Forska, lära och ”hänga” tillsammans – unikt samverkansprojekt avslutades stort

På agendan stod skolan och spelifiering, hälsoaspekter, kameror, AR och VR, projektresultat, problematisering av begreppet digitalisering och mycket mer. Hade denna dag utspelat sig i en vanlig konferenssal hade extrastolarna åkt fram ur förrådet. Efter drygt tre års samverkansforskning hölls i onsdags den avslutande, digitala konferensen för FDLIS, Framtidens digitala lärande i skolan, inför en stor skara åhörare från många delar av Sverige.

Kvinna i svart och kvinna i brunt samtalar i studiomiljö, en man filmar deras samtal.

”Man ska tacka i slutet av dagen, men jag vill inleda med att tacka alla som bidragit”, sade Pernilla Nilsson (till höger) och vände sig till alla barn, elever, lärare, forskare, skolledare, representanter från kommuner och Region Halland samt kollegor på Högskolan i Halmstad som har stöttat projektet på olika sätt. Till vänster, dagens moderator Rebecca Sellergren.

”Projektet handlar om att vetenskapliggöra praktiken och samtidigt praktisera vetenskapen.”

Pernilla Nilsson, forskningsledare för FDLIS

Ett unikt samverkansprojekt är undertiteln på den bok som forskare och förskollärare, lärare och skolledare har skrivit tillsammans om FDLIS. Lärdomar från detta unika var också något som Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik och forskningsledare för FDLIS, lyfte fram i sin introduktion till dagen, liksom det komplexa med digitalisering.

– Digitalisering är ett så mångfacetterat område att en stor utmaning är att ställa de rätta forskningsfrågorna, det vill säga att utgå från de behov som finns i skola och förskola. Det finns inga enkla svar, konstaterade hon.

Kort om FDLIS

FDLIS var en storsatsning i samverkan mellan Båstads kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Högskolan i Halmstad, Kungsbacka kommun, Laholms kommun, Region Halland, Varbergs kommun och Ängelholms kommun för att ta ett gemensamt grepp och ett stort kunskapskliv inom skolans digitalisering. Totalt satsade parterna drygt 8 miljoner kronor på samarbetet under tre år, 2018–2020.

De övergripande målen för FDLIS var att förena vetenskap och praktik och på så vis utveckla, pröva och utvärdera för att gemensamt samla digitala lärresurser, verka för en likvärdig skola som är rustad med digitalt kompetenta skolledare, lärare och barn/elever samt att utveckla ledarskapet i den digitala skolan och bidra till tillgängliga och analoga lärmiljöer för lärande.

Att forska och lära tillsammans

Omkring 260 personer hade bänkat sig framför den digitala konferensen Lärande möte med forskare, lärare och elever i projektet FDLIS, Framtidens digitala lärande i skolan när konferensen inleddes. Sju kommuner, Region Halland och Högskolan i Halmstad har tillsammans lärt sig genom hela processen, konstaterade Pernilla Nilsson:

– Hela vägen från den gemensamma formuleringen av forskningsfrågorna i projekten som har genomförts i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, till när vi delar med oss av vad vi har gjort under konferenser och i spridningen av resultat. Det sker ett ömsesidigt lärande då vi planerar och genomför forskning tillsammans med de yrkesverksamma, vi utvecklar metoder tillsammans, vi delar och sprider det vi gör tillsammans och vi lär oss genom de uppföljningar som görs nu. Vissa kommuner har redan börjat följa upp processen och vi forskare hoppas att vi också får vara med.

Några av FDLIS-projekten utvecklas dessutom vidare inom ramen för ett projekt om praktiknära forskning, ULF – utveckling, lärande, forskning, konstaterade hon.

Kommunikation, ömsesidiga förväntningar och att skapa goda förutsättningar i form av tid och infrastruktur är andra viktiga lärdomar från projektet. Många delprojekt har genomförts gemensamt med forskare och yrkesverksamma i skolan. Det blir många resultat med många aktörer inblandade.

– Det pratas om FDLIS även på nationell nivå, sade Pernilla Nilsson och påpekade att det gör det verkligen i regionen också: att dela och dela med sig av arbete och insikter är något som verkligen har skett i projektet.

– Projektet handlar om att vetenskapliggöra praktiken och samtidigt praktisera vetenskapen, sade Pernilla Nilsson.

