Språktoberfesten – för svensklärare med törst efter nya kunskaper

I tisdags bjöd Högskolan i Halmstad in till Språktoberfest med temat ”Svenska i en mångspråkig kontext”. Syftet med dagen var att bidra med kompetens­påfyllnad och kollegial samvaro för ämneslärare i svenska och svenska som andraspråk. Forskare och författare berättade bland annat om hur svenskan har influerats av andra språk och om svårigheterna att lära sig den svenska som används inom skolvärlden.

”Den första och självklara utmaningen för alla elever är skolspråket. Det är specialiserat och formellt, och skriftspråket brukar vi till och med beskriva som ett andraspråk för alla elever.”

Maria Lim Falk, universitetslektor i nordiska språk vid Stockholms universitet

Samlevnad med flera språk

Dagen inleddes med föreläsningen ”Bränwinet talar” av Rickard Melkersson, universitetslektor och språkhistoriker vid Högskolan i Halmstad. Han lyfte fram några aspekter på och exempel från den språkvärld som 1700-talets resande svenskar hade att navigera i, och berättade att samlevnaden med två eller fler språk historiskt sett har varit normaltillstånd för det svenska språket. I dag influeras det svenska språket mycket av engelskan.

– Dagens svensklärare skulle troligtvis inte godkänna att deras elever kombinerade det svenska språket med engelska lika mycket som man under andra perioder har blandat in exempelvis franska eller latin, påpekade Rickard Melkersson.

Man i grå kostym, skägg och med mikrofon i handen står framför en vitt scenbakgrund och talar, leende.

Rickard Melkersson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, gav tydliga exempel på hur svenskan historiskt kombinerats med latin och franska.

Föreläsningen handlade till stora delar om hans avhandling, i vilken C.H. Braads skildringar av en resa med det Ostindiska kompaniet studerades. Han berättade hur ostindiefararens svenska influerades av latinet som på den tiden var vetenskapens språk.

– När det svenska språket precis tillkämpat sig sin status som vetenskapligt språk, börjar man redan ana engelskan vid horisonten, sa Rickard Melkersson.

Fler Språktoberfester att vänta

Det var första gången som Språktoberfesten anordnades, och publiken bestod av uppåt 100 ämneslärare i svenska och svenska som andraspråk, vilka undervisar i årskurs 7–9 på gymnasium och vuxenutbildningen på skolor i Halland och Skåne. Tanken är att Språktoberfesten ska bli ett återkommande event, enligt arrangören Regional utvecklingscentrum (RUC) vid Högskolan i Halmstad.

Kvinna i svart hår och svart kavaj, syns på podium med power point-bild bakom sig.

Maria Lim Falk, universitetslektor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättade om utvecklingsprojektet ”Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever”.

Maria Lim Falk, universitetslektor i nordiska språk vid Stockholms universitet, pratade om olika utmaningar som finns för svenskämnena i skolan. Maria Lim Falk leder utvecklingsprojektet ”Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever” som syftar till att främja integreringen av nyanlända elever i högstadie- och gymnasieåldern. Hon presenterade den undervisningsmodell som har tagits fram inom projektet i nära samarbete med forskare och lärare för att skolor på ett enklare sätt ska kunna lära ut den svenska som skolvärlden använder sig av.

Skolspråket en utmaning

– Den första och självklara utmaningen för alla elever är skolspråket. Det är specialiserat och formellt, och skriftspråket brukar vi till och med beskriva som ett andraspråk för alla elever. Det tar ungefär tio år att lära sig det för en elev som har svenska språket som andraspråk, sade Maria Lim Falk.

Andra forskare som presenterade under Språktoberfesten var Staffan Nyström, professor i nordiska språk med inriktning namnforskning vid Uppsala universitet, och Johan Järlehed, docent och lektor i spansk språkvetenskap vid Göteborgs universitet.

Programpunkterna under Språktoberfesten

”Bränwinet talar”– en inblick i svenskans mångspråkiga förflutna. Rickard Melkersson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad

Hästar, frelare och kollegialt lärande – utmaningar för svenskämnena. Maria Lim Falk, universitetslektor i nordiska språk och ämnesstudierektor för lärarutbildningarna i svenska vid Stockholms universitet

Burma eller Myanmar, Beijing eller Peking, Belarus eller Vitryssland? – vem bestämmer egentligen om ortsnamnen? Staffan Nyström, professor i nordiska språk med inriktning mot namnforskning vid Uppsala universitet

Språk, segregation och gentrifiering i Göteborg. Johan Järlehed, docent och lektor i spansk språkvetenskap vid Göteborgs universitet

Att skriva drama och spänning tillsammans. Lotta Fritzdorf, universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad, författare, och Johan Rosenlind, författare

Delad är dubbel skrivglädje

Programmet avslutades med manusförfattarna Lotta Fritzdorf, universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad, och Johan Rosenlind. Paret berättade om sitt författarskap och hur det är att skriva tv-manus och även en thrillerbok tillsammans. De ligger bakom manuset till SVT:s populära serie ”Vår tid är nu”, vars tredje säsongen hade premiär kvällen före Språktoberfesten.

– Författare har många gånger en tanke om att det är det mest ensamma yrket i världen. Varför ska det vara det när man kan vara fler? Att vara två och skriva tillsammans, det är fantastiskt, berättade Lotta Fritzdorf och Johan Rosenlind.

Man i glasögon och mörk topp, samt kvinna med utslagna armar, brunmönstrad tunika, föreläser på en ljus scen.

Författarna Johan Rosenlind och Lotta Fritzdorf inledde sin presentation med att lyfta fram sin gemensamma skönlitterära debut ”Tick tick boom”. De berättade också att det inte alltid krävs att man har skrivit eller gått en kurs för att skriva en bok eller tv-seriemanus. Det viktigaste är att ha en bra historia, då kan man lära sig skrivandet på vägen.

Text: Anton Salinas
Bild: Ida Fridvall

Publicerad

2019-11-04

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt