Seminarieserie om informationsdriven vård

Vad är informationsdriven vård?

Informationsdriven vård handlar kort sagt om hur vi använder data och information i vården. För att kunna komma vidare i detta banbrytande och utforskande arbetet behöver vi skapa plattformar där vi kan dela det nuvarande kunskapsläget med varandra, få inspiration och syn på pågående projekt och initiativ, hitta nya samarbetspartners och kunna diskutera utmaningar man stöter på längs vägen.

Om seminarierna

Vården står inför stora utmaningar som inte enbart kan lösas genom mer resurser eller av enskilda aktörer. Därför kommer så kallad informationsdriven vård spela en viktig roll för att lösa flera av hälso- och sjukvårdens och vård- och omsorgens utmaningar.

Informationsdriven vård handlar kort sagt om hur vi använder data och information i vården. För att kunna komma vidare i detta banbrytande och utforskande arbetet behöver vi skapa plattformar där vi kan dela det nuvarande kunskapsläget med varandra, få inspiration och syn på pågående projekt och initiativ, hitta nya samarbetspartners och kunna diskutera utmaningar man stöter på längs vägen.

Syftet med seminarieserien är att vara en sådan plattform. Här varvas föreläsningar med informella gemensamma samtal och deltagarna får en möjlighet att inhämta ny kunskap, mötas över organisations- och verksamhetsgränser, diskutera och reflektera tillsammans.

Evenemanget riktar sig till chefer, verksamhetsutvecklare och forskare.

Seminarierna ska bidra till att:

• öka förståelsen för området via att sprida forskningsresultat och exempel från pågående initiativ med verksamheten.
• få inspiration, vilja och mod att påbörja sin resa till att arbeta mer informationsbaserat.
• vara en gemensam plattform för ett kunskapsutbyte.
• minska gapet mellan akademi, offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle.
• skapa nya kontakter.
  

Seminarier 2023

8 november – Utmaningar med användandet av AI inom hälso- och sjukvården

Artificiell intelligens (AI) kan hjälpa hälso- och sjukvården att hantera sitt uppdrag med att erbjuda vårdtagarna en mer personcentrerad vård, men det finns utmaningar med den nya tekniken.

Seminariet kommer att belysa tekniska, etiska och juridiska aspekter av att implementera AI för en mer personcentrerad vård. Vidare kommer det också att beröra utmaningar som finns med att dela AI-modeller mellan olika instanser såsom myndigheter och regioner.

Medverkande:

• Robert Lowe, senior forskare vid RISE och docent inom kognitionsvetenskap vid Göteborgs universitet
• Jens Lundström, universitetslektor inom maskininlärning och artificiell intelligens vid Högskolan i Halmstad

6 september - Idégenerering inom vården med hjälp av artificiell intelligens

Hur definierar man en bra idé? Och kan man träna en dator att hitta bra idéer?

Under seminariet kommer vi att lyfta ett case där man med hjälp av automatisk idégenerering fick fram idéer till att lösa vårdrelaterade infektioner.

Medverkande:

• Fábio Gama, universitetslektor i vårdinnovation vid Högskolan i Halmstad
• Mahmoud Rahat, lektor i maskininlärning vid Högskolan i Halmstad

Vi kommer även att få ta del av Marie Elm Ågren och Emilie Rawlings reflektioner kring hur deras arbete med idégenerering ser ut idag. Marie Elm Ågren är Kvalitets- och Utvecklingschef på Socialförvaltningen i Laholm och Emilie Rawlings är Utvecklingsstrateg i Varbergs kommun.

19 april – Att gå från teori till praktik

• Josephine Jernberg, projektledare Campus Ljungby: Går det att dela information mellan huvudmän? Det ska Region Kronoberg och Ljungby kommun ta reda på när de med hjälp av AI och digitala hjälpmedel ska följa patientens flöde genom hela hälso- och sjukvårdskedjan (både kommun och region).
• Mattias Ohlsson, professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet: Hur kan man på ett mer datadrivet sätt förstå om personer på ett säkert sätt kan skickas hem från akutmottagningen eller behöver läggas in för vidare vård? Vi få höra om nuläget från pågående projekt som Högskolan i Halmstad och Lunds universitet ansvarar för.

1 februari – Hur påverkas patientsäkerhet av användningen av AI-lösningar i vården?

Implementering och användandet av artificiell intelligens (AI) inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg spås öka inom de kommande åren. Samtidigt finns det frågetecken kring hur användandet av AI påverkar patientsäkerhet. Seminariet belyser dessa frågor samt forsknings-case som berör AI och patientsäkerhet. Presentationerna ges på engelska.

