Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-03-02. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Rektors krönika

Mars 2015

BREDDAD REKRYTERING – EN KVALITETSFRÅGA

Högskolan i Halmstad ska vara öppen för alla, oavsett bakgrund, och alla studenter ska känna sig välkomna till och väl mottagna av Högskolan. Jag ser det som en demokratifråga att olika erfarenheter och perspektiv präglar vår verksamhet, som ska spegla samhället i stort. Det knyter an till vår vision om att vara samhällsutvecklande. Vad kan vi bidra med när arbetsmarknaden blir allt svårare att ta sig in på för vissa samhällsgrupper? Om vårt utbildningsuppdrag efter att ha minskat under de senaste åren nu ökar; vilka ska vi då utbilda och vilka program ska prioriteras? Regeringen har i flera sammanhang gett löfte om 14 300 nya utbildningsplatser till och med 2018 för landets lärosäten. Jag tror att detta delvis kommer att handla om ett uppdrag att attrahera nya grupper av studenter – att bredda rekryteringen till högre studier. Regeringen har också mycket tydligt betonat att den kommer att prioritera en sådan utveckling, där social bakgrund, etnicitet och kön, liksom funktionshinder, uppmärksammas när rekrytering planeras.

Genom att bredda rekryteringen utmanas den sociala snedrekrytering till högre studier som grovt mätt inte har förändrats under de senaste tio åren. 2014 hade 38 procent av samtliga nybörjarstudenter under 35 år i Sverige högutbildade föräldrar (minst en av föräldrarna har en minst treårig eftergymnasial utbildning). Skillnaderna är dock stora mellan lärosätena. Motsvarande siffra vid Högskolan i Halmstad ligger runt 30 procent (liksom vid Högskolan Väst och Högskolan i Borås). Vid Lunds universitet, KTH och Chalmers hade varannan student föräldrar med långa högskoleutbildningar och vid Handelshögskolan i Stockholm var andelen 73 procent. De stora skillnaderna handlar till stor del om utbudet av utbildningar. Statistiken om andelen studenter med högutbildade föräldrar säger i sig ingenting om hur bra ett lärosäte har lyckats med att bredda rekryteringen.

Högskolan i Halmstad har goda erfarenheter av arbete med breddad rekrytering. Redan i början av 2000-talet fick landets lärosäten i uppdrag att arbeta med detta, och vid Högskolan i Halmstad har vi till exempel sedan 2008 drivit det framgångsrika projektet Korta vägen, där utländska akademiker fått stöd att närma sig arbete inom sitt utbildningsområde. Tyvärr förlorade vi detta utbildningsuppdrag i den senaste upphandlingen med Arbetsförmedlingen som är uppdragsgivare. Högskolans lärarutbildning har nu planer på att skapa utbildning för studenter med utländsk akademisk utbildning, så att deras kompetens blir mer gångbar på den svenska arbetsmarknaden.

Social snedrekrytering handlar också om fördelningen kvinnor/män. Parallellt med att andelen nybörjare i högskolan nu sjunker, så fortsätter andelen kvinnliga studenter i högskolan att öka. Under 2014 var det kvinnor som hämtade ut 69 procent av alla yrkesexamina från svenska lärosäten. Vid Högskolan i Halmstad är 60 procent av studenterna kvinnor. Det vi ser i Halmstad och Sverige sker också globalt. På ett plan kan detta ses som ett steg mot ökad jämställdhet, men den växande kvinnodominansen kan också spegla det faktum att män i högre utsträckning väljer andra vägar än högskoleutbildning för att få anställning. Kan detta i sin tur påverka synen på värdet av högskoleutbildning – till exempel att det utifrån rådande genusstrukturer skulle kunna devalveras? Frågan handlar bland annat om att bredda rekryteringen till könskodade utbildningar.

För mig innebär breddad rekrytering ett inkluderande förhållningssätt – från rekrytering och antagning ända fram till examination. Men det handlar också om att internt vid lärosätet utveckla pedagogiska former som tar tillvara mångfalden av erfarenheter hos våra studenter. Under våren arrangeras en seminarieserie på Högskolan på temat kvalitet i undervisningen. Syftet är att diskutera och stärka kvalitetsfrågorna på lärosätet. Här hoppas jag att frågor om breddad rekrytering diskuteras. Och självklart ser jag också fram mot ett utökat uppdrag från regeringen i kommande vårbudget.


Namnteckning Mikael Alexandersson
Rektor Mikael Alexandersson.

Rektor Mikael Alexandersson.
Bild: ANDERS ANDERSSON

Läs tidigare krönikor:

Sidan uppdaterad 2015-03-02