"Under nollningen svetsas man samman"

Hur var din allra första dag som student?
- Vi började med tio dagars nollning och när jag gick dit första dagen var jag nervös. Jag hade ingen aning om vad som skulle hända, jag var ny i stan och kände ingen i klassen. Men så fort jag var där och nollningen satte igång släppte nervositeten.

Har man anledning att vara orolig för nollningen?
- Nej, nollning handlar inte alls om att bli förnedrad, som många tror. Det handlar om att bli sammansvetsad med klassen. Man är med om mycket roligt tillsammans och får mycket att prata om. Även flera av de lite äldre studenterna var med under nollningen. Man kan själv välja hur mycket aktiviteter man vill vara med på.

Hur gick det till att bli nollad?
- Det var lekar, fester, tävlingar... En tävling kallades Regattan. Den gick ut på att vi byggde en flotte och paddlade över Nissan och tillbaka. Sedan skulle vi plocka isär flotten och källsortera delarna. Andra klassiska aktiviteter är lådbilsrally och en dag på stranden då man bygger sandslott.

Vad innebar nollningen för dig?
- Genom nollningen kom jag in i studentlivet och fick kompisar med en gång. Inte bara från klassen utan även folk från tvåan och trean som jag till exempel kunde köpa kurslitteratur av sedan. Utan nollningen hade jag nog känt mig mycket mer utlämnad.
- Det var också ett sätt att lära känna stan. Vi åkte på en busstur runt Halmstad, och en tävling gick ut på att vi fick fotografier på olika byggnader som vi skulle leta upp. Vi höll också till en del på Högskolan, så när det var dags att börja läsa kunde jag hitta bland de olika husen och salarna.