Till vänster man som gestikulerar i liten bild, till höger en stor presentationsbild på en tecknad man som springer efter ett tåg, IT-tåget.

På frågan hur man ska förhålla sig till att digitalisering i skolan många gånger kommer ”uppifrån”, från stat, kommun och skolledning, svarade dagens gästtalare Jonas Linderoth: ”Känn inte att ni behöver göra det. Hittar man bra idéer och exempel, då ska man hoppa på dem. Det är viktigt med projekt som FDLIS där man kan se vad som kan funka för mitt ’när, vem och var’. Om inte, får man stå på sig och säga att ’jag har rätt till min undervisningsdesign’”. Jonas Linderoth påpekade också att det som sades i början av 2000-talet, att om man missade IT-tåget skulle man hjälplöst bli kvar på perrongen, inte stämde.

Problem eller vertyg som utgångspunkt

Inbjuden huvudtalare var Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Försvarshögskolan. Han presentation hette ”Ge ett litet barn en hammare och det kommer upptäcka att allt behöver hamras – varför digitaliseringsbegreppet är ett problem i undervisningsdesign och vad vi kan göra åt det” och handlade om risken med att välja instrument innan man vet vilket problem som ska lösas. Det kan med andra ord vara problematiskt att utgå från digitalisering.

Frågar vi oss hur vi kan förbättra lärandet genom digitalisering utgår vi från verktyget, inte problemet, menade Jonas Linderoth och förklarade med en liknelse:

– Risken blir att du börjar fundera över hur du ska kunna använda en hammare för att dra åt en skruv, sade han.

Flera projekt presenterades

Under dagen gjordes tolv presentationer av olika delprojekt som har genomförts med fokus på forskning och utveckling i samverkan inom FDLIS.

Vy av bostadskvarter med texten Sväng rakt fram! Till höger tre mindre bilder av en kvinna, en mörk man med skägg och en ljushårig man längst ner.

Närmiljö som lärmiljö inom förskolan var ett av många delprojekt som presenterade under dagen. Anniqa Lagergren och Kalle Jonasson, Högskolan i Halmstad, och Johnny Stenberg, förskollärare, Halmstad kommun, berättade bland annat om att utforska vägen från förskolan till barnens respektive hem med hjälp av en actionkamera. ”Närmiljön är en sådan lärmiljö som bara väntar på att bli upptäckt med barnen och det fick vi verkligen syn på i det här projektet”, sade Johnny Stenberg. Kalle Jonasson påpekade att när barnen med actionkameran blir producenter av film och berättelser intar de också olika positioner: influeraren, guiden, filmaren, redigeraren och så vidare.

Dagens presentationer

Digitala lärresursers påverkan på barn och elevers hälsa och välbefinnande. Linn Håman och Jeanette Källstrand, Högskolan i Halmstad

Aktivt lärande genom film. Björn Sjödén, Högskolan i Halmstad, Göran Söderlund Ängelholms kommun

Närmiljö som lärmiljö inom förskolan. Anniqa Lagergren, Högskolan i Halmstad, Kalle Jonasson, Högskolan i Halmstad, och Johnny Stenberg, Halmstads kommun

Fjärrundervisning: Studiehandledning och modersmål genom fjärrundervisning. Hanaa Albert, Zinah Saleh och Per Nyrell, Båstads kommun

Digitalt utvärderingsinstrument för barn och elevers hälsa och välbefinnande – en förstudie. Linn Håman och Jeanette Källstrand, Högskolan i Halmstad

Modern visualiseringsteknik som verktyg för bättre språk- och begreppsutveckling. Björn Sjödén, Högskolan i Halmstad, Mats Gustafsson och Petra Lindblom, Halmstads kommun

Kemiundervisning på gymnasieskolan med hjälp av Augmented Reality. Per Högström, Högskolan i Halmstad, och Ann-Sofi Holm, Kungsbacka kommun

Actionkameror för att synliggöra elevers lärande. Patrik Lilja Skånberg, Högskolan i Halmstad, Christian Lorentzen och Magnus Lindblad, Varbergs kommun

Spelifierad undervisning. Björn Sjödén, Högskolan i Halmstad, och Kristofer Pennegård, Ängelholms kommun

Gränsöverskridande programmering. Patrik Lilja Skånberg, Högskolan i Halmstad, Henrik Widaeus, Laholms kommun, och Martin Petersson, Laholms kommun

Matteappen – användning av digital lärresurs. Anette Klarén, Elin Sandström, Stefan Thorvaldsson och Björn Amorin, Halmstads kommun

VR i undervisningen. Anniqa Lagergren, Högskolan i Halmstad, och Lèv Grünberg, Kungsbacka kommun (med flera presentatörer).

