Forskarskolans inriktning

Utveckla värdefull digital teknik

Detta område handlar om att utveckla digital teknik och AI-lösningar i nära samverkan mellan akademi, företag och användare. Målet är att skapa innovationer som gör verklig skillnad i vård, hälsa och välfärd.

Projekten rör sig i gränslandet mellan teknik, människa och system. Här formas digitala lösningar utifrån verkliga behov och användningssituationer – inte bara som tekniska verktyg, utan som aktiva partners i utvecklingen.

Exempel på projekt:

• AI-modeller och datadrivna lösningar för klinisk användning, där vårddata används för att förutsäga läkningsförlopp och förbättra vårdprocesser (Oskar Gustafsson, Mölnlycke Healthcare AB).
• Språkmodeller och avancerad AI som stärker säkerhet och kvalitet inom medicinteknik (Ingela Mauritzon, Fabola AB, och Alireza Esmaeilzadeh, Bactiguard AB).
• AI-baserat beslutsstöd som ger riktade rekommendationer för att stärka medarbetares välbefinnande (Maryam Maleksaeedi, Stromder AB).
• Användarcentrerad utveckling av digitala plattformar för datainsamling, analys och interaktivt stöd, med fokus på samproduktion och praktisk nytta (Hanna Daneshmir, Entergate AB och Daniel Daneshmir, Entergate AB).

Gemensamt för projekten är att de bidrar till nästa generations hälsoinnovationer – där digital teknik skapar värde, kvalitet och hållbarhet.

Stödja implementering i praktiken

Detta område handlar om hur hälsoinnovationer och nya arbetssätt kan införas, användas och ge effekt i vård och välfärd. Forskningen fokuserar på de praktiska, organisatoriska och mänskliga aspekterna av implementering exempelvis hur förändringar tas emot, arbetssätt anpassas och lärande främjas i komplexa verksamheter.

Exempel på projekt:

• Studier av hur sjuksköterskor och vårdpersonal utvecklar sitt arbete när digital teknik blir en naturlig del av vardagen, exempelvis inom hemsjukvård och kommunal vård (Sara Karnehed, Region Halland; Carina Fjällman, Melleruds kommun)
• Införande av digitala verktyg och processer som stärker individens delaktighet i sin egen vård och planering (Liv Nordström, Region Sörmland).
• Utveckling av digitalt verksamhetsstöd inom kommunal välfärdsteknik (Cecilia Solis Lovekvist, Halmstads kommun).
• Anpassning och prövning av evidensbaserade modeller för organisationsutveckling, såsom magnetmodellen, i svensk kommunal vård och omsorg (Lisabet Wieslander, Sundsvalls kommun).

Gemensamt för projekten är att de visar hur hälsoinnovationer kan införas på ett sätt som stärker personalens förutsättningar, höjer kvaliteten i vården och ökar individens delaktighet. Forskningen lyfter fram samproduktion, reflektion och organisatoriskt lärande som nycklar till framgångsrik implementering.

Optimera införande och spridning av hälsoinnovationer

Detta område handlar om hur hälsoinnovationer kan skalas upp, spridas och skapa långsiktig nytta. Fokus ligger på strategier, processer och organisatoriska förutsättningar som gör innovationer hållbara, användbara och värdeskapande i bredare sammanhang.

Exempel på projekt:

• Skalning av framgångsrika arbetssätt och modeller som bidrar till bättre hälsa och förebyggande arbete (Anna-Caisa Söderberg, Synsam AB).
• Spridning av digitala innovationer till nya kontexter, exempelvis inom idrott och hälsofrämjande verksamheter (Dennis Bengtsson, Svenska Ishockeyförbundet).
• Utveckling av vårdorganisationers förmåga till kontinuerlig förbättring och lärande, där hinder och drivkrafter omsätts i långsiktiga strategier (Ninni Löfqvist, Region Västernorrland).
• Skapande av inkluderande och hälsofrämjande miljöer inom utbildning och välfärd, med samproduktion som metod (Sofia Dinkelspiel Ekman, Kogmot AB).

Gemensamt för projekten är att de visar hur spridning och skalning kan ske på ett hållbart och systematiskt sätt – där teknik, organisation och människor samverkar för att skapa bestående värde.