Sök

Innovationskonferens 2022 – Hälsoinnovation

Onsdagen den 28 september höll Högskolan i Halmstad sin årliga innovationskonferens. Den arrangerades av Högskolans fokusområde Hälsoinnovation, och fokus var på informationsdriven vård samt vikten av fysisk aktivitet för att må bra. En rad olika föreläsare deltog och bland åhörarna fanns intressenter från både den offentliga sektorn, högre utbildning och näringslivet.

Det som kännetecknar morgondagens vård är bland annat större fokus på att proaktivt arbeta med hälsa i vardagen, teknik som ersätter arbetsmoment och samverkan med nya aktörer.”

Johan Färnstrand, styrelseordförande Aleris Sjukvård AB

Morgondagens vård

Johan Färnstrand, styrelseordförande för Aleris Sjukvård AB, inledde konferensen med att tala om utmaningar och möjligheter kring människors hälsa. Han menade att utmaningarna bland annat är förändrad demografi, digitalisering, nya krav och en begränsad ekonomi. Han lyfte att det finns många tekniska lösningar, men menade att det som faktiskt skulle göra skillnad är att frigöra tid både för patienter och personal.

– Det som kännetecknar morgondagens vård är bland annat större fokus på att proaktivt arbeta med hälsa i vardagen, teknik som ersätter arbetsmoment och samverkan med nya aktörer, sade Johan Färnstrand.

Historian kring hälsoinnovation på Högskolan

Thorsteinn Rögnvaldsson, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning, gav en kort historielektion kring Högskolans arbete med hälsoinnovation: från de första stapplande stegen 2004 med visioner om en gränsöverskridande forskarutbildning, svårigheterna under det kommande decenniet att genomföra detta i praktiken, till etablerandet av de två fokusområdena Hälsoinnovation och Smarta städer och samhällen.

Konferensen delades sedan upp i två spår: Informationsdriven vård respektive Movement for Health and Performance. Under dagen kunde deltagarna även besöka något av Högskolans labb – Rydberg Core Laboratory, Leap for Life samt Hälsolabbet – samtidigt som verksamheterna där presenterades.

Man i medelåldern talar engagerat framför lyssnande publik.

Johan Färnstrand pratade om utmaningar och möjligheter kring människors hälsa.

Vården måste transformeras

De som valde att lyssna på spåret om informationsdriven vård kunde höra Mattias Ohlsson, professor i informationsteknologi, presentera ämnet. I korthet handlar informationsdriven vård om att samla in data för att få information som leder till insikter, beteendeförändringar och i slutändan patientnytta, berättade han.

Petra Svedberg, professor i omvårdnad, och Jens Nygren, professor i hälsoinnovation, delade sedan med sig av de insikter de fått från sin egen forskning kring tillämpning av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvård.

– Det finns ett kunskapsgap kring AI-implementering. Fokus har primärt varit på utvecklingen av AI-applikationer, medan mindre uppmärksamhet har riktats mot att förstå hur man bör introducera och rutinmässigt använda dem i klinisk praxis, sade Jens Nygren.

Viktigt med balans och transparens

Jeaneth Johansson, professor i redovisning och finansiell bedömning, pratade om olika typer av ekosystem mellan exempelvis företag, sjukhus och primärvården, och organisatoriska utmaningar mot informationsdriven vård. Hon menar att det är svårt att hitta en balans mellan olika parter och deras perspektiv.

– Det handlar också om riskhantering och ansvar, då nya lösningar innebär nya risker. Vem är ansvarig när man implementerar ett nytt system? Vågar man ta risken? frågade Jeaneth Johansson.

Kobra (Farzaneh) Etminani, universitetslektor och docent i maskininlärning, gav en föreläsning på temat AI och vård. Hon berättade om hur man kan utveckla pålitliga AI-modeller genom att använda alla patientdata som finns tillgängliga och på så sätt illustrera hur en sjukdom utvecklas över tid.

– I teorin gör detta det möjligt att använda modellerna som ett prognosverktyg. För att AI ska upplevas som pålitlig måste den dock vara transparent, och kunna förklara för läkaren varför den kommit fram till en viss slutsats, sade Kobra Etminani.

Kvinna i glasögon talar vid en talarstol

Kobra Etminani föreläste om hur man kan utveckla pålitliga AI-modeller.

Perspektiv från ledare inom vården

Lena Petersson, universitetslektor i pedagogik, inledde konferensens del om aktuella forskningsnyheter med att prata om hur hon utforskar ledares perspektiv på utmaningar med att implementera AI i vården. Hon nämnde att de upplever det som problematiskt att teknik ofta är på plats före regelverken som krävs, att utbildningar inte ger tillräckligt med kunskap inom digitalisering och vikten av att involvera all personal vid implementering av ny teknik.

Margit Neher, universitetslektor i implementeringsvetenskap, forskar för närvarande på samma ämne, men med fokus på hur ledare upplever tekniken själv. Ofta tycker de att AI är mer effektiv och mindre partisk, men det finns frågetecken kring hur tekniken ska implementeras, hur anpassningsbar den är, kvalitén på designen och kostnaden.

De gör AI mer tillgängligt

Health Data Centre (HDC) är ett nystartat centrum för forskning med målet att tillgängliggöra potentialen hos AI för patienter och sjukvårdssystem. Louise Wandel, projektledare, förklarade att bakgrunden är de stora utmaningar som finns inom sjukvården och en önskan om att kunna utveckla effektiv vård utan att förlora kvalitén. Att arbeta faktabaserat med informationsdriven vård är en del av lösningen. HDC erbjuder en teknisk plattform, insikter i svenska sjukvårdssystem och datahantering, och gör det möjligt att dela data utan att dela data – algoritmen kan lära sig av data utan att faktiskt extrahera dem.

