Byggingenjör på Utexpo

AI drivna kameror för ökad säkerhet inom byggnadsmiljön

• Deltagare: Oliver Hägglund och Douglas Lundin.
  

Bakgrund
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade sektorerna både i Sverige och
internationellt. Enligt Arbetsmiljöverket har bygg- och anläggningsbranschen en markant
högre olycksfrekvens jämfört med andra sektorer. Årligen inträffar ett stort antal
arbetsplatsolyckor, där många leder till allvarliga skador eller i värsta fall dödsfall. I Sverige
omkommer i genomsnitt tio personer per år inom byggbranschen. Olyckorna är ofta kopplade
till komplexa och riskfyllda arbetsmiljöer på byggarbetsplatser (Arbetsmiljöverket, 2023).
Med denna bakgrund är det av stort intresse att undersöka hur modern teknik, särskilt
AI-drivna kameror, kan tillämpas för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön på
byggarbetsplatser. Tidigare forskning har visat att AI-drivna kameror kan identifiera farliga
situationer i realtid, säkerställa korrekt användning av skyddsutrustning och även förutse
potentiella risker innan de inträffar (Ekberg, 2022). Enligt en rapport från RISE Research
Institutes of Sweden (2023) kan AI-baserade system effektivt analysera risker och bidra till
utvecklingen av lösningar för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatser.

Problembeskrivning
Trots strikta säkerhetsföreskrifter och regleringar fortsätter olyckor att inträffa på
byggarbetsplatser, ofta på grund av mänskliga misstag eller bristande övervakning. Detta
leder till följande problemställning: Hur kan AI-drivna kameror användas för att skapa
säkrare arbetsmiljöer i byggbranschen?

APD-planering i 2D eller 3D: En jämförande studie mellan olika storlekar på byggföretag

• Deltagare: Emma Käck och Oana-Maria Stan.
  

Detta examensarbete undersöker varför byggföretag i Sverige fortfarande väljer att använda traditionella 2D-ritningar vid framtagning av APD-planer, trots de tekniska möjligheter som finns med 3D-modellering. Syftet med detta arbete är att identifiera vilka hinder som påverkar valet av arbetssätt och vilka möjligheter som finns för att underlätta en övergång till 3D. Arbetet baseras på intervjuer med fyra företag av olika storlekar, en genomgång av vanligt förekommande digitala verktyg samt relevant litteratur.

Resultatet visar att tidsbrist, begränsad utbildning och brist på stödjande resurser är återkommande orsaker till att 3D inte används i större utsträckning. Samtidigt framkommer en vilja att utveckla ett intresse för mer visuella och flexibla lösningar. Det framgår också att verksamhetens storlek påverkar både arbetsprocesser och tillgång till digitala hjälpmedel.

Studien ger en helhetsbild av nuläget och lyfter fram både utmaningar och möjligheter för att vidareutveckla planeringen av arbetsplatser inom branschen. Den visar att en tydligare användning av digitala lösningar kan skapa bättre förutsättningar för anpassning, tydlighet och långsiktig förbättring av arbetsprocesser.

Sammanfattningsvis visar resultatet att övergången till 3D inte främst är ett tekniskt problem, utan att det kräver investering i tid, utbildning och arbetsstruktur för att det ska kunna genomföras i praktiken.

Återbruk av stålstomme som klimatåtgärd

• Deltagare: Ebba Svanström och Ida Magnusson.
  
• Samarbetspartner: BSV arkitekter & ingenjörer AB.

Återbruk av stålstomme som klimatåtgärd – en studie om klimatpåverkan, drivkrafter och hinder vid logistiskt återbruk av stålstommar.

Detta examensarbete handlar om återbruk av stålstommar som en klimatåtgärd inom byggbranschen. Studien, som utgår från ett specifik fall med en industribyggnad i Skövde, undersöker potential och utmaningar med återbruk. Genom att analysera logistikscenarion, genomföra intervjuer med branschaktörer samt utföra klimatberäkningar visar arbetet på möjligheterna. Resultaten indikerar att återbruk leder till en stor minskning av koldioxidutsläpp, nämligen upp till 94,3 % i ett idealt scenario. Drivkrafterna för återbruk inkluderar dess klimatnytta och stålets långa livslängd. Hinder som identifieras är till exempel svårigheter att matcha utbud och efterfrågan på material med rätt dimensioner och längder, tidskrävande kvalitetssäkring samt en viss kunskapsbrist i branschen. Arbetet syftar till att öka kunskapen om hur återbruk av stålstommar kan bidra till att minska klimatpåverkan och resursslöseri inom sektorn.

