Ny gästprofessor betonar nyttan med matematik

Nyligen installerades fem professorer i ”sina ämbeten” på Högskolan i Halmstad. Samtidigt hälsades tre nya gästprofessorer välkomna till lärosätet. En av dem är Peter Hansbo, gästprofessor i tillämpad matematik under de kommande fem åren.

Peter Hansbo är också professor i tekniska beräkningar på Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers. Hans akademiska bana startade dock i ett annat spår då han studerade till civilingenjör med inriktning väg och vatten. Matematik var det mest intressanta ämnet och Peter Hansbos fokus svängde därför via hållfasthetslära över till matematiska institutionen. Att ha ett fot i vardera disciplinen är en stor fördel, inte minst nu när han ska samarbeta med både matematiker, fysiker och ingenjörer på Högskolan i Halmstad.

– Det finns en skillnad mellan matematiker å ena sidan och ingenjörer och fysiker å andra, säger Peter Hansbo. Fysiker tänker på ett annat sätt, och eftersom jag från början är ingenjör kan jag översätta. Vi säger till exempel kontinuerlig derivata, de säger kraftbalans eller fluxbalans.

Peter Hansbo har redan samarbetat en del med Högskolan i Halmstad. Han är handledare för Bertil Nilsson, IDE, i hans avhandlingsarbete.

– Bertil frågade mig om jag kunde tänka mig ett bredare samarbete. Det kunde jag och nu är jag här. Det är trevligt!

Samarbete över sektionsgränserna

Som gästprofessor i tillämpad matematik ska Peter Hansbo vara på Högskolan en dag i veckan och tanken är att han ska vara behjälplig på flera områden, både på SET och på IDE. Bland annat ska han göra olika beräkningstillämpningar som befintliga programvaror inte klarar av.

Inom forskningsmiljön Maskinteknisk produktframtagning behöver forskarna hjälp att ta fram modeller för att karakterisera ytor och räkna ut hur de beter sig när de kommer i kontakt, exempelvis vid plåtformning.

Den nya gästprofessorn ska också samarbeta med och finnas till hands för forskarna inom forskningsmiljöerna Inbyggda och intelligenta system (EIS), Tillämpad matematik och fysik (CAMP) och Bio- och miljösystemforskning (BLESS).

– Det är interdisciplinärt, det är jättebra, tycker Peter Hansbo. Fysikerna behöver kunna räkna på modeller för elektroniska och mekaniska nanokomponenter. Inom medicin och biomekanik handlar det om muskelmodellering, hur muskeln beter sig när den spänner sig och hur en sjuk muskel uppför sig jämfört med en frisk.

I stort handlar det om att utveckla beräkningsmodeller, att skapa koder som gör att datorn kan lösa problem som inte går att lösa för hand. Det som på fackspråk kallas differentialekvationer och som kan användas för att konstruera matematiska modeller av fysikaliska fenomen inom till exempel mekanik.

– Jag försöker hitta lösningar som är effektivare och mer flexibla, säger Peter Hansbo. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om var tillämpningen ska göras. Jag är mer intresserad av om jag kan utveckla en metod som passar till det specifika problemet.

Vill se nyttan

Samtidigt säger Peter Hansbo att det är viktigt för honom att hans modeller kommer till nytta, att det han konstruerar blir användbart.

– De flesta matematiker är intresserade av att analysera modeller. Jag vill att de ska användas. För mig är tillämpad matematik att göra modeller av verkligheten till numeriska modeller som löser problem.

Kanske är det Peter Hansbos bakgrund som ingenjör som gör att nyttoperspektivet står så tydligt i fokus.

– Forskardrömmen är att klura ut något som är riktigt bra så att det kan komma till användning kommersiellt, och att någon säger, ”det där var fiffigt”.

LENA LUNDÉN