Ny forskning: Så hittar kvinnor med migrationsbakgrund sin väg in i det svenska samhället

I flera studier har forskare vid Högskolan i Halmstad skiftat fokus från vad som hindrar immigrerade kvinnor från att studera en högre utbildning och komma ut i arbetslivet, till att i stället undersöka faktorer som kan underlätta etableringen för kvinnor med migrationsbakgrund. Studierna lyfter särskilt fram betydelsen av tillhörighet, sociala nätverk och utbildning.

Studierna visar att flera faktorer påverkar varandra under etableringsprocessen. Familjen är en central del av kvinnornas liv, men sambandet mellan högre utbildning, arbetsliv och familj är inte självklart. Familjen kan både ge stöd och skapa utmaningar.

Egen drivkraft skapar nya möjligheter

En annan central faktor är kvinnans egen drivkraft. Forskningen visar hur kvinnorna aktivt arbetar för att skapa nya möjligheter genom utbildning, språkstudier och sociala kontakter.

– När jag började [på högskolan] började jag studera ett helt annat språk. Det är inte som det jag hade studerat, svenska för invandrare (SFI). Det var riktigt svårt för mig i början. Jag var i skolan och förstod ingenting. Jag började med att översätta alla böcker ordagrant när jag kom hem. Jag började prata med mig själv och började filma med en kamera som om jag vore en annan person. I den första kursen fick jag ett bra betyg. Det var jättebra för mig. Den här erfarenheten har haft en positiv inverkan på mig, berättar en av kvinnorna i studien.

Tillhörighet gör skillnad

När forskarna vid Högskolan i Halmstad undersökte kvinnors resa genom högre utbildning kunde man identifiera flera viktiga vändpunkter. Stöd från omgivningen, bekräftelse från andra och utbildningens möjligheter beskrivs som betydelsefulla delar av processen.

– Att få möjlighet att ta del av kvinnornas berättelser om de möjligheter som de har haft att ta sig in och igenom högre utbildning samt in i arbetslivet ger en annan bild än den vi vanligtvis får. Genom att kombinera studier av hinder för att etablera sig med forskning om de möjligheter som kvinnorna beskriver, får man möjlighet att arbeta för en lyckad integration i de kontexter som vi har valt att belysa, det vill säga högre utbildning, arbetsliv, idrottsaktiviteter, berättar Marie Lydell, docent i folkhälsovetenskap på Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.

Liknande mönster återkommer i studierna som fokuserade på kvinnornas förutsättningar i arbetslivet. Där visar sig tillhörighet vara en viktig faktor. Att förstå arbetsplatsens kultur, skapa relationer och känna sig accepterad påverkar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Jag satt med dem [kollegorna] varje dag, tittade på hur de skrev mejl och pratade under möten. Jag lyssnade hela tiden och lärde mig. Först förstod jag inte när någon skämtade. Jag trodde att de menade allvar. Nu kan jag skratta med dem, förklarar en av kvinnorna som var med i studien.

Integration formas i mötet med andra

Högskolan i Halmstads och Högskolan Västs studier visar att integration inte enbart handlar om strukturella förutsättningar eller individuella insatser. Integrationsprocessen formas i samspelet mellan individ, utbildning, arbetsliv och sociala relationer.

Marie Lydell och hennes forskarkollegor hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för de faktorer som stödjer immigrerande kvinnors möjligheter att etablera sig i utbildning, arbetsliv och Sverige.

Text: Vilma Olofsson

Bild: Helena Bengtsson och Magnus Karlsson