Att möta utmaningar med återbruk- AI för en mer resurseffektiv byggindustri

• Deltagare: Bisan Ashmawi och Raghad Fawal.
  

Byggindustrin står inför stora utmaningar när det gäller att minska klimatpåverkan och resursförbrukning. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att öka återbruket av byggmaterial – en strategi som dock försvåras av praktiska, tekniska och logistiska hinder. I detta examensarbete har vi undersökt hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att hantera dessa hinder och därmed främja en mer hållbar byggsektor.
Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av en litteraturöversikt samt intervjuer med yrkesverksamma inom både återbruk och AI. Resultaten visar att AI har stor potential att effektivisera materialflöden, förbättra spårbarheten och stödja beslutsfattande inom återbruksprocesser. Samtidigt identifierar vi att AI-lösningarna ofta är i ett tidigt skede och att det krävs ökad samverkan, digitalisering och gemensamma arbetssätt för att fullt ut realisera teknikens möjligheter.
Projektet visar hur AI kan bli ett viktigt verktyg i omställningen till en cirkulär ekonomi inom byggindustrin, under förutsättning att tekniska och organisatoriska hinder övervinns.

Beslutstöd för beräkning och materialplanering av temporära konstruktioner

• Deltagare: Nina Wihlborg och Märta Hellquist.
  
• Samarbetspartner: Skanska Väg och Anläggning Halland.

I byggbranschen görs många beräkningar fortfarande manuellt, även för tillfälliga lösningar som temporära konstruktioner vid exempelvis betonggjutning. Detta kan leda till fel, förseningar och onödig materialanvändning. I vårt examensarbete har vi utvecklat ett Excel-baserat beslutstöd som gör det möjligt för produktionspersonal att själva genomföra förenklade beräkningar enligt eurokod, utan att behöva vänta på en konstruktör. Verktyget testades i samarbete med Skanska och visade sig vara lättanvänt och effektivt i enklare fall.

Projektet undersöker också vart gränsen går mellan när ett beslutstöd är tillräckligt och när en konstruktör krävs. Resultatet visar att beslutsstödet är ett bra stöd i tidigt skede i projektet, men att konstruktören fortfarande är behövlig vid mer komplexa konstruktioner. Projektet bidrar till ökad förståelse för hur digitala verktyg kan effektivisera byggproduktionen utan att kompromissa med säkerheten.

Betalningsförseningar i byggbranschen och varför de uppstår

• Deltagare: Robert Preisz.
  

Den utförda kvalitativa studiens syfte är att undersöka hur frekvent betalningsförseningar uppstår, hur det påverkar entreprenörens betalningsmöjligheter mot andra aktörer och hur entreprenörens kassaflöde påverkas. Med hjälp av de utförda intervjuerna visar resultatet på att betalningsförseningar förekommer i svensk byggsektor och att det skiljer sig mellan projekt och beror ofta på hur erfaren beställaren är. De deltagande entreprenörerna jobbar i stor utsträckning inom LOU mot offentliga beställare och i viss mån mot privata beställare. Den generella uppfattningen hos de respondenterna är att beställaren har stor påverkan på hur ofta betalningar sköts och att det därför kan förekomma betalningsförseningar oftare när beställare är privata. Resultatet visar på att betalningsförseningar påverkar entreprenörens ekonomi negativt och att frekvensen av betalningsförseningar skiljer sig mellan olika projekt och entreprenör. Slutsatsen som kan dras är att problemet är komplext och inte bara påverkas av entreprenören utan även beställare och andra aktörer såsom banker. Etablerade entreprenörer med god likviditetsplanering, kassaflöde och buffert påverkas, men kan hantera betalningsförseningarna väl. Nystartade eller mindre företag med mindre buffert och kassaflöde är känsligare för betalningsförseningar som kan leda till stora konsekvenser. Underentreprenörer är specifikt utsatta på grund av deras position i betalningskedjan.

Betongsstyrka och koldioxidemission i kalla klimat: En miljöanalys

• Deltagare: Ali Saad och Demir Halili.
  