Blå presentationsbild med liten bild på två män längst upp till vänster, en del text och en vy över en fantasi-spel-värld.

Spelifierad undervisning handlade Kristofer Pennegårds, högstadielärare, Ängelholms kommun, och Björn Sjödéns, Högskolan i Halmstad, presentation om. Poängen med spelifiering av undervisning är inte att skapa spel, påpekade Björn Sjödén, utan att använda det engagemang som spel kan medföra så att eleverna kan lära på ett mer lustfyllt sätt. Kristofer Pennegård har jobbat med spelifiering i hela sitt lärarliv, han började undervisa på en resursskola med många elever som ibland hade svårt att ta sig an uppgifter och fokusera, och det var så det började. I projektet har spelifieringen fått en vetenskaplig vinkel.

Panelsamtal om att lära

Dagen avslutades med ett panelsamtal, lett av moderator Rebecca Sellergren, mellan Anniqa Lagergren, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, Frank Wedding, rektor på Kattegattgymnasiet i Halmstad, Ann-Sofi Holm, gymnasielärare i Kungsbacka kommun, och Magnus Lindblad, utvecklare av IT och lärande i Varbergs kommun. Lärdomar från projektet var en av aspekterna som panelen kommenterade.

– Vikten av kommunikation och hur vi kommunicerar med varandra, sade Anniqa Lagergren. Hitta sätt, anpassa sig och förstå varandras verksamheter. Jag har lärt mig mycket om hur det fungerar i kommunerna.

Magnus Lindblad tar med sig det minskade gapet mellan teori och praktik och det positiva att befinna sig i verksamheten tillsammans med en forskare:

– Tidigare har jag mer varit med om att någon har forskat på oss i skolan, nu har forskningen verkligen skett med oss, sade han.

Ann-Sofi Holm tyckte att FDLIS-projektet har varit fantastiskt roligt och stimulerande:

– För mig har det varit en kompetensutveckling och parallellt har jag kunnat utveckla mina kurser. Jag har kunnat omsätta idéer och tankar i praktiken och samtidigt har det varit en vetenskaplig touch på allt.

Studiomiljö med skärmar, lampor etc Kvinna i svart står på golvet och de 4 paneldeltagarna syns på en stor skärm bakom henne.

Moderator Rebecca Sellergren i studion på Högskolan i Halmstad ledde panelsamtalet med deltagarna som var på plats på sina respektive orter.

Frank Wedding menade att i rollen som skolledare har han utvecklingsansvar för sin skola, men det viktiga är att göra det tillsammans:

– Nu har vi arbetat tillsammans i kommunerna i nästan hela Halland och delar av Skåne, vi lär av varandra och det är roligt. Viljan att samarbeta och förstå varandra, att se att man har olika roller är viktigt.

”Hang around” som i att hänga tillsammans och lära

Panelen lyfte också fram vikten av struktur i ett sådant här stort projekt, och att våga ge tid åt kommunikation, förväntningar och förankring innan man kör i gång ”verkstaden”. Att tänka hållbarhet är också centralt i ett långsträckt projekt. Människor byter roller, slutar och tillkommer – det gäller att arbetet håller för det.

Deltagarna lyfte också fram det positiva i att ha kunnat vara ”hang-arounds” inom FDLIS – man är med och lär sig och tar del av andras projekt även om man inte kan jobba aktivt i alla delar.

Pernilla Nilsson avslutade dagen.

– Jag har under dagen lyssnat på flera presentationer och vidden av allt som vi har gjort börjar sjunka in. Jag börjar också förstå hur många som har varit med i projektet och hur många fantastiska lärdomar som vi har dragit på vägen, sade hon.

Text: Kristina Rörström
Bild: Carina Haraldsson och Kristina Rörström

Publicerad

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt