Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-10-29. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Bio- och miljösystemforskning (BLESS)

Naturvetenskap och teknik har en viktig ställning på Högskolan i Halmstad. En betydande del av högskolans forskning inom dessa områden finns organiserad inom forskningsmiljön Biological and Environmental Systems (BLESS). BLESS forskning är till stor del internationellt erkänd och behandlar områden som är högaktuella och högt prioriterade i samhället.

BLESS mål är att utveckla denna forskning i samarbete med både
regionala, nationella och internationella partners inom universitet och
näringsliv.

BLESS forskning inriktar sig på att studera olika system i naturen, samhället eller i människokroppen och sker ofta i gränssnittet mellan olika ämnen som t ex biologi och miljövetenskap, energiteknik och miljövetenskap, ekologi och hälsovetenskap. Det som förenar i dessa gränsöverskridande projekt kan vara forskningsfrågan, angreppssättet eller metoden som används i forskningen, var för sig eller i kombinationer.

BLESS forskningsprojekt spänner idag över ett stort område inom naturvetenskapen och forskare inom miljön arbetar inom olika men integrerade fält såsom idrottsfysiologi, biomekanik, rörelse och hälsa, växtbiokemi, ekologi, miljövetenskap, miljösystem, biodiversitet, vattenresurshantering, våtmarker, miljöriskbedömning, biogeokemi, växthusgaser, biogas, fjärrvärme och vindkraftproduktion.

Samtliga forskningsfält är viktiga i dagens samhälle och forskningen bidrar till att lösa många av de verkligt stora utmaningar som vi står inför. Många av de ämnen som lyfts fram t ex inom EUs HORIZON 2020 finns representerade inom BLESS.

Forskningsmiljön med akronymen BLESS verkar inom 3 forskningsfält;

5,7 miljoner till forskning om fjärrvärme

Forskningsgruppen om fjärrvärme vid Högskolan i Halmstad har nyligen tilldelats forskningsanslag till ett värde av 5,7 miljoner kronor. Detta innebär att gruppen nu disponerar resurser på nästan åtta miljoner kronor under de närmaste åren. Läs mer.

Anlagda våtmarker räddar utrotningshotade grodor och fåglar

Sverige har de senaste decennierna satsat på att anlägga fler våtmarker i jordbrukslandskap. Den främsta orsaken är att de hindrar övergödande näringsämnen från att nå våra hav och sjöar. En studie från Högskolan i Halmstad visar att våtmarkerna dessutom har bidragit till att rädda flera grod- och fågelarter från så kallad rödlistning. Läs mer.

Nya rön visar biologisk bildning av syre i marken


På 1930-talet upptäckte man de gröna växternas förmåga att bilda syre genom oxidation av vatten i den så kallade fotosyntesen. Sedan dess har ingen annan omfattande biologisk bildning av syre hittats i vår livsmiljö – förrän nu. Nya forskningsresultat visar att nere i markens mörker pågår en hittills okänd biokemisk process, där syre bildas och koldioxid reduceras till organiskt material. Läs mer.

Forskningsledare

BLESS - Marie Mattsson

BLESS - Marie Mattsson

Sidan uppdaterad 2014-10-29