• Samarbetspartner: Heidelberg Materials Cement Sverige.

Examensarbetet undersöker hur klimatförbättrad betong (KFB), med lägre klinkerhalt, fungerar vid gjutning i kalla klimat jämfört med traditionell betong. Eftersom cementtillverkning står för 5–8 % av de globala koldioxidutsläppen är det avgörande att hitta hållbara alternativ som samtidigt uppfyller tekniska krav. Arbetet har genomfört numeriska simuleringar med programvaran HETT22 för att analysera temperatur- och hållfasthetsutveckling i vinterförhållanden, samt beräknat CO₂-utsläppen från uppvärmningsåtgärder under härdningen. Resultaten visar att KFB, trots långsammare styrkeutveckling i kalla temperaturer, kan uppnå likvärdig prestanda som referensbetong om rätt uppvärmningsstrategier tillämpas. Trots att uppvärmning ökar utsläppen, ger KFB en nettominskning av den totala klimatpåverkan. Studien visar att KFB är ett tekniskt och miljömässigt hållbart alternativ även under vinterförhållanden, och kan bidra till att minska byggbranschens klimatavtryck.

Brandskydd i stålhallar – en jämförande studie av regelverk och tekniska lösningar i Sverige, Danmark och Tyskland

• Deltagare: Lin Fanari.
  
• Samarbetspartner: J3M.

Detta examensarbete undersöker hur brandskydd i stålhallar regleras och tillämpas i Sverige, Danmark och Tyskland. Eftersom stål snabbt förlorar sin bärförmåga vid höga temperaturer är det ett effektivt brandskydd avgörande för säkerheten, särskilt i industri- och logistikhallar där denna byggnadstyp är vanlig.

Studien jämför nationella regelverk, verifieringsmetoder och materialval för att analysera hur dessa påverkar konstruktionens säkerhet, funktion, kostnad och hållbarhet. Genom litteraturstudier och intervjuer med yrkesverksamma framkommer tydliga skillnader: Sverige och Danmark använder mer flexibla, prestandabaserade lösningar, medan Tyskland tillämpar ett strikt system med krav på typgodkända och testade material.

Resultaten visar att varje lands brandskydd präglas av både tekniska och kulturella faktorer. Projektet belyser också praktiska utmaningar i internationella byggprojekt där olika regelverk ska samordnas. Ökad förståelse för dessa skillnader är viktig för att kunna skapa brandsäkra, kostnadseffektiva och hållbara stålkonstruktioner i en global byggmarknad.

Cirkulär Masshantering, ett steg mot mer hållbara anläggningsprojekt

• Deltagare: Kevin Sundgren.
  

Cirkulär masshantering i bygg- och anläggningssektorn utgör en nyckelfaktor för att minska klimatpåverkan och resursförbrukning. Studien syftar till att undersöka hur olika hanteringsstrategier av schaktmassor påverkar miljö och ekonomi, samt vilka hinder och möjligheter som upplevs av entreprenörer. Tre scenarier har analyserats: deponering, återanvändning på plats och mellanlagring för framtida användning.

Metoden kombinerar litteraturanalys, livscykelanalys (LCA), fallstudie och semistrukturerade intervjuer. LCA visar att återanvändning av massor ofta innebär lägre utsläpp och potentiella kostnadsbesparingar, men att vinsterna varierar beroende på logistiska och projektmässiga förutsättningar. Intervjuerna visar att entreprenörer har en vilja att arbeta hållbart, men att osäker lagstiftning, bristande samordning och ekonomiska risker ofta bromsar utvecklingen.

Slutsatsen är att cirkulär masshantering inte bara är ett miljömål, utan ett strategiskt verktyg. För att möjliggöra en bredare tillämpning krävs förenklade regelverk, ökad kunskap och praktiska lösningar som regionala hubbar. En förändring kräver både strukturellt stöd och ett nytt synsätt inom branschen.

En jämförande kvalitativ studie av cellulosa- och stenullsisolering

• Deltagare: Linus Hilding och Jacob Månendahl.
  
• Samarbetspartner: Willa Nordic AB.

