Intelligenta robotar som samarbetar

– Datorer har hittills mest varit något som vi har haft på våra skrivbord för att kunna komma ut på internet eller för att köra datorprogram på. Men mer och mer utrustas till exempel diskmaskiner, dammsugare och bilar med små datorer som gör dem intelligenta, säger Walid Taha, som sedan i somras är professor i datalogi på Högskolan i Halmstad.  

En intelligent dammsugare är en dammsugare som du kan ”säga till”: dammsug de där två rummen. En intelligent bil kan parkera själv. Med hjälp av inbyggda datorer kan lampor tändas och släckas när du kommer in eller lämnar ett rum, och på så sätt göra av med så lite energi som möjligt.

– Vad vi ser är en allt större trend där traditionella system blir mer och mer datoriserade och smarta, säger Walid Taha.

Datorer mycket mer än ordbehandlare

– Alla dessa maskiner finns redan, mekaniken är tillgänglig. Men att få maskinen att göra det som du vill, det är utmaningen. Att laga mat är till exempel lätt för människor, men att försöka bygga en maskin, eller en robot, som kan göra det är en mycket större utmaning, konstaterar Walid Taha.

Det är sådana utmaningar som Walid Taha tar sig an i sin forskning, att skapa mjukvara för inbäddade och intelligenta system. Han utvecklar programmeringsspråk för olika tillämpningar och framför allt för tillförlitlig interaktion mellan olika datorer och system. En interaktion som alltmer sker i cyberrymden via internet.

Inbyggd en sak, intelligent en annan

– Om det är olika apparater, då är utmaningen än större att få dem att interagera och göra det på ett tillförlitligt sätt. Hur får man en städrobot, en matlagningsrobot och en robot som tvättar att samarbeta? Det är den typen av frågor min forskning handlar om, förklarar Walid Taha.

Kommunikation i cyberrymden

Det kan vara elmätare som fjärravläses, skrivare och kopiatorer som skickar e-post till en administratör om något är fel eller om färgtonerna är slut. Övervakning och bevakning sker på samma sätt.

– Exemplen är oändliga och dessa är ganska enkla tillämpningar, framför allt de som finns i ett hem. Det finns situationer där det är mycket mer kritiskt och helt avgörande att allt sker på ett korrekt sätt och som du förväntar dig, säger Walid Taha och tar det som kallas teleoperationer som exempel.  

Det är ett slags fjärrstyrd operation på distans som görs med hjälp av en kirurgrobot och internet. Eller som Walid Taha kallar det:

– It is cyber-physical. Väldigt förenklat kan man beskriva det som fysiska produkter – apparater – som kommunicerar i cyberrymden. Exempelvis en ”vanlig” dator som skickar e-post till en diskmaskin.

Från Houston till Nissastrand

– Jag har länge varit intresserad av inbyggda system och realtidssystem. Högskolan i Halmstad är ovanlig på många sätt och IDE-sektionen är mycket framstående på sådan forskning, och inom området intelligenta system, förklarar Walid Taha och berättar om sektionens forskning om bilar som kommunicerar med varandra för att undvika olyckor eller som själva finner den lämpligaste vägen från punkt A till B.

Imponerad av bredden på IDE

– Jag hörde talas om den utlysta tjänsten här och den lockade, berättar Walid Taha och betonar att Högskolans samarbete med industrin också var en spännande dragningskraft.

– Industrin visar stort intresse för det arbete som görs på Högskolan. Det finns ett brett spektrum av expertis här som i princip garanterar att om någon har ett problem i industrin, kan Högskolan hjälpa till. Det tycker jag är riktigt ”coolt”. Det är precis rätt miljö att bedriva forskning i. Många olika områden täcks, samtidigt som du har en grupp människor som är mycket intresserade av att samarbeta, både med industrin och med andra forskare.

Just nu har Walid Taha fullt upp med att installera sig och lära sig ”de svenska systemen”. Hur ringer man internt, hur hittar man kontaktuppgifter till kollegerna, var kan man få tag på en papperskorg? Allra mest viktigt att lära sig är dock svenska, understryker Walid Taha.

– Det känns viktigt att kunna skriva forskningsansökningar på svenska. Inte minst att kunna förstå vad som står i utlysningarna från till exempel KK-stiftelsen.

Grundforskning strategiskt nödvändig

– Jag tror att SSF kan spela en väldigt viktig roll för Högskolan i Halmstad. Stiftelsen kan möjliggöra strategiskt viktig forskning för oss, och jag tycker att det finns en bra överensstämmelse mellan våra forskningsmål och SSF:s.

Walid Taha ser gärna att andelen grundforskning ökar. Den är viktig för att behålla en internationell vetenskaplig konkurrenskraft för IDE-sektionen och Högskolan som helhet.

– Även om vi vill att mycket av vår forskning ska vara initierad av industrin och ”verklighetsdriven” finns det viss, mycket specialiserad forskning, som inte alltid är intressant för industrin och som inte alltid har en direkt tillämpning där, men som ändå är jätteviktig att bedriva. Vi har några projekt finansierade av Vetenskapsrådet, men jag vill utöka den profilen.  

”Utbildning vår viktigaste uppgift”

– Utbildning är den viktigaste uppgiften vi har. Jag kommer att prioritera att rekrytera de allra bästa studenterna: från Sverige, från Halmstad, Europa, USA, Asien. Varhelst det finns duktiga studenter, ska vi leta efter dem.

LENA LUNDÉN