Industridoktorand i forskarskola: en kombination av praktiskt arbete och akademisk forskning

Daniel Brahneborg och Per Erik Strandberg har båda varit industridoktorander i forskarskolan Industrial Graduate School in Reliable Enbedded Sensor Systems (ITS ESS-H) som koordineras av Mälardalens universitet. I den här artikeln delar de med sig av sina erfarenheter av att vara med i en forskarskola.

Vad handlar din forskning om?

Daniel Brahneborg

Mitt forskningsområde är SMS, eftersom Braxos, företaget som jag driver, huvudsakliga verksamhet är en mjukvara för att tunnla SMS mellan internet och mobiloperatörer. Min forskning handlar om kvalitetsaspekterna på en sådan mjukvara, och att hitta rätt balanspunkter mellan dem. Ökad tillförlitlighet ger till exempel ofta lägre prestanda.

Per Erik Strandberg

Jag var industridoktorand på Mälardalens universitet och Westermo Network Technologies AB (Westermo), som tillverkar kommunikationsutrustning för industriella system, till exempel switchar och routrar som sitter ombord på tåg, vid signalsystem längs med spår, vid energidistribution, eller industriell automatisering i allmänhet, till exempel fabriker. Den här typen av system kallas inbyggda system, eller cyber-fysiska system, eftersom de i princip är som vanliga datorer fast utan bildskärm eller tangentbord, och de sitter som en del av ett större system (till exempel i ett tåg) och löser sin uppgift automatiskt. Min forskning handlar om hur man kvalitetssäkrar mjukvaran i systemen. Det är miljontals rader av kod och många olika kommunikationsprotokoll som kan agera tillsammans, så det finns nästan oändligt med varianter man skulle kunna testa. Att använda människor för att testa är dyrt, och det är också tråkiga och repetitiva arbetsuppgifter att testa manuellt, så jag undersökte hur vi kan fortsätta med vår automatiserade testning som vi jobbat mycket med på Westermo. Speciellt undersökte jag: Hur flödar information i organisationen, hur tar utvecklare emot testresultat och vilka flaskhalsar finns? Vilka tester ska vi välja? Hur väljer vi bäst hårdvara för testningen? Varför verkar vissa delsystem eller deras tester bete sig slumpmässigt så att testresultaten inte kan bestämma sig för om det går bra eller dåligt? Och till sist undersökte jag hur man kan visualisera testresultat så att kollegor enklare kan se komplexa mönster i testningen.

Varför valde du att bli doktorand?

Daniel Brahneborg

På hösten år 2014 tog jag mig i kragen genom att ta några universitetspoäng och skriva ihop en masteruppsats så jag efter ett studieuppehåll på cirka 20 år kunde få ut min magisterexamen. Det var så pass kul att vara tillbaka i universitetsmiljön och lära sig nya saker lite mer strukturerat, så jag läste fler kurser. En av dessa handlade om testning på Mälardalens universitet. Det visade sig vara ett område där det både fanns gott om akademisk teori och utrymme för förbättringar. När jag då fick höra talas om konceptet industridoktorand, var det lätt att hoppa på det.

Per Erik Strandberg

Jag har alltid varit väldigt nyfiken, och haft lätt för att lära mig nya saker, speciellt matte. Jag började forska som 38-åring, men redan när jag var ungefär 25 och tog examen som matematiker och sen som civilingenjör hade jag ett driv mot forskning. Men jag måste ha tagit examen när stjärnorna stod fel, för jag fick söka mer än 40 jobb innan jag fick mitt första, och sen var jag verksam i IT-branschen i mer än ett decennium innan allt klaffade. Det som då hände var att jag med några kollegor drivit en processförbättring som blev så bra att vi ville publicera om den akademiskt. Efter ett tappert försök att publicera utan akademiker växte ett bra samarbete med forskargruppen STL på Mälardalens universitet fram, och artikeln vann sedan best research paper award på ISSRE som är en akademisk konferens. Under arbetet med artikeln lärde jag mig mer om att vara industridoktorand, ITS ESS-H skulle just starta, och även Westermo såg forskning som en bra idé. Så med en springande start började jag forska organiserat i januari 2017. Även på det privata planet var det ett bra tillfälle, eftersom de tuffaste småbarnsåren var förbi. Både sonen och dottern hade kommit igenom blöjåldern, och även frugan var någorlunda nöjd med sin jobbsituation. 