Byggbranschen står i dag inför ökade krav på att bidra till en mer hållbar framtid, i takt med att globala utmaningar som klimatförändringar och växande koldioxidutsläpp blir alltmer påtagliga. Medvetenheten kring miljöpåverkan inom byggsektorn har ökat avsevärt, vilket har lett till ett ökat intresse för cirkulära lösningar, resurseffektivitet och miljövänliga materialval. Traditionella byggmetoder ifrågasätts allt oftare, och utvecklingen går mot nya arbetssätt där hållbarhet står i centrum.

Denna studie syftar till att undersöka möjligheten att ersätta traditionell stenullsisolering i ett väggelement med återbrukad cellulosaisolering. Målet är att minska klimatpåverkan utan att försämra kvalitet och funktion. Genom att jämföra materialens fuktprestanda, brandklassificering, energiprestanda och kostnader, undersöks om cellulosa kan vara ett gynnsamt alternativ i moderna byggnadskonstruktioner. Studien utgår från ett praktiskt tillämpbart exempel och relaterar resultaten till gällande krav och branschstandarder, för att belysa möjligheter och utmaningar i övergången till mer hållbara isoleringslösningar.

En kritisk utvärdering av nya teknologiska verktyg i arbetssäkerhet i byggbranschen– Möjligheter och utmaningar

• Deltagare: Abdulmalek Alnajjar och Ahmad Alkhatib.
  

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade sektorerna, där vanliga incidenter inkluderar förlust av kontroll, fall från höjd och ergonomiska skador. Detta examensarbete syftar till att kritiskt utvärdera nya teknologiska verktyg som kan förbättra arbetssäkerheten samt identifiera de främsta hindren för deras implementering. Genom en kombination av kvantitativa data från Arbetsmiljöverket, litteraturstudie och intervjuer med branschaktörer, har teknologier såsom AI-kameror, smarta hjälmar, bärbar skyddsutrustning, exoskelett, drönare och virtuell verklighet analyserats. Resultaten visar att dessa teknologier har stor potential att minska olyckor och att stärka säkerhetskulturen. Samtidigt finns det betydande utmaningar, såsom höga kostnader, tekniska begränsningar och låg acceptans bland både arbetare och ledning. Studien understryker behovet av utbildningsinsatser, ekonomiska incitament och tydliga regelverk för att möjliggöra en bredare och mer hållbar användning av dessa teknologier. Arbetet bidrar till ökad förståelse för hur ny teknik kan integreras i byggbranschens säkerhetsarbete och vilka förutsättningar som krävs för en effektiv implementering.

Från miljöcertiferingar​ till EU:s taxonomi​

• Deltagare: Mohamed Al Haboub och Rani Alshomar.
  

Detta examensarbete undersöker hur EU:s taxonomi för hållbar finansiering förhåller sig till traditionella miljöcertifieringssystem inom byggsektorn, med särskilt fokus på miljöbyggnad. Studien kombinerar en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med hållbarhetschefer och konsulter från både små och stora företag i den svenska byggbranschen. Syftet är att belysa likheter, skillnader och praktiska konsekvenser av de båda ramverken, samt hur företagens strategier påverkas.

Resultaten visar att miljöcertifieringar främst styr tekniska och miljömässiga aspekter på projektnivå, medan EU:s taxonomi fungerar som ett finansiellt klassificeringssystem som driver kapitalflöden mot hållbara investeringar. Större företag har ofta bättre förutsättningar att möta taxonomins krav, medan mindre aktörer möter hinder såsom bristande resurser och ökad administrativ belastning. Studien visar att systemen bör ses som kompletterande, där taxonomin skapar nya incitament för integrerad och finansiellt förankrad hållbarhetsstyrning i byggsektorn.

Hampakalk i bärande konstruktioner – en analys av tryckhållfasthet

• Deltagare: Emil Andersson och Nora Johansson.
  
• Samarbetspartner: EVIA.

Byggsektorn står inför stora utmaningar i att minska klimatpåverkan och använda mer hållbara material. Hampakalk, ett biobaserat byggmaterial, har väckt intresse tack vare sin låga klimatpåverkan, goda isoleringsförmåga och effektiva fukthantering. Däremot är dess bärförmåga i ytterväggar ännu inte tillräckligt kartlagd.

