Nätverk stor tillgång för individen

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete.

– Många ledare upplever en osäkerhet i dagens arbetsliv. De har många val och upplever sig ofta ensamma i sitt arbete. Nätverken blir en social oas där de kan träffa andra i liknande situation, säger Mats Holmquist.
     

Bygger på tillit

Studien visar att det ideala nätverket är litet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en förutsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka.

– När vi känner tillit kan vi blotta vår osäkerhet för varandra. Då blir vi också mer öppna och mottagliga för nya tankar. Då kan det hända spännande saker, säger Mats Holmquist.

Det kreativa lärandet

– I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare lärande. Man börjar ifrågasätta sina egna gängse uppfattningar – som kan sitta hårt – och kan mer och mer tänka nytt kring ett problem. Det är en lång lärprocess där det inte finns några givna resultat.

I stort sett alla deltagare i studien är nöjda med nätverksformen. De upplever att den ger inspiration, nya idéer och kunskap. Resultaten visar att de däremot stöter på hinder när de ska föra över kunskapen till organisationen.      

– Organisationer är helt enkelt dåliga på att absorbera det som kommer fram i nätverken, säger Mats Holmquist.  

Saknar strategi

– Att individen utvecklas är naturligtvis bra, men det finns mycket mer att hämta om man är beredd att även utveckla verksamheten. Ett enkelt sätt att fånga upp guldkornen skulle till exempel kunna vara att efter varje nätverksträff ha ett avstämningsmöte på arbetsplatsen för att diskutera om det är något man kan gå vidare med.

Mats Holmquist är övertygad om att nätverk kan vara ett effektivt sätt att stärka innovationsprocesserna i företag, eftersom nätverkens styrka just är kreativiteten och förmågan att hitta nya vägar i en verksamhet. Men då gäller det att organisationen är beredd att gå in i en motsvarande lärprocess.

Spel-projektet

Parallellt med forskningen har Mats Holmquist det senaste året arbetat med Spel som går ut på att ge processtöd för lärande och strategisk påverkan till ESF-projekt. Mats Holmquist har bland annat organiserat tolv nätverk i södra Sverige och fler är på gång.

– Här kan jag använda kunskaperna från min egen forskning – hur man riggar nätverk, leder dem och kopplar dem till vardagsproblematiken. Att arbeta praktiskt med nätverk parallellt med forskningen är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa, säger han.

Vad är planerna framöver?
– Jag kommer att fortsätta att undervisa och arbeta med Spel-projektet och tillämpa min forskning där. Jag skulle också gärna titta vidare på de överföringssvårigheter jag såg. Varför tar företagen inte tillvara kunskapen från nätverken bättre? Jag skulle vilja undersöka vilka faktorer som skulle kunna vända detta.

Text och bild: IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Mats Holmquist avhandling ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocessen” lades fram i oktober vid Luleå tekniska universitet.

Parallellt med sitt avhandlingsarbete har Mats Holmquist det senaste året organiserat tolv nätverk inom ramen för det så kallade Spel-projektet. "Det är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa", säger han.