Vilka fördelar har du haft av att vara del av en forskarskola?

Daniel Brahneborg

Det har varit en bra miljö för att byta tips om kurser med varandra, och se hur andra doktorander tar sig an sina problem. Att läsa om olika forskningsmetoder och typer av artiklar är en sak, att faktiskt se dem i praktiken är en helt annan.

Per Erik Strandberg

Som industridoktorand är risken stor att ingen riktigt förstår dig: på företaget kanske man inte förstår akademiska processer som datainsamling, dataanalys, publicering, eller varför Oxford-komma är en grej; och inom akademin kanske man inte förstår pressen av att ha en kund som väntar på release, eller man kanske inte är van vid att doktorander måste ta hand om sjuka barn, ta hand om vattenläckor, eller ha normal dygnsrytm. I en forskarskola träffar man andra som talar samma språk, har samma problem, och som ofta är i motsvarande fas i sin forskning – det är ett fint stöd och har varit väldigt värdefullt för mig.

Vilka fördelar har du haft av att vara industridoktorand?

Daniel Brahneborg

Som programmerare experimenterade jag visserligen en del redan innan, men nu kan jag ta mig an problem på ett helt annat sätt. Det finns ofta massor av artiklar som har löst angränsande problem, som jag nu slipper komma på sämre versioner av på egen hand. Som industridoktorand har man också förmånen att jobba på konkreta problem, så att ens lösningar ibland kan få direkt nytta för företaget man jobbar på.

Per Erik Strandberg

För mig personligen hade jag ju jobbat några år innan jag började forska, så förmågan att göra en plan, vara organiserad, ha dygnsrytm, jobba normal kontorstid (oftast) och att ha ett socialt sammanhang har nog varit bra. När det gäller forskningen är det två extremt viktiga fördelar att vara industridoktorand: man får chans att göra relevant forskning (i alla fall om man involverar företaget på rätt sätt i planeringen) i stället för forskning som ibland kan uppfattas som ganska navelskådande. Sen har man ofta tillgång till bra data. I mitt fall hade jag ett par år innan jag började forska börjat spara testresultat i en databas som jag hade stor nytta av under hela min period som doktorand, och som även nu fortsätter vara relevant för till exempel testresultatsvisualisering.

Vilka tips skulle du vilja ge till personer som funderar på att bli doktorander, eller till doktorander som precis har börjat sin forskning?

Daniel Brahneborg

Följ alla referenser bakåt tills ni inte kommer längre, och läs vad artiklarna faktiskt säger. Citera ingenting ni inte faktiskt läst. Det finns gott om spökartiklar som citeras kors och tvärs som argument för allt möjligt, men som inte existerar. Eller, så ser man "enligt artikel X så Y" i massor av artiklar, när artikeln egentligen säger "icke-Y". Håll utkik efter dolda antaganden, som lätt sprider sig. I ditt specifika sammanhang kanske vissa saker är omöjliga medan andra är möjliga, samtidigt som alla artiklar i ämnet förutsätter det motsatta. Du kanske skapar ett eget område till slut?

Per Erik Strandberg

Jag har samlat på mig ett par tips för andra industridoktorander, men många tips är nog bra till ”vanliga” doktorander också:

