Kompetensutvecklingsprojekt ska leda till modell för samproduktion

Skills Halland är ett EU-finansierat projekt med syftet att få halländska små och medelstora företag att arbeta strategiskt med kompetensutveckling. Genom projektet, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, TEK Kompetens och Region Halland, görs utbildningsinsatser i ett 20-tal regionala företag. Några av utbildningarna leds av lärare på Högskolan i Halmstad, bland annat inom cirkulära affärsmodeller, designstrategi och hållbarhetskommunikation.

Behovsdrivet projekt

Undersökningar visar att det i Halland finns en stark efterfrågan på kompetensutveckling inom små och medelstora företag. Eftersom omvärlden snabbt förändras behöver företag inte bara rekrytera ny kompetens, utan även kompetensutveckla befintlig personal. Högskolan har redan tidigare varit involverad i ett flertal projekt för kompetensutveckling, bland annat Kompa Halland, vilket gör att det finns många erfarenheter både bland Högskolans lärare och företag i regionen.

Vad som saknas är en modell för små och medelstora företag där man tar tillvara de här erfarenheterna, menar Anders Nelson, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad. Han är tillsammans med kollegan Jonas Gabrielsson, professor i företagsekonomi, biträdande projektledare för Skills Halland.

Modell för samproduktion

Anders Nelson ansvarar för ett av delmålen inom Skills Halland, som är att ta fram en modell för samproduktion mellan utbildningsaktörer och målgrupper. Modellen ska underlätta samarbete och att skapa utbildningsinsatser som passar målgrupperna bättre.

Anders Nelson berättar att det finns många duktiga lärare – och mycket kompetens – på Högskolan, men att det ibland är svårt att nå ut med den till företag. På grund av olika planeringshorisonter är det en utmaning för Högskolan att snabbt kunna tillgängliggöra kompetens som företagen efterfrågar här och nu.

– Vi har redan utbildningspaket för kompetensförsörjning riktade till större företag, men det är inte så enkelt för exempelvis ett företag med 30 anställda att låta några av dessa läsa en kurs på 7,5 högskolepoäng på avancerad nivå. Därför behövs en modell för samproduktion för att det som i dag sker i projekt eller i samarbete med enskilda företag ska bli mer långsiktigt, systematiskt och överblickbart, säger Anders Nelson, och fortsätter:

– Det är väldigt bra att olika lärargrupper och akademier tidigare har tagit fram processer för samarbeten med företag. Samtidigt är det onödigt att uppfinna hjulet på nytt om och om igen inom samma högskola. I det här projektet vill vi därför hitta en balans med en modell som stödjer de ambitioner som de olika akademierna och lärare har, utan att man upplever att man blir intryckt i en fyrkantig box.

Tar sig an frågan på nytt sätt

I början av Skills-projektet försökte projektgruppen att matcha Högskolans lärare och företag i nya insatser, men i många av fallen har det varit en utmaning att frigöra resurser.

– Vi är nu inne i en fas nu där vi vill ta oss an frågan på ett nytt sätt, och se vilka relevanta aktiviteter som vi redan har på Högskolan. Det kan vara workshoppar, föreläsningar, konferenser och seminarier. Hur kan vi skapa en överblick över vad som matchar företagens önskemål och behov, och hur vi kan öppna upp detta för företagen? Det finns flera goda exempel när yrkesverksamma från arbetslivet utanför Högskolan har fått nytta av den ordinarie undervisningen, samtidigt som de bidragit med ett arbetslivsperspektiv, vilket har uppskattats av studenterna, säger Anders Nelson.

Nyfiken på att dela med dig av kunskaper till yrkesverksamma?

Anders Nelson hoppas att Skills Halland kan skapa nyfikenhet hos dem som inte brukar jobba med kompetensutveckling, och få dem att fundera på om det är något som de är intresserade av. Att dela med sig av sina kunskaper till yrkesverksamma skiljer sig från att undervisa ”vanliga” studenter, menar han.

– När vi undervisar våra programstudenter har vi en bild av deras förförståelse baserat på de behörighetskrav som finns, men företagsanställda har ofta en mer praktisk förståelse baserad på yrkeserfarenhet. Därför är det viktigt att vara öppen för att anpassa innehållet så att det blir meningsfullt oavsett studentgrupp, menar Anders Nelson.

Vad ska man då göra om man som lärare är intresserad av att få veta mer om projektet?

– Den som har idéer eller tankar om detta är välkommen att kontakta oss som jobbar med projektet, så kan vi träffas och se vad det finns för möjligheter att engagera sig. Det är heller inte omöjligt att vi kommer att höra av oss till lärare med relevanta pågående utbildningsinsatser, avslutar Anders Nelson.

Text: Emma Swahn
Foto: Magnus Karlsson