Syftet med denna studie är att undersöka hampakalkens tryckhållfasthet och i vilken grad materialet kan bidra till en ytterväggs lastbärande kapacitet. Fokus ligger på vertikala laster, medan sidolaster och ekonomiska aspekter exkluderas. Arbetet bygger på litteraturstudier och trycktester av tre olika hampakalkblandningar från separata tillverkare, testade enligt standarderna SS-EN 12390–3 och –7. Syftet var att skapa en jämförbar bild av materialens mekaniska egenskaper och densitet.

Resultaten visar att hampakalk inte fungerar som ett självbärande material, men ändå uppvisar viss bärande kapacitet. Trots generell låg hållfasthet visar materialet potential för framtida användning i kombination med andra bärande system. Slutsatsen är att hampakalk har lovande egenskaper som komplement i ytterväggar, framför allt tack vare sin miljöprofil, isoleringsförmåga och fukthantering.

Hur påverkar chefernas ledarskapsstil säkerhetskulturen i byggbranschen? Med fokus på fallrisker

• Deltagare: Dostin Kadir och Aman Husseini.
  

Detta projekt handlar om hur ledarskapsstilar har en påverkan på chefernas/arbetsledarnas roller. Detta projekt kommer besvara hur säkerhetskulturen kan förbättras för att göra byggbranschen till en mer säker bransch.

ICF-väggars hygrotermiska prestanda i tre svenska klimatzoner

• Deltagare: Alexander Halldorsson och Wilmer Rämström.
• Samarbetspartner: Sundolitt AB.

Examensarbetet undersöker hygrotermisk prestanda i ytterväggar, konstruerade med platsgjuten betong i permanent EPS formverk (ICF-väggar), utifrån tre svenska klimatzoner. Syftet är att analysera hur olika konfigurationer av detta väggsystem påverkar fukthantering och värmeisolering, samt att identifiera optimala utföranden för energieffektivt och hållbart byggande. Hygrotermiska simuleringar genomfördes i programmet WUFI Pro för tolv väggtyper över klimatzonerna Lund, Stockholm och Kiruna. De övergripande parametrar som undersöktes var U-värde, relativ fuktighet, fuktinnehåll och desorptionsförmåga.

Jämförelse av kostnad och miljöpåverkan för två byggnader med olika betogklasser

• Deltagare: Ghaith Abou Kasim och Antoun Eko.
  

I vårt examensarbete undersöker vi hur valet av betongklass påverkar både miljöpåverkan och livscykelkostnader i en flerbostadsbyggnad. Vi jämför två alternativ, C20/25 och C32/40, med fokus på både produktions- och underhållsfasen under en livscykel på 50 år. Genom dimensionering enligt Eurokod 2, materialberäkningar i Excel samt analyser i programvarorna Bidcon och Life365, har vi kunnat kartlägga skillnader i betong- och armeringsvolym, koldioxidutsläpp och totalkostnader. Resultaten visar att en byggnad med C32/40 kräver upp till 17,9 % mindre betong, vilket leder till 0,86 % lägre koldioxidutsläpp och nästan 3 % lägre totalkostnader över tid. Den största vinsten finns i underhållsfasen, där C32/40 ger upp till 50 % lägre reparationskostnader och halverade utsläpp. Studien visar att ett medvetet val av högre betongklass kan ge både ekonomiska och miljömässiga fördelar, särskilt i projekt med höga krav på hållbarhet och lång livslängd.

Kombination av trä och armerad betong i en hybridkonstruktion för en femvåningsflerbostadshus

• Deltagare: Saleh Eltawil och Denis Smajic.
  

Detta examensarbete undersöker möjligheten för optimering av både miljö- och hållfasthetsprestanda genom att kombinera korslimmat trä (KL-trä) och armerad betong i en hybridkonstruktion för ett fem våningar högt flerbostadshus i Halmstad. Med hjälp av livscykelanalys som genomfördes enligt ISO14040, strukturella beräkningar och FEM-Design-modellering, analyseras tre konstruktionsalternativ: en av ren KL-trä, en av ren betong samt en hybridlösning för att identifiera skillnader och förbättringar i hållfasthet och miljöpåverkan för samtliga konstruktioner. Resultaten visar att hybridkonstruktionen bär på tydlig reducering av klimatpåverkan och konstruktionsvikt då den producerar 84,63 % lägre koldioxid än betongkonstruktionen och väger 80,12 % mindre än betongkonstruktionen. Detta uppvisar hybridkonstruktionen samtidigt som den uppfyller hållfasthetskraven enligt svenska byggnormer och eurokoder med avseende till brotts- och bruksgränstillstånd. Arbetet bidrar med insikter om vilka delar av byggnaden som mest effektivt kan utformas av KL-trä för att ersätta betong, samt vilka fördelar som finns med hybridlösningar i modern byggteknik.

