Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-01-19. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Rektors krönika

December 2015

MED BLICKEN FRAMÅT – MOT ÖKAD FORSKNINGSANKNYTNING

Utbildning och forskning handlar ytterst om kunskapsarbete – att genom språk och insikt benämna och utveckla världen. Vi lär oss ord, begrepp, principer och ny kunskap, vi klassificerar våra handlingar, våra iakttagelser, erfarenheter och möten. Dessa överför vi sedan till våra studenter eller våra samverkanspartner utanför Högskolan. Genom systematiska metoder, väl förankrade i teoribildning och öppna för kritik, knyter vi ord och handling till det vi benämner ”att vila på vetenskaplig grund”. Och vi förväntas knyta an all undervisning till forskning i syfte att just påvisa systematik och öppenhet i hur kunskap bildas. Det är detta som vi ofta kallar ”forskningsanknytning”.

Forskningsanknytning beskrivs ibland som en mottagande process för studenten (att undervisas av forskare), respektive som en avgivande process (att visa att man har forskningsbaserad kunskap). Skillnaden hänger ihop med synen på studenten som föremål för, respektive som genomförare av, utbildning. Jag talar hellre om likheterna, om lärande som individuell kunskapsbildning och om forskning som kollektiv kunskapsbildning. Under 2015 ingick jag i en arbetsgrupp som arbetade fram betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Där föreslår vi att lärosätena tydliggör och höjer kraven på forskningsanknytning i kortare utbildningar, där ett stort antal utbildningar i landet har brustit.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har till uppgift bland annat att utvärdera kvaliteten i högre utbildning. Nu är samtliga utbildningar (2 020 stycken!) i den utvärderingscykel som påbörjades 2012 genomförda. Visst var det motigt för Högskolan i Halmstad när alltför många av våra utbildningar bedömdes ha bristande kvalitet. Det vi främst fick kritik för var att studenternas uppsatser (och därmed våra utbildningar) uppvisade otillräcklig kunskap om huvudområdets flerdisciplinära vetenskapliga grund, om relationer mellan frågeställning, forskningsobjekt och metod, samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Sammantaget kan man tala om brister i forskningsanknytning, brister som Högskolan nu har kommit tillrätta med – i alla fall genom de åtgärdsprogram som har tagits fram och redovisats till UKÄ. Av de granskade utbildningarna håller i dag 41 hög kvalitet och två mycket hög kvalitet. Här har Högskolans medarbetare – parallellt med ordinarie forskning och utbildning – gjort en fantastisk insats. Det vill jag tacka er alla för!

När vi nu i december 2015 blickar framåt ska vi fortsätta arbetet med att säkerställa forskningsanknytningen i alla utbildningar. Det räcker inte med att lärare undervisar om sin forskning – det vill säga ger en inblick i vad forskning kan vara. Det är heller inte tillräckligt att studenten deltar i undervisning, gör laborationer, tar del av biblioteksresurser, har verksamhetsförlagd utbildning, examineras och så vidare. Ytterst handlar det snarare om att bli inskolad i ett akademiskt förhållningssätt: att lära sig att tänka och att få insikt i sina egna tankar, men också att förstå hur de egna tankarna har vuxit fram. För mig är forskningsanknytningens kärna just att studenten förstår och integrerar i sig själv forskningsprocessens sökande och kritiska karaktär.

Kritiken mot UKÄ:s utvärderingsmodell har varit skarp, framför allt mot ett ganska ensidigt fokus på studenternas examensuppsatser som grund för att bedöma utbildningens sammantagna kvalitet. Kritiken bidrog till att en ny form av utvärdering kommer att genomföras framöver, men också till en ny positionering av UKÄ. Detta blev tydligt under en nationell konferens (Så flyttar vi fram positionerna)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i slutet av november 2015. I en skrift från UKÄ presenteras en ny strategi för de kommande åren.länk till annan webbplats I denna framförs att UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om högre utbildning och en betydelsefull aktör såväl nationellt som internationellt. Genom sin verksamhet vill UKÄ aktivt bidra till att de utbildningspolitiska målen nås – exempelvis att studenterna får en relevant utbildning av högsta kvalitet. Denna proaktiva hållning är bra. Kan man dessutom agera för en stark forskningsanknytning inom landets samtliga utbildningar blir det ännu bättre!

Under 2016 lägger regeringen fram en forskningsproposition. Eftersom jag har förmånen att få ingå i regeringens beredningsgrupp för den kommande propositionen, kan jag både ta del av alla de nationella diskussioner som pågår och också framföra egna synpunkter. En central fråga för många – men också för mig – är det faktum att resurserna till utbildning på grund- och avancerad nivå inte har vuxit i samma takt som till forskningen. Här finns en påtaglig eftersläpning: något som Högskolan i Halmstad har framfört i sitt yttrande inför kommande forskningspropositionPDF (pdf, 216.9 kB). Som ny högskola måste vi på samma sätt som de traditionella universiteten få nödvändiga resurser för att kunna säkerställa forskningsanknytningen. Det gör vi bäst genom att just knyta forskning till utbildning. Detta får vi aldrig försumma! Vid Högskolan i Halmstad finns nu denna medvetenhet. Ambitionen att skapa de bästa tänkbara utbildningarna är beundransvärd. Nu har vi dessutom gemensamma principer för och kunskap om hur Högskolans utbildningar ska säkerställas framöver. Det lovar gott!

Namnteckning Mikael Alexandersson
Sidan uppdaterad 2016-01-19