Viktökning i medelåldern kopplas till sämre prognos vid prostatacancer
Att gå upp i vikt som vuxen är vanligt. Men hur mycket påverkar viktökningen vårt liv egentligen? Och mer specifikt, hur påverkar det mäns chans att överleva en prostatacancerdiagnos? Detta är något som forskare vid Högskolan i Halmstad har undersökt.
”En styrka med studien är att den bygger på upprepade viktmätningar över flera decennier. Det ger en mer detaljerad bild av hur viktutvecklingen ser ut genom livet jämfört med studier som endast använder en enskild mätning.”
Marisa da Silva, forskningskoordinator
Varje år får cirka 10 000 personer i Sverige beskedet att de har prostatacancer och närmare 2 500 personer överlever inte sin prostatacancer. Detta gör prostatacancer till den cancerform som är vanligast i Sverige bland män och som tar flest liv.
Forskarna från bland annat Högskolan i Halmstad har följt mer än 250 000 svenska män i 25 års tid, vars viktutveckling har studerats från 17 års ålder till 60 års ålder. Genom att kombinera uppgifter från forskningskohorter och nationella register har forskarna kunnat analysera sambanden mellan viktförändringar, prostatacancer och överlevnad.
Resultaten visar att viktuppgång under vuxenlivet inte verkar vara kopplad till en ökad risk att utveckla aggressiv prostatacancer. I stället visar studien att män som gick upp mer i vikt före diagnosen löpte högre risk att senare avlida i sjukdomen.
Särskild viktökning mellan 45 och 60 års ålder var förknippad med försämrad överlevnad. Sambandet kvarstod även när forskarna tog hänsyn till hur långt sjukdomen hade kommit vid diagnos.
PSA-testning påverkar forskningen
Studien betonar också de metodologiska utmaningar som finns inom prostatacancerforskning. Sedan blodprov som mäter mängden prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet introducerades i den svenska sjukvården har fler fall av mindre aggressiv prostatacancer upptäckts, vilket kan påverka resultaten i epidemiologiska studier. Dessutom tenderar de män som testar sig att vara mer hälsomedvetna och ha lägre risk för övervikt än de som avstår. Forskarna analyserade därför resultaten separat för perioderna före och efter att PSA-testning blev vanlig i Sverige.
– En styrka med studien är att den bygger på upprepade viktmätningar över flera decennier. Det ger en mer detaljerad bild av hur viktutvecklingen ser ut genom livet jämfört med studier som endast använder en enskild mätning, berättar Marisa da Silva, forskningskoordinator vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.
Marisa da Silva och hennes forskningskollegor hoppas att resultaten kan bidra till en ökad förståelse för hur förändringar i kroppsvikt påverkar cancerutveckling och överlevnad samt inspirera till fler studier med ett livscykelperspektiv på hälsa och sjukdom.
Text: Vilma Olofsson
Bild: iStock
