Nya projekt inom informationsdriven vård stärker Högskolans profilering på hälsoinnovation

– Vi är väldigt glada för dessa medel för projekt som har en stark koppling till vårt nya forskningsprogram Informationsdriven vård. Vi har under några år forskat om perspektiv kring användning av AI i vården och finansieringen gör att vi också kan studera implementering och effekter av reell användning av AI inom vården, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad och biträdande projektledare för CAISR Health, och berättar vidare:

– Det andra projektet, där vi har fått medel från Familjen Kamprads stiftelse, kommer att handla om artificiell intelligens i hälso- och sjukvård samt om ungdomars sociala relationer och nätverk. Projektet bidrar till fördjupad kunskap kring unga vuxnas psykiska hälsa, vilket är ett viktigt tillämpningsområde inom informationsdriven vård. Högskolan i Halmstad har redan forskning kring om och hur AI kan förbättra de preventiva insatserna för unga vuxnas psykiska hälsa. Det beviljade medlen kommer att ge viktig fördjupad förståelse av de unga vuxnas egna perspektiv i relation till den forskning som redan bedrivs.

Implementering och användning av AI i hälso- och sjukvård

I projektet ”Implementering av artificiell intelligens (AI): Ett projekt om hur AI förändrar information och kunskapspraktiker i hälso- och sjukvården”, vilket finansieras med 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, studeras tre AI-lösningar som implementeras och tas i bruk under 2023–2024 i Region Halland. Syftet är att utveckla kunskap om implementering och användning av AI i hälso- och sjukvården när det gäller hinder och möjliggörande faktorer. Bland annat ska olika professioners roller studeras.

– Hälso- och sjukvården i Sverige brottas med många utmaningar för att kunna fördela resurser där de gör mest nytta, säkerställa kvalitet i den vård som ges och att ställa om till en mer digitaliserad vård. Det finns stora förhoppningar om att artificiell intelligens ska bidra till att hantera många av dessa utmaningar. Forskning har dock visat att det finns många hinder för att lyckas med att införa och använda AI-lösningar i vården. Den nya tekniken konkurrerar i viss mening med vårdpersonalens monopol på kunskap om hälsa, prevention och behandling av sjukdomar som personalen har fått genom utbildning, träning och praktisk erfarenhet. Införande av AI-lösningar i vården förmodas kräva ett samspel mellan kunskapen som AI kan ge och den kunskap och erfarenhet som vårdpersonalen har, säger projektledare Per Nilsen, gästprofessor i implementeringsforskning och Bennetprofessor vid Högskolan i Halmstad, och fortsätter:

– Det är väletablerat att förändringar på arbetsplatser kan väcka känslor av oro då organisationens medarbetare inte vet hur de kommer att påverkas av nya arbetssätt och rutiner som introduceras. Förändringar möter ofta motstånd, men reaktionerna kan se olika ut för olika individer och olika professioner. Det är därför inte självklart att AI-baserade förändringar mottas på samma sätt av alla professioner.

De nya forskningsmedlen gör att forskning kring AI-implementering i hälso- och sjukvård kan koncentreras. Projektet breddar och fördjupar Högskolans väletablerade forskning om informationsdriven vård.

– Den här typen av forskning sker redan vid Högskolan i Halmstad, men forskningsmedlen från Vetenskapsrådet är viktiga för att kunna fokusera ytterligare. Att Vetenskapsrådet beviljade ansökan kan också ses som ett uttryck för relevansen i att studera AI-implementering, och även som ett slags erkännande av att Högskolan och lärosätets partner har en stark position i den här nya forskningen, säger Per Nilsen.

Ungdomars sociala kapital och psykiska hälsa

Ytterligare ett forskningsprojekt inom fokusområde Hälsoinnovation tilldelas 2,5 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Mikael Ahlborg, legitimerad sjuksköterska och universitetslektor i omvårdnad, leder projektet ”Social capital for identification and support of young people's mental health” som involverar ungdomar för att undersöka vilka värden och resurser som finns i deras sociala relationer och nätverk. Hur ser sambanden ut mellan ungdomars sociala kapital, deras psykiska hälsa och deras benägenhet att söka hjälp när de mår psykiskt dåligt?

Projektet ökar kunskapen om ungdomars väg i vårdkedjan, vilka personer som söker hjälp och var de söker hjälp. Stort fokus ligger också på implementering av den kunskap som utvecklas i projektet.