Tester av vilka effekter förbruning har på näringsväven i det pelagiska området av sjön Bolmen – ett sex veckor långt mesokosm-experiment

Humus är organiskt material som ännu inte har brutits ner fullständigt, och som syns som mörkfärgade substanser i jord och torv. När temperaturerna i nordliga områden ökar blir också den mängd markbunden humus som hamnar i sjöar, floder och hav större. Det här kallas för förbruning, och det har konsekvenser för den marina näringsväven, eftersom det kan leda till förändrad artsammansättning och försämra energiöverföringen. Förbruning skapar också problem i sjöar som används som dricksvattenreservoarer, eftersom det är dyrare att rena förbrunat vatten.

En flotte i en sjö med solcellsplattor, sladdar och en plåtbox. Foto.

Sjön Bolmen är Sveriges sjunde största sjö, och används som dricksvattenreservoar för stora delar av södra Sverige. Data visar tydligt att sjön har förbrunats under de senaste årtiondena. För att förstå vilka konsekvenser det har på sjöns näringsväv – speciellt på mängden och sammansättningen av bakterier, fytoplankton (små alger som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager) och zooplankton (små djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager) – utfördes ett sex veckor långt experiment under sommaren 2018 där färgen på vatten manipulerades.

En person tar upp vatten ur en tunna med hjälp av en flaska fäst i ett snöre. Foto.

I experimentet användes mesokosmer, vilket är behållare som innehåller tillräckligt med vatten för att rymma nästan ett helt ekosystem. Mätningar av koncentrationen av pigment i olika alger visar att förbruning har stark effekt på sammansättningen av algers pigmentering och därför troligen också på algers taxonomiska sammansättning. Resultaten tyder på att förbruning påverkar den grundläggande sammansättningen i sjöar, och möjligen också högre trofiska nivåer i den marina näringsväven i nordliga regioner.

Fören av en båt, sedd från den som sitter i båten, och en spegelblank vattenyta. Foto.

Om projektet

Samarbetspartners

Field assistants

  • Tatyana Barnes
  • Oswald Ndlovu
  • Jens Lannér (Sydvatten, Forskningsstationen Bolmen)

Students conducting thesis work within the project

  • Victoria Jansson (Effects of browning on cyanobacterial toxins)
  • Fankai Wei (abiotic changes in the water due to browning)
  • Oscar Gustavsson (zooplankton community composition)

Relaterade länkar

Forskningsstationen Bolmenlänk till annan webbplats

uppdaterad

2019-11-11

Kontakt

Dela