RFID betyder "Radio Frequency Identification" och handlar enkelt uttryckt om att kunna identifiera något (eller någon) på avstånd med hjälp av trådlös teknik. Tekniken har funnits i 60 år och användes från början, som så mycket annan avancerad teknik, av militären för att spåra och identifiera flygplan.
– I dag används RFID för att trådlöst och på avstånd identifiera till exempel en produkt som har försetts med en tag. Varje tag har ett unikt identitetsnummer som kan förknippas med en specifik produkt i en databas. Det är alltså möjligt att följa en produkt från tillverkning fram till kund, berättar Björn Nilsson, industridoktorand, som har skrivit en avhandling om hur RFID-tekniken kan bli effektivare.
– De finns till exempel i de nya kortläsarna på bussarna i Halmstad och många som har åkt över Öresundsbron har säkert sett att det finns en speciell fil för automatisk betalning. Då har man en manick i sin bil, en transponder som läses av när bilen passerar en läsare, och man slipper stanna för att betala, berättar Björn Nilsson.
En aktiv tag däremot har egen energikälla, till exempel ett batteri. Den kan ha räckvidd upp till flera hundra meter och processorn på taggen kan hantera kryptering, avläsa sensorer och logga händelser.

– Om vi tänker oss en godsmottagning med många portar och många lastbilar som kommer för att lasta och lossa samtidigt, kan detta effektiviseras avsevärt med hjälp av RFID. Läsare läser av pallarna med godset när de passerar portarna. Avläsning, registrering och uppdatering av databaser sker automatiskt, utan att någon måste stå och pricka av för hand, förklarar Björn Nilsson.
Det finns en lite hake dock. Om många taggar passerar en läsare samtidigt, kanske inte alla taggar ska läsas av – reagera – just där och då. Det beror på vilket syftet är. När taggarna passerar en läsare talar de om för läsaren att ”nu passerar jag”. Taggarna får olika svar av läsaren, beroende på vad de har för ”uppgift”.
– Det är knuten i det hela. De får inte ”prata” i munnen på varandra. Det måste vara ordning på pratet. Man vill också få dem att göra av med så lite energi som möjligt. Så fort en tag reagerar går det åt energi.
Det är detta Björn Nilsson har forskat om, hur läsare och många taggar pratar med varandra samtidigt, utan att det blir kaos och oordning i kommunikationen.
– Nyttan av detta är effektivitet, upp till 60 procent högre effektivitet. Och effektivitet för industrin betyder pengar. Det är många delar man kan förbättra och förenkla för företagen, som registrering, avläsning, kvalitetskontroll, spårbarhet osv.
För Björn Nilssons del har det bara varit fördelar med att ha en fot i vardera värld.
– Kombinationen forskning, högskola och Free2Move är det optimala. Jag jobbar som konsult just nu på Free2Move med ett butikslarmsystem, men jag vill gärna fortsätta att forska. Det har varit roligt de här fem åren.
– Nästa steg är att utveckla en aktiv tag med en enda krets. I vårt gemensamma projekt om strömsnål effektiv RFID-teknik har jag sett till att läsare och taggar kommunicerar med varandra, och Emil har utvecklat och tagit fram elektroniken för att det ska bli effektivt. Tillsammans visar vi vad man kan använda det till. Vår artikel har utsetts till en av de åtta bästa på konferensen i Kina. Vi är konkurrenskraftiga på denna forskning på Högskolan i Halmstad, avslutar Björn Nilsson.
Text: LENA LUNDÉN
Bild: IDA LÖVSTÅL
Fotnot. Björn Nilssons avhandling heter ”Energy Efficient Protocols for Active RFID” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola i juni 2010 men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad och företaget Free2Move.
Information