• Carl Macrae, professor i organisationsbeteende och psykologi vid Nottingham University Business School, gästprofessor i mänskliga faktorer och digital säkerhet vid Högskolan i Halmstad.
• Elin Siira, postdoktor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
• Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
• Anastacia Simonchic, Product Innovation Manager på Visiba Care.

Seminarier 2022

Tema: Samproduktion och värdeskapande vid införandet av informationsdriven vård.

2 november – Hur kan man skapa en förändringsbenägen organisation?

Hur kan vi göra vår organisation mottaglig för förändring? Vad ställer det för krav på kultur och ledning? Hur kan vi använda nudging och kommunikation? Vikten av rätt information till rätt person och vid rätt tid.

Malin Kaiser, utvecklingsledare, Närsjukvården
Marlene Esbjörnsdotter-Midtvedt, verksamhetschef/sjuksköterska, Digital vårdcentral Halland

Carl Savage, senior forskare inom Medical Management och AI-implementering i vården

Maria Tarvis, kommundoktorand från Varberg

7 september – Hur påverkas förändringsarbete av olika perspektiv på förändring? 

Vid detta seminarium belyser vi innovations- och förbättringsarbetets komplexitet. Hur möter man kraven på att lösningarna ska vara evidensbaserade, spridningsbara och lönsamma samtidigt som de ska generera värde för både individ, verksamhet och samhälle? Hur påverkar förståelse för olika former av förändringsprocesser de strategiska och operativa valen?
Geomapping – ringar in geografiska områden för preventiva insatser
Ulf Strömberg, professor i epidemiologisk metodik, Region Halland

Ett implementeringsperspektiv på informationsdriven hälso- och sjukvård
Per Nilsen, professor implementeringsvetenskap, Högskolan i Halmstad

6 april – Hur kan man åstadkomma samproduktion mellan olika intressenter?

Årets andra seminarium fördjupar sig i temat samproduktion. Olika verksamheter ger exempel från aktuella projekt och reflekterar kring tillvägagångssätt, utmaningar och lösningar de har stött på längs vägen. Vi kompletterar detta med insikter från olika vetenskapsområden som kan hjälpa oss att lyckas med införandet av informationsdriven vård. Vilka är kunskapsområdenas styrkor och begränsningar i förhållande till införande av informationsdriven vård och hur kan de bidra till processen för en framgångsrik AI-tillämpning?

Förändringsledning i praktiken
Marie Elm Ågren, kvalitets- och utvecklingschef Laholms Kommun och Noor Awad, kvalitetsutvecklare

Kom som du är – Utvecklingsarbete på Ungdomsmottagningen Halland
Josefine Brydolf, avdelningschef Ungdomsmottagningen Halland Söder och Marie Polding, avdelningschef Ungdomsmottagningen Halland Norr.

Hur kan man förstå samproduktion – en teoretisk och praktisk orientering?
Petra Svedberg, professor i omvårdnad, Högskolan i Halmstad

9 februari – Hur kan man planera för förändringsprocesser som skapar värde?

Vid detta tillfälle fokuserade vi på begreppen som vi använder oss av – vad menas med värdeskapande och samproduktion? Varför är de avgörande för att lyckas med det ständiga förbättringsarbetet? Vilka antaganden finns om vilka som är engagerade i processen och vilka roller spelar de?

Kommunal och regional samverkansstruktur i Halland
Britta Engvall, hälso- och sjukvårdstrateg, Regionkontoret, Region Halland

Gemensam målbild för Nära vård i Halland
Eva Müller, projektledare God och nära vård och tillförordnad MAS, Socialförvaltningen Hälso-och sjukvård, Laholms Kommun

Arbetssätt för Patientkontrakt i Halland
Victoria Andersson, projektledare, Regionkontoret, Region Halland

Hur kan vi veta om den nära vården verkligen är god?
Jens Nygren, professor i hälsoinnovation, Högskolan i Halmstad

Seminarier 2021

Tema: Fokus på den gemensamma satsningen i Regionen på Informationsdriven vård med specifikt fokus på kunskapsstyrning, uppföljning/analys och verksamhetsutveckling.  

Seminarium 1: 17 februari

Fokus för detta tillfälle var på det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården som handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap för en mer jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv vård i hela landet. I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det viktigt att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte. Seminariet berörde hur informationsdriven vård kan stödja utvecklingen av kunskapsstöd genom till exempel vårdprogram, vårdförlopp, riktlinjer och rekommendationer. Talare under seminariet var Jeanette Törnqvist, verksamhetschef, Region Halland, Birgitta Magyar, utvecklingsledare, Halmstads kommun, Marie Elm-Ågren, Kvalitets- och utvecklingschef Laholms kommun och Markus Lingman, överläkare och strateg, Region Halland (Årets AI-svensk 2020).