Kork som byggmaterial: En jämförande studie av fasad- och isoleringslösningar i relation till traditionella material

• Deltagare: Josefine Ahlgren.
  

Detta examensarbete syftar till att undersöka korkens potential som byggmaterial med särskilt fokus på dess tekniska och hållbara egenskaper i jämförelse med traditionella material som trä och mineralull. Studien genomfördes som en jämförande analys, där byggfysikaliska beräkningar och klimatanalyser utfördes för sju olika konstruktionslösningar. Dessa analyser baseras på klimatdata från fyra svenska orter med varierande klimatförhållanden och jämfördes mot en etablerad standardlösning. Resultatet visar att kork har byggfysikaliska egenskaper som i flera fall motsvarar eller överträffar de traditionella materialen. Vid användning av korkpanel presterar materialet likvärdigt med standardlösningen och i fallet med en tjockare korkpanel uppnås ett bättre resultat. För att korkisolering ska uppnå samma isolerande effekt som med mineralull krävs dock en större materialtjocklek. Samtliga väggkonstruktioner höll sig under den kritiska gränsen för relativ ånghalt på 75 %, vilket visar på god fuktteknisk prestanda. Klimatberäkningar indikerar att konstruktioner med korkpanel eller korkisolering har en lägre klimatpåverkan än den jämförda standardlösningen, där kork som byggmaterial medför ett negativt koldioxidutsläpp mätt i kg CO₂e per m^2. Sammanfattningsvis visar resultaten att kork är ett lovande alternativ till traditionella byggmaterial, både som fasad- och isoleringsmaterial. Detta tack vare dess unika kombination av förnybara egenskaper, goda isoleringsförmåga och låga klimatavtryck.

Mot hållbar 3D-printing i byggsektoren: En LCA-baserad receptanalys

• Deltagare: Ghaith Al Ghazali och Omar Yousef.
  

Detta examensarbete undersöker hållbarheten hos olika betongrecept som används inom 3D-printing av betongkonstruktioner, med målet att identifiera vilken sammansättning som erbjuder den mest hållbara lösningen ur ett helhetsperspektiv. Då byggsektorn står för en betydande del av den globala resursförbrukningen och miljöpåverkan, finns ett växande behov av att utveckla byggmaterial som är både effektiva och hållbara. Syftet med arbetet är att jämföra flera olika 3D-printbara betongmixar utifrån ett brett spektrum av miljö- och hållbarhetsindikatorer. Utöver utsläpp av växthusgaser (GWP) analyseras faktorer såsom ODP, EP, HT och WD. Denna mångsidiga studie möjliggör en mer nyanserad förståelse för varje betongmix miljöprofil. För att genomföra analysen används livscykelanalys (LCA) enligt ISO 14025. Tre olika betongrecept har valts ut för jämförelse. Recepten analyseras utifrån livscykeln – från råmaterialutvinning och transport till tillverkning A1-3. Data har samlats in från befintliga EPD:er för varje enskilt material som ingår i betongmixarna. Fokus har legat på att använda minst tre oberoende EPD-källor per material för att säkerställa datans tillförlitlighet. Slutligen har vi, för att bestämma de mest representativa värden för analysen och resultatdelen, använt medianen, det vill säga värden som ligger i mitten av de samlade datan.

Optimering av armerade betongfundament för förbättrad klimatpåverkan

• Deltagare: Saleh Rajeh och Omar Alomari.
  

Denna studie undersöker hur grundkonstruktioner i armerad betong kan optimeras för att
minska klimatpåverkan, utan att kompromissa med bärförmåga och säkerhet. Betong och
armeringsstål är två material med hög miljöpåverkan, särskilt vid överdimensionering som är
vanlig i byggbranschen. Studien har analyserat 57 olika fundamentdesigner med varierande
tjocklek och grundläggningsdjup, med hjälp av ett beräkningsverktyg utvecklat i MathCAD.
Resultaten visar att tunnare fundament i kombination med djupare grundläggning ger den bästa
balansen mellan klimatpåverkan och strukturell prestanda. Design 37 uppnådde det högsta
effektivitetsvärdet på 7,526 kN/kg Co2e. Studien visar att en strategisk dimensionering av
grundfundament kan minska koldioxidutsläpp med över 20 % jämfört med konventionella
lösningar, vilket understryker vikten av hållbar design i tidiga skeden av byggprojekt.