– Det är ett jättestort pussel och vi är bara en liten pusselbit i det hela, sade Louise Wandel.

AI i praktiken

Under dagen presenterades den senaste forskningen av talare som lyfte hur AI kan användas i praktiken inom hälso- och sjukvården. Elin Siira, postdoktor i hälsoinnovation, började att prata om sin forskning om automatiserade processer kring redogörelse för sjukdomshistoria och triage i primärvården.

Amira Soliman, biträdande universitetslektor i informationsteknologi, gav sedan exempel på hur AI kan användas för att förutsäga vårdbehovet för patienter med hjärtsvikt, medan Monika Nair, postdoktor i hälsoinnovation, forskar om hur maskininlärning kan användas för att förbättra beslutsunderlaget när någon ur samma patientgrupp ska skrivas ut från sjukhuset.

– Det finns en teknikutmattning inom vården idag eftersom personalen redan använder en mängd olika verktyg dagligen. De vill bara att nya tekniker ska implementeras när de verkligen är relevanta och användbara, sade Monika Nair.

Fábio Gama, universitetslektor i innovationsvetenskap, pratade om automatisk idédetektering, (AID) och hur AI kan användas i kampen mot sjukvårdsrelaterade infektioner. Efter honom presenterade Hélène Laurell, universitetslektor i företagsekonomi, MeTARoad, ett partnerskap mellan forskare och industrin med målet att kommersialisera och införa medicintekniska innovationer.

”En av de främsta faktorerna till vårt beteende är motivation”

Det andra spåret under konferensen var Movement for Health and Performance, som även förväntas bli ett forskningsprogram på Högskolan. Programmet är uppdelat i tre delar – hållbart idrottsdeltagande, hållbar träning och rehabilitation samt hållbar fysisk aktivitet för alla – och kommer att ledas av Charlotte Olsson, universitetslektor i biomedicin, och Andreas Ivarsson, professor i psykologi.

– Mycket av forskningen i det här programmet handlar om hur vi beter oss och en av de främsta faktorerna till vårt beteende är motivation, sade Andreas Ivarsson när han välkomnade huvudtalaren Nikos Ntoumanis, professor i Motivation Science, vid Syddansk Universitet i Odense.

Nikos Ntoumanis berättade om flera projekt och teorier inom motivationsvetenskap, bland annat om hur vi förstår rationella och irrationella beteenden kopplade till fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet bland barn och unga

På temat fysisk aktivitet bland barn och unga berättade Linus Jonsson, postdoktor i idrottsvetenskap, om sitt avhandlingsprojekt om skolbaserade interventioner för att främja ungdomars fysiska aktivitet. Han delade med sig av flera lärdomar, bland annat vikten av att se helheten.

– Man kan inte gå in och lattja lite på elevens val, utan man behöver tänka på helheten för att det ska få en effekt. Hur tar eleverna sig till skolan, hur kan man erbjuda aktiviteter efter skolan, hur får vi dem att bli aktiva under rasterna? sade Linus Jonsson.

Jenny Back, doktorand i hälsa och livsstil, berättade om det pågående projektet Psykosociala riskfaktorer för att hoppa av inom barn- och ungdomsfotboll, vilket engagerade publiken, där många själva hade barn i föreningar. En åhörare undrade huruvida tävling kontra träning var en faktor för att fortsätta inom idrotten.

– Det är att sätta fingret på en av faktorerna. Man måste få vara med även om man inte vill bli proffs eller bäst i världen, sade Jenny Back.

Man i t-tröja talar framför en bildpresentation

Linus Jonssons avhandlingsprojekt handlar om skolbaserade interventioner för att främja ungdomars fysiska aktivitet.

Ångest den främsta folksjukdomen

En annan faktor som kan påverka idrottares vilja eller förmåga att fortsätta är det psykiska måendet. Johan Ekengren, universitetslektor i hälsa och livsstil med inriktning idrottspsykologi, forskar om psykologiska strategier för att främja hälsa och prestation inom elitidrott. Han samarbetar med en rad olika partner, bland andra Svenska handbollsförbundet, IFK Kristianstad, Svenska Ishockeyförbundet och Sveriges olympiska kommitté.

Johan Ekengren nämnde att WHO år 2017 signalerade att ångest är den främsta folksjukdomen. Han menade att vi verkar må lite sämre, även om vi lever längre, och fortsatte att beskriva svårigheten med psykologi:

– Det är väldigt svårt att lösa ett inre problem på samma sätt som ett yttre problem. Har cykeln fått punktering lagar jag den, men hur lagar man en känsla?

Träning för att motverka kroniska sjukdomar

Träning för personer med kroniska sjukdomar var också något som lyftes under dagen. Emma Haglund, docent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning, och Åsa Andersson, professor i biomedicin, berättade exempelvis om effekter av individanpassad högintensiv intervallträning hos personer med kronisk inflammatorisk ryggsjukdom och om hur faktorer som att träna individuellt eller i grupp kan påverka deras hälsa.

Även Maria Andersson, forskningschef på FoU Spenshult och docent, lyfte faktorer som kan påverka patientgruppen med knäartros att träna. Hon berättade om projektet HALLOA och betydelsen av fysisk belastning och rörelsemönster för utveckling av knäartros.

En kvinna pratar medan en annan kvinna står bredvid och ler.

Emma Haglund och Åsa Andersson berättade om effekter av högintensiv intervallträning hos personer med ryggsjukdom.

Publicerad

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt