Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-05-04. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Rektors krönika

Maj 2015

HÖGSKOLANS FRAMTID TAR FORM

”Sköna maj, välkommen.”Ja, så är det verkligen. Det gäller både värme och blomstring, men också det faktum att vi går in i en tid med förhållandevis god kunskap om hur vår kommande verksamhet kommer att te sig. Under april hände flera saker som får konsekvenser för Högskolan i Halmstads framtid. Det handlade främst om dialog med utbildningsdepartementet, om budgetdirektiv för de kommande tre åren och om söktrycket för hösten 2015. Vi börjar nu också landa med det komplexa arbetet med hur verksamhetsstödet ska utformas för att både vara effektivt och hålla hög kvalitet. Min förhoppning är att vi i månadsskiftet maj/juni ska vara helt klara med denna översyn.

Varje vår har Högskolans ledning en så kallad budgetdialog med utbildningsdepartementet​​​​. Syftet är att följa upp året som gick och diskutera planerna för de kommande åren. I mitten av april träffade prorektor Thorsteinn Rögnvaldsson, förvaltningschef Inger Johansson, ordförande i forsknings- och utbildningsnämnden Verónica Gaspes och jag statssekreterare Anders Lönn och departementets tjänstemän i Stockholm. Vi hade noggrant förberett oss på de frågor som vi visste skulle komma. Dialogen fokuserades exempelvis på internationalisering, på likvärdighet/jämställdhet och på breddad rekrytering. Våra värdar var väl pålästa och visste genom sina analyser och grundliga data det mesta om lärosätets situation.

Inför dialogen hade vi fått uppgiften att presentera vad vi ser som Högskolans ​​​största framgångsfaktorer och utmaningar. När det gäller framgångsfaktorer hade vi många att välja mellan. Jag har stor beundran för alla de framsteg Högskolans personal tillsammans ständigt skapar. Genom ett framgångsrikt, men samtidigt krävande, inre arbete är Högskolan i Halmstad idag ett tydligare och mer profilerat lärosäte – såväl utåt som inåt. Vi har lyckats med att avgränsa och fokusera vårt tidigare alltför breda utbildningsutbud och våra utbildningar ökar i attraktivitet. Vår forskning utvecklas inom vissa områden mycket positivt och får stort erkännande, samtidigt som vår omvärldssamverkan blir alltmer framgångsrik. Vi närmar oss dessutom våra strategiska mål, och bidrar till att skapa samhällsnytta i bred bemärkelse.

Men vi diskuterade även Högskolans utmaningar. Främst handlar det om resurser, både inom ekonomi (i synnerhet behovet av ökande forskningsanslag) och rekrytering av rätt kompetens till alltmer komplexa arbetsuppgifter. Vi måste även uppnå bättre balans mellan vad jag kallar ”tillväxtorienterad forskning och utbildning” och ”välfärdsorienterad forskning och utbildning”. Samspelet med den offentliga sektorn behöver fördjupas ytterligare och Högskolan i Halmstad måste ännu tydligare vara en viktig aktör när samhället som helhet ställs för nya uppdrag. Det kan handla om konsekvenser av en ökande migration, nya behov inom hälso- och sjukvård eller ökande krav inom skolväsendet. Våra fyra akademier kommer att ta sig an dessa utmaningar på ett klokt sätt – det är jag övertygad om.

I april kom också regeringens budgetproposition. Skulle förra regeringens omfattande sparbeting ligga kvar eller skulle antalet utbildningsplatser öka nationellt? Glädjande nog ser det nu bättre ut fram till 2019. Det blir för vår del inte den kraftiga nedskärning av utbildningsplatser som påbörjades för några år sedan, utan ett återställande av ordningen så att lärosätet kommer i balans. Det innebär en utbyggnad av vår utbildningsverksamhet med cirka 30 miljoner kronor. Detta är bra men det innebär inte att vi kan avsluta vårt arbete med att effektivisera verksamhetsstödet. Kanske hade vi fått ett ännu bättre anslag om vi lyckats bättre i Universitetskanslersämbetets granskning av våra utbildningar. Regeringen markerar tydligt i budgeten att den vill se en breddad rekrytering och satsning på internationalisering, i synnerhet för att öka antalet utresande studenter. Det kommer att ställa nya krav på oss.

Samtidigt som propositionen presenterades blev årets söksiffror klara. Drygt 23 000 personer har sökt till höstens kurser och program vid Högskolan i Halmstad. Ett bra resultat eftersom vi har minskat antalet program och kurser. Det var visserligen en minskning av antalet sökande med en halv procent jämfört med förra året då vi ökade kraftigt. Nationellt sett minskade emellertid antalet sökande med en procent. Vi höll således ställningarna, skulle man kunna säga. Men som jag ser det var det viktigare att antalet förstahandssökande ökar på för Högskolan viktiga program. Och detta på vissa håll riktigt kraftigt. Antalet förstahandssökande är ett bra mått på attraktivitet.

Flest antal förstahandssökande har våra väletablerade utbildningar, såsom Sjuksköterskeprogrammet, Förskollärarutbildningen och Civilekonomprogrammet. Men även några helt nya program fick mångas gillande. Professionell idrottskarriär och arbetsliv, Masterprogrammet i hälsa och livsstil samt Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för lärare har alla många förstahandssökande. Det är många vid Högskolan som mycket aktivt arbetar med rekrytering och bidrar till att vårt lärosäte vinner respekt hos alla dem som vill utbilda sig hos oss för framtiden. Jag vill verkligen tacka er alla för fantastiska insatser. Måtte maj månad också innebära fortsatt blomstring för vår verksamhet.


Namnteckning Mikael Alexandersson
Rektor Mikael Alexandersson.

Rektor Mikael Alexandersson.
Bild: ANDERS ANDERSSON

Läs tidigare krönikor:

Sidan uppdaterad 2015-05-04