utbildningstillfälle.
– En jämställd och genusmedveten verksamhet gynnar alla och är bra för arbetsmiljön, säger Bertil Svensson, professor på EIS och projektledare för G-EIS.
Att det blev just hälsoteknik som fokuseras i G-EIS är ingen slump. EIS har ett bra och välfungerande innovationssystem kring hälsoteknik och ett stort nätverk där kommuner, landsting och företag ingår. De har alla intresse för nya produkter och tjänster och genusperspektiv är viktigt eftersom det finns användare med i bilden.
– Intresset för att förstå vad sådan kunskap kan leda till, framför allt i kopplingen mellan forskningen och tillämpningen. var stort, berättar Bertil Svensson, och vi hoppas att projektet kommer att visa det.
Förstudien ledde till en ansökan till Vinnova, Verket för innovationssystem, om ett större forskningsprojekt. Ansökan beviljades och EIS har nu fått fyra miljoner kronor för att arbeta med frågorna under drygt tre år.
Text: LENA LUNDÉN. Bild: ANNIKA JOHANSSON.
FOTNOT:
EIS
är Högskolan i Halmstads största forskningsmiljö. Den har sin hemvist på IDE-sektionen och forskning bedrivs inom områdena:
Inbyggda system, CERES på CC-lab
Innovativ IT-användning, CIIT på MI-lab
Tillämpad matematik och fysik, CAMP på MPE-lab (på engelska)
Intelligenta system på IS-lab
G-EIS-projektet leds av Bertil Svensson, projektledare, och Olga Torstensson biträdande projektledare.
Relaterade länkar
Suzanne Mason Almgren, genusexpert, och Bertil Svensson, projektledare för G-EIS.
