Jättesatsning på digital forskning inom humaniora

Den nya digitala nationella infrastrukturen för forskning, HUMINFRA, får finansiering av Vetenskapsrådet. Den ska göra det lättare för forskarna att enkelt hitta de digitala resurser och den expertis som finns utspridda på olika ställen i landet. Infrastrukturen består av tolv lärosäten och enheter och är en del i att stärka svensk humanistisk forskning och göra den internationellt konkurrenskraftig. Vid Högskolan i Halmstad spelar DLC, Digitalt laborativt centrum, en viktig roll i HUMINFRA.

”Den satsning som Vetenskapsrådet nu gör på humaniora är unik.”

Måns Svensson, akademichef, Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Forskningen inom humaniora blir alltmer digital och tvärvetenskaplig. Det kan handla om ögonrörelsemätningar för att studera hur vi använder oss av texter, immersiva tekniker som VR och AR vid kulturrepresentation och AI-baserad bildanalys av historiska bilder och texter.

– Alltmer källmaterial som exempelvis historiker använder finns digitaliserat och med utvecklade digitala metoder går det enklare att komma åt dem. Moderna, kraftfulla program kan gå igenom ofantligt mycket material och det gör att forskare kan ta sig an helt nya ämnen eller ta nya grepp, säger Tomas Nilson, universitetslektor i historia och lokal projektledare för HUMINFRA vid Högskolan i Halmstad.

Man med vitt skägg, glasögonen uppe i pannan. Foto.

Tomas Nilson. Bild: Joachim Brink.

En gemensam struktur

Humanistisk forskning ställer höga krav på digitala resurser, verktyg och expertis och det krävs att dessa är samlade och enkla att hitta. Så är ofta inte fallet, utan de är spridda över olika lärosäten och organisationer, och den enskilde forskaren ägnar ofta tid på att identifiera och lära sig att använda dem.

Framför allt handlar HUMINFRA om att bygga upp en gemensam struktur, ett virtuellt nätverk, på nationell nivå för att underlätta upptäckten av och åtkomsten av information.

– Det finns många olika humanistlabb, organisationer som bibliotek och arkiv, och andra typer av infrastrukturer som nu kan hjälpas åt och även driva gemensamma projekt mellan länder. Vi kommer att kunna utvärdera vilka metoder som vi ska satsa på och lära oss av varandra. HUMINFRA ska stärka och främja svensk humaniora och även dess konkurrenskraft i internationella sammanhang, säger Tomas Nilson.

Rutig matta, tre personer runt en stor digital skärm som tippats till liggande läge. En person tittar upp mot kameran. Foto.

Vid Högskolan i Halmstad spelar DLC, Digitalt laborativt centrum, en viktig roll i HUMINFRA. Samverkan med andra aktörer kommer att förstärkas då möjligheter att skapa storskaliga projekt utifrån digitaliserat källmaterial ökar betydligt. DLC kommer också ha en viktig roll för metodutveckling inom digital humaniora. Bild: Anders Andersson

Tolv samarbetspartner

För att skapa en gemensam ingång till alla olika resurser krävs god nationell täckning, och därför samlas såväl lärosäten som bibliotek och arkiv inom infrastrukturen. HUMINFRA omfattar tolv lärosäten och enheter: utöver Högskolan i Halmstad ingår Lunds universitet, som leder den digitala infrastrukturen, Bibliotekshögskolan i Borås, två enheter vid Göteborgs universitet, Kungl. biblioteket, KTH, Linnéuniversitetet, Riksarkivet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.

– Den satsning som Vetenskapsrådet nu gör på humaniora är unik och det är stort att vårt nätverk av resurser, vid olika lärosäten, ges status av att vara en forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Detta är viktigt för Akademin för lärande, humaniora och samhälle, och för Högskolan i Halmstad, säger Måns Svensson, akademichef vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle.

Infrastrukturen HUMINFRA ska

  1. skapa en webbaserad informationsplattform som samlar länkar till befintliga digitala resurser och utbildningsmöjligheter i Sverige
  2. genomföra en nationell undersökning om vilka verktyg och utbildningar som saknas
  3. utifrån undersökningen utveckla nya verktyg och utbildningsmöjligheter
  4. kontinuerligt länka och integrera de svenska resurserna till internationella sådana
    Infrastrukturen blir fritt tillgänglig och erbjuder en gemensam ingång till datasamlingar, verktyg, och expertis.

Källa/text av: Lunds universitet

Publicerad

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt