Immersivt berättande

Forskargruppen tar avstamp i det enorma genomslag som immersivt berättande har fått inom en mängd områden i samhället. Teknik för Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) och Mixed Reality (MR) används inom till exempel underhållning, utbildning, journalistik och de kreativa näringarna. Gemensamt för alla – oavsett om det gäller dataspel eller gestaltning av kulturarv – är att världar byggs och berättelser skapas.

Flicka som cyklar i naturen, staket i bakgrunden, och på sig har hon VR-glasögon

Foto: Pixabay

Om immersivt berättande

Immersivt berättande har nära nog blivit synonymt med VR-teknologi idag men människor har ägnat sig åt mental simulering långt tillbaka i historien. I forskargruppen breddas studiet till att även inkludera den fenomenologiska aspekten av immersivitet. Perspektivtagande är en central faktor. Vad händer när en betraktare blir en deltagare? Hur påverkas uppfattningen av tid och rum? Och vilka etiska problem kan uppstå när någon omsluts av en värld och dras in i dess skeende?

Att se narrativen i vår egen vardag och i historiska miljöer är en spännande uppgift som lämpar sig för en tvärvetenskaplig forskningsansats. Projektet samlar kompetens inom litteraturvetenskap, historia, idéhistoria och sociologi och är förankrat i bland annat narratologisk och normkritisk teoribildning. Med utgångspunkt i sina respektive ämneskompetenser samlas deltagarna kring digitala tillämpningsformer.

Forskargruppen

Forskargruppen bildades i januari 2020 och är i en uppbyggnadsfas. Projektidéer växte fram parallellt med kandidatprogrammet Kultur och samhällsutveckling som startade vårterminen 2019. Forskargruppen involverar studenter inom ramen för utbildningen genom laborationer och projekt relaterade till immersivt berättande. Målet är att bygga en vital miljö där utbildning och forskning förenas och där studenternas projekt utgör ett material för vidare forskning. Även studenter på lärarutbildningen berörs av forskningsinriktningen. Inom ämneslärarutbildningen till exempel integreras teori kring immersivt berättande i studiet av skönlitteratur i ljudboksform.

I projektet används digital teknologi för att möjliggöra ett fördjupat studium av hur perspektivtagande främjar affektiva aspekter såsom empati och inkludering och har därmed en klar koppling till Högskolans profilområde Hälsoinnovation. Programmet Kultur och samhällsutveckling är dessutom tematiskt uppbyggt för att knyta an till frågor kring livsstil, normer, teknikutveckling och hälsa. Genom ett tydligt fokus på det uppkopplade samhället knyter projektet också an till profilområdet Smarta städer och samhällen.

Pågående projekt

VIAkub Halland (Visualisering och InnovationsArenor för kultur, utbildning och besöksnäring i Halland)

Deltagare

Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelsk litteratur
Jonnie Eriksson, universitetslektor idé- och lärdomshistoria
Anna Isaksson, universitetslektor i sociologi
Tomas Nilson, universitetslektor i historia

uppdaterad

2020-10-27

Kontakt

Dela

Kontakt