Seminarium 2: 17 mars

Detta tillfälle handlade om uppföljning och analys av data och datakällor för att stödja utvecklingen av jämlik, kunskapsbaserad och resurseffektiv vård. Seminariet berörde hur vi genom AI-teknologi kan följa vårdens utveckling och kvalitet och stödja hälso- och sjukvården i att fatta väl underbyggda beslut. Talare under seminariet var Mattias Ohlsson, professor informationsteknologi och Ulf Ekelund, professor i akutsjukvård Lunds universitet.

Seminarium 3: 21 april

Detta seminarium handlade om hur vi kan främja verksamhetsutveckling av informationsdriven vård och hur resultatet för patienterna kan förbättras genom nya synsätt och arbetssätt. Under seminariet fick vi ta del två empiriska forskningsprojekt som sker i Region Halland och en litteraturstudie med fokus på implementering av AI-teknologi i praktiken. Talare under frukosten var Lena Petersson, lektor vid Högskolan i Halmstad och Daniel Tyskbo, forskare vid Högskolan i Halmstad.

Seminarier 2019

Tema: Implementering av nya arbetssätt, innovationer och interventioner i hälso- och sjukvården och de utmaningar som följer.

25 september – Tema hälsoinnovation

Fokus på hälsoinnovation och hur olika implementeringsmodeller kan stödja ett förändringsarbete. Exempel kring implementering av hälsoinnovationer i form av ett genomfört forskningsprojekt.

• Region Halland, Halmstad kommun och Högskolan i Halmstad berättade om deras organisationers behov och möjligheter/partnersök.
• Hälsoinnovation – Jens Nygren, professor i hälsoinnovation. Forskning visar att det oftast är i implementeringsfasen av hälsoinnovationer som man stöter på svårigheter. Jens Nygren berättade om betydelsen av förändringslogik vid utveckling, implementering och utvärdering av innovationer inom vården.
• ”Möjliggörande faktorer och barriärer för framgångsrik implementering av hälsoinnovationer i hälso- och sjukvården” – erfarenheter utifrån två forskningsprojekt – Petra Svedberg, professor i omvårdnad.

23 oktober – Tema tjänsteinnovation

Vid detta tillfälle kommer tjänsteinnovation och vilka verktyg och arbetssätt man kan använda sig av för att fånga upp användarnas upplevelser att tas upp. Tjänstedesign – eller service design – handlar om att ta ett helhetsgrepp om alla de situationer där användare kommer i kontakt med en organisation. För att skapa en trygg, effektiv och positiv upplevelse behöver man ha koll på användarnas olika beteenden, vad de faktiskt gör i olika situationer och vad de värdesätter.

• Pontus Wärnestål, docent i informatik vid Högskolan i Halmstad med fokus på digital tjänsteinnovation och AI, berättar om hur man kan använda verktyg som kundresekartläggning, service blueprinting, effektkartläggning och andra metoder för att få högkvalitativt underlag att ta strategiska och affärsmässiga beslut. Detta för att kunna skapa bättre tjänster och värden för de människor som kommer i kontakt med organisationen. Pontus är även Director of Service Design på designbyrån inUse.
• Marie Elm Ågren, kvalitet- och utvecklingschef i Laholms kommun, berättar om hur man arbetar med tjänstedesign i den regionala stödstrukturen och ge exempel på hur arbetet med tjänstedesign ser ut i Laholms kommun.

27 november – Tema utvärderingsmått

Under detta frukostseminarium kommer vi att diskutera användningen av utvärderingsmått, både process och resultatmått, som en betydelsefull del i implementeringsprocessen. Vilka mått är viktiga att använda? Hur kan vi både mäta kliniska mått, patientens subjektiva upplevelse, hälsoekonomiska mått som stöd för beslutsfattande i verksamhetsutveckling och som stöd för beslutsfattande tillsammans med patienten i dennes vård.

• Hur kan vi mäta hälsoekonomiska variabler? Pia Johansson, hälsoekonom, Högskolan i Halmstad.
• Hur kan vi mäta och använda PROM (Patient Reported Outcome Measures) och PREM (Patient Reported Experience Measures) som stöd för beslutsfattande i verksamhetsutveckling och som stöd för beslutsfattande tillsammans med patienten i dennes vård. Petra Svedberg, Ingrid Larsson, fil.dr i hälsa och vårdvetenskap, universitetslektor i omvårdnad och studierektor för masterprogrammet i hälsa och livsstil ger exempel utifrån sitt arbete från reumatologin.
• Om ekonomistyrning i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jeaneth Johansson, professor i företagsekonomi.