Närhet och tillit viktigare än pris i företagssamarbete

Outsourca eller inte – det är frågan

Outsourcing har använts som begrepp inom företagsvärlden – och inom forskarvärlden – sedan 1980-talet. Det låter sig inte direktöversättas till svenska på ett till fullo rättvisande sätt. Outsourcing betyder ungefär utkontraktering och innebär att en viss funktion (till exempel städning eller telefonväxel), eller tillverkning av (en viss del till) en produkt överlåts till en underleverantör. Från början handlade det ofta om outsourcing till Kina och Ostasien. Efter Berlinmurens fall blev det vanligt också att lägga produktion i Östeuropa.

Jonas Rundquist, forskare på Sektionen för ekonomi och teknik vid Högskolan i Halmstad, har i sitt avhandlingsarbete studerat outsourcing av produktutveckling och vilka konsekvenser det kan få.

– Jag har tittat på hur kunskapsintegrationen hanteras, det vill säga hur man undviker kunskapsförluster när man lämnar ifrån sig produktutveckling till en extern aktör, berättar Jonas Rundquist.

Risk för kunskapsförluster

– Till exempel outsourcade Volvo produktionen av tändsystem till Bosch. Efter ett tag visste Bosch mer om tillverkning och utveckling av tändsystem än Volvo gjorde och Volvo förlorade kunskapen om produktutvecklingen, säger Jonas Rundquist.

Vad är det som avgör vad och hur företag outsourcar? Hur resonerar de och på vilka grunder fattas beslut om outsourcing? Jonas Rundquist har jämfört hur det såg ut 2002 med 2007 och kan konstatera att det har blivit vanligare med outsourcing.

– Traditionellt brukar man prata om att man söker antingen den billigaste eller bästa i världen. Det jag såg när jag undersökte saken var att de små och medelstora företagen låg någonstans mittemellan. De söker något som jag kom att kalla ”good enough” – något som var tillräckligt bra. Man kan se att företagen nu sätter större värde på variabler som tillit och närhet. Ibland kanske till ett högre pris. Man pratar i dag mer om ”rightsourcing” än outsourcing.

Mitt emellan Silicon Valley och Kina  

– Man går varken till Silicon Valley eller till Kina, förklarar Jonas Rundquist.

Å ena sidan är det mycket enklare i dag att ha en affärspartner som inte finns i närheten rent geografiskt. Med hjälp av datorer kan man kommunicera i stort sett oberoende av tid och rum. Å andra sidan, kan datorer inte hantera alla slags kulturella skillnader, som i vissa fall kan orsaka problem och få förödande konsekvenser.

IT löser inte allt

Det är de personliga relationerna som gör att kunskapen kan bevaras i företaget. Kunskap som är utvecklad hos partnern har kommit till nytta i de moderföretag som har satsat på personliga utbyten, mycket mer än i de företag som enbart har förlitat sig på en IT-plattform, kan Jonas Rundquist konstatera genom sin forskning.

– Företag som har investerat i resor och personliga möten på mellannivå, det vill säga i relationer med personal som har den faktiska kompetensen och fackkunskapen, har inte alls förlorat kompetens på det sätt som företag som bara har investerat i IT-verktyg och utbyten på vd-nivå, säger Jonas Rundquist.

Vikten av att välja rätt partner

– Jag tycker att det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor och aktivt ifrågasätter vinsterna med det och gör en djupare analys innan de bestämmer sig. Företagen är fortfarande fokuserade på kortsiktig ekonomisk vinst. Få företag satsar på den typ av outsourcing som betalar sig i längden, med resor och utbyten mellan personer på operativ nivå.

LENA LUNDÉN

Jonas Rundquists avhandling har titeln ”Outsourcing and knowledge integration in new product development” och lades fram vid Luleå tekniska universitet i december 2009. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.