• Du är aldrig för gammal för att börja forska. Får du chansen så ta den!
• Kommunikation är det svåraste som finns! Se till att du träffar dina handledare regelbundet, att du pratar deras språk, och också att de förstår vad du säger. Om du är industridoktorand, se till att du träffar företaget och akademiska handledare på samma möten! Räkna med att de inte pratar samma språk, och att de inte har samma mål i livet eller forskningen. Om ni inte når varandra är risken att du slits isär mellan deras olika viljor.
• Forskningsplanering är svårt. Räkna med att saker tar längre tid än du först tror, speciellt om du är beroende av människor för datainsamling (som intervjuer eller liknande). Underskatta inte heller etiska problem i datainsamling.
• Om du är industridoktorand finns det risk att dina resultat behöver hjälp på traven för att de ska komma företaget till nytta. Planera i tid hur dina resultat ska inkorporeras på företaget, och se till att organisationen ger det stöd som krävs. Annars är risken att du ”bara” producerar forskning och inte maximerar nyttan för företaget.
• Ha balans i livet. Bränn inte ut dig. Missa inte för många viktiga dagar för familjen. Själv missade jag dotterns födelsedag flera gånger eftersom en bra testkonferens återkom samtidigt år efter år, och hon har nog fortfarande inte riktigt förlåtit mig. I sommar missar jag i stället sonens födelsedag på grund av ett granskningsmöte i Bryssel för ett forskningsprojekt, och det är jag verkligen inte glad för.
• Som doktorand behöver du läsa kurser, skriva artiklar eller annat som är till nytta för din doktorsavhandling. Försök att få överlapp: läs en kurs om ett relevant ämne, skriv en artikel med hjälp av kursen och inkludera artikeln i avhandlingen. Eller med andra ord: läs inte kurser som inte har med dina artiklar att göra, och skriv inte artiklar som inte har med din avhandling att göra. Som industridoktorand behöver du även väga in företagets nytta: forska inte på sådant som är meningslöst för företaget om du kan undvika det.
• Viktigast av allt: känn dig själv. Vem är du? Vem blir du? Vem förstår dig? Detta är även viktigt för företaget om du är industridoktorand: Vad ska den nya doktorn göra efter disputation? Kommer doktorn att vilja jobba med samma saker, eller måste arbetsuppgifterna ändras på något sätt? Det verkar som att nya doktorer är mycket mobila i sin karriär och det är nog inte alltid för företagets bästa. I mitt fall är jag kvar på Westermo, men jag har bytt både team och roll sedan jag disputerade. I stället för att främst jobba med mjukvaruutveckling och testning jobbar jag nu med projektledning i samverkande forskningsprojekt. I korthet: jag hjälper företaget att gå hand-i-hand med akademiker så att vi når företagets långsiktiga strategiska mål bättre.

Om Daniel Brahneborg

Daniel Brahneborg, teknologiedoktor och driver företaget Braxo AB. Daniel Brahneborg var inskriven på forskarskolan ITS ESS-H. Han disputerade vid Mälardalens universitet år 2022 med avhandlingen Improving the Efficiency and Reliability of Text Messaging Gateways.

Daniel Brahneborgs avhandling Länk till annan webbplats.

Om Per Erik Strandberg

Per Erik Strandberg, teknologiedoktor och projektledare vid Westermo Network Technologies AB. Per Erik Strandberg skrevs in på forskarskolan ITS ESS-H år 2017 och disputerade i november år 2021 vid Mälardalens universitet med avhandlingen Automated System-Level Software Testing of Industrial Networked Embedded Systems.

Per Erik Strandbergs avhandling Länk till annan webbplats.

Om forskarskolan ITS ESS-H

Forskningsområdet för forskarskolan ITS ESS-H är pålitliga inbyggda sensorsystem. Området utvecklas snabbt och det finns stor efterfrågan på avancerade intelligenta sensorsystem inom många områden, ofta för säkerhetsrelaterad tillämpning. Systemen kan bland annat användas för hälsotillämpningar, där systemen ska bidra till att stärka eller upprätthålla människors hälsa. Ett annat område är pålitliga industriella tillämpningar. Det finns starka synergieffekter mellan olika applikationsområden med fokus på pålitliga inbyggda sensorsystem. Detta innebär att resultat som produceras inom ett applikationsområde sannolikt kommer att vara tillämpliga även i andra applikationsområden. Utvecklingen av pålitliga inbyggda sensorsystem innebär affärsmöjligheter, men också ett behov av kompetenshöjning inom detta område.

Ur vetenskaplig synvinkel innebär detta att forskarskolan ITS ESS-H bidrar till viktiga tillämpningsområden där syftet är att förbättra människors hälsa och minimera mänskligt lidande, samt att tillhandahålla tillförlitliga sensorsystem för industriellt bruk, även i säkerhetsfrågor.

Om forskarskolan ITS ESS-H Länk till annan webbplats.