Praxisnära forskning gör skolan bättre

Anslagen för forskning inom lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad har ökat med 460 000 kronor till 3 miljoner kronor på fyra år, från något enstaka projekt till en forskningsmiljö.
– Det växer verkligen här, säger Anders Persson, gästprofessor och forskningsledare på Sektionen för lärarutbildning, LUT. För två år sedan fanns här ingen forskningsmiljö alls.

I dag heter forskningsmiljön på lärarutbildningen ”Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen”, med akronymen FULL, och består av elva disputerade lärare, två docenter, en professor, tre doktorander, varav två är yrkesverksamma lärare.

– Vi har kommit igång snabbt, som med allt annat här på lärarutbildningen, konstaterar Anders Persson. Och det genereras hela tiden resultat. Under de två år vi har varit i gång, har två personer disputerat, en har blivit docent, och vi har fått två stora anslag från Vetenskapsrådet på sammanlagt nära sex miljoner kronor.

Taktiken har varit medveten satsning och tydlig strategi. Som lektor på LUT får man till exempel mer utrymme för forskning i sin tjänst än lärare generellt på Högskolan.

Forskningsmiljön på Sektionen för lärarutbildning heter ”Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen” och består i dag av elva disputerade lärare, två docenter, en professor, tre doktorander, varav två är yrkesverksamma lärare. </br>Bild: ANNIKA JOHANSSON.

– Vi ger 30 procent för att vi snabbt ska skaffa en forskningsbas här på sektionen, förklarar Anders Persson. Högskoleverket har påpekat att det är för få disputerade inom lärarutbildningarna i landet. Så var det också här i Halmstad förut. I dag är vi bäst i landet med 53 procent disputerade.

En annan central faktor för Anders Persson och LUT är att forskningen måste relateras till utbildningen. Att alla delkursansvariga ska vara disputerade är ett led i detta, liksom att forskarna bör undervisa på grundutbildningen. Forskningsförankring handlar också om forskningens innehåll.

– Den ska vara nära lärarutbildningens innehåll, understryker Anders Persson. Det innebär att man ska kunna bedriva forskning om allt som har med lärarutbildningen att göra. Detta är ett av våra tre prioriterade forskningsområden.

FULL har närvarokrav på sina forskare – alla tisdagar förväntas man vara på plats på våning fyra i hus Q. En gång i månaden samlas man till forskningsseminarium.

– Om man nu ska ha en forskarmiljö måste man finnas tillgänglig för varandra, resonerar Anders Persson. Det är goda förhållanden på en sådan här liten enheten. Man är engagerad, man får jobba hårt, men man kan vara med och påverka.

Att skapa bra skolor och bra skolmiljöer

Det andra stora forskningsområdet är så kallad praxisnära forskning, det vill säga forskning om skolans verklighet. Det kan handla om lärarens, rektorns eller fritidspedagogens vardag, eller om didaktisk och ämnesdidaktisk forskning. Just nu är sex ämnesdidaktiska projekt i gång i samverkan med yrkesverksamma lärare.

– Vi samarbetar mycket med skolor och kommuner och vi har gjort en kartläggning av forskningsbehovet som finns där, berättar Anders Persson. Flera av de pågående projekten är ett resultat av den inventeringen.

Det tredje stora område som forskas på inom FULL är relationen mellan utbildning–skola och omvärlden. Och samverkan med omvärlden är en naturlig del i lärarutbildning. På LUT sköts den till stor del av och genom RUC, Regionalt utvecklingscentrum. RUC har nätverk av lärare och skolledare och det är jätteviktigt att dessa är med och formulerar forsknings- och utvecklingsbehoven, menar Anders Persson. Det är också bra att ha en kanal att sprida information genom, både inåt och utåt.

Dubbla professorshattar ger status

Anders Persson är sedan i somras också professor i sociologi vid Lunds universitet och handleder bland annat doktorander. Vad innebär det för Sektionen för lärarutbildning och forskningsmiljön FULL att Anders Persson är professor på två ställena?

– För lärarutbildningen här betyder det att LUT blir knuten till forskarutbildning, och en institution på ett gammalt universitet. Det ger status. På samma sätt har andra här på LUT kontakter vid Linköpings, Göteborgs och Växjö universitet, och med Högskolan i Jönköping. Vi är en liten spelare, Högskolan i Halmstad är en av landets minsta lärarutbildningar. Om många här kan ha personliga kontakter med högskolor och universitet betyder det jättemycket för sektionen som helhet.

Det har hänt mycket på LUT och inom FULL på kort tid. En trend som verkar hålla i sig. Det är mycket i görningen framledes också. Lärarutbildningsnämnden står inför nyval, en av doktoranderna disputerar i januari och det finns planer på att anställa ytterligare en gästprofessor och disputerade lärare.

– Det skulle stärka forskningsmiljön jättemycket. Från och med årsskiftet ska jag bara arbeta halvtid på Högskolan i Halmstad och vi måste hitta lösningar så att lärarutbildningen ändå blir företrädd i Högskolans olika organ.

Lärarutbildningen är kittet

FULL ska också, likt andra ämnesgrupper på Högskolan, ta ställning till sin relation till Högskolans styrkeområden. Anders Persson förklarar att de på LUT betraktar sig själva både som en organisation, som fysiskt finns på fjärde våningen i hus Q, och som ett nätverk som består dels av de 65 lärare på Högskolan som undervisar på lärarutbildningen, dels av alla samverkanskommuner.

– Av de tre styrkeområdena hör vi mer naturligt till Verksamhet och Livskvalitet, säger Anders Persson. Men rektor brukar presentera lärarutbildningen som ett exempel på kitt, där vårt nätverk kittar samman alla delar på Högskolan.

LENA LUNDÉN

FOTNOT:
Didaktik är läran om att undervisa och ämnesdidaktik läran om att undervisa i ett visst ämne.