Optimering av problematiskt krossgrus för hållbar betongproduktion

• Deltagare: Safouane Ferroukhi och Mohammad Jawid Rezazada.
  

Detta examensarbete behandlar utmaningar och lösningar kopplade till användningen av finballast (bergkross) i betongtillverkning, med målet att bibehålla eller minska behovet av cement och vatten jämfört med betong där naturgrus används.

Betong är ett av världens mest använda byggmaterial, vilket innebär att stora volymer delmaterial krävs, särskilt ballast, som utgör 65–70 % av betongens volym. Traditionellt har naturgrus dominerat som ballast, tack vare sina rundade korn som ger låg friktion och god flytbarhet, och därmed lågt vatten- och cementbehov.

Under de senaste åren har användningen av bergkross ökat, till följd av nationella miljömål och lokala begränsningar i tillgången på naturgrus. Till skillnad från naturgrus är bergkross kantig och flisig, ofta även med höga fillerhalter. Det leder till ökad inre friktion och mekanisk låsning i betongblandningen. Följden blir att cementpastan inte räcker till för att effektivt omsluta och smörja ballastens ytor, vilket i sin tur ökar behovet av vatten, cement och/eller tillsatsmedel för att uppnå likvärdig arbetbarhet.

Detta är problematiskt, eftersom cement står för cirka 7–8 % av de globala koldioxidutsläppen. Att begränsa cementanvändningen är därför avgörande i omställningen mot klimatneutral betong – en nödvändighet för en hållbar byggbransch.

Spåntak som hållbart alternativ på kallvindar

• Deltagare: Keziah Gaeng och Emelie Weber.
  

Detta examensarbete undersöker användningen av spåntak som ett hållbart alternativ till
traditionella takbeläggningar på kallvindar. Studien jämför spåntakets prestanda i förhållande
till tegel, betong, papp och plåt, med avseende på relativ fuktighet i kallvindsutrymmen,
livslängd och klimatpåverkan. Genom en litteraturstudie och analyser av materialens
tekniska egenskaper har för- och nackdelar identifierats. Resultaten visar att spåntak kan,
under rätt förutsättningar, erbjuda en effektiv lösning för att minska fuktrelaterade problem i
kallvindar. Det har en lägre klimatpåverkan jämfört med övriga undersökta material och visar
god hållbarhet i avseende på livslängd. Slutsatserna pekar på att spåntak är ett alternativ
som bör beaktas vid val av takbeläggning på kallvindar, särskilt i samband med byggprojekt med höga krav på hållbarhet och lågt klimatavtryck.

Stråtak som hållbart alternativ: en teknisk jämförelse mellan konventionella material

• Deltagare: Anthea Madakiwa och Zahra Najafizada.
  
• Samarbetspartner: Dacapo Mariestad och Svensk stråtaktäckareförening.

Denna studie syftar till att jämföra stråtak med två konventionella taktyper ur tekniska, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. Undersökningen baseras på litteraturstudier samt kontakt med Dacapo Mariestad yrkeshögskola. För att möjliggöra en rättvis jämförelse har tre identiska husmodeller analyserats, där den enda skillnaden är typen av takkonstruktion.

Beräkningar av värmeisoleringsförmågan och primärenergitalet visar att ett 300 mm tjockt stråtak motsvarar cirka 177 mm mineralull. Detta uppfyller inte kraven på värmeisolering, därför behövs ytterligare isolering i form av mineralull läggas till för att uppnå det maximala U-värdet på 0,13 W/m²K. Trots att isoleringsförmågan kan göras likvärdig, medför de olika lutningskraven för taken att ett hus med stråtak får ett högre energibehov för uppvärmning. Det innebär att stråtak i dagsläget inte är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet när det gäller energiprestanda.

Stråtaket uppvisar dock betydande miljömässiga och kulturella fördelar. Det har en låg klimatpåverkan vid produktion och bidrar både till ekologisk och social hållbarhet. I diskussionen föreslås åtgärder för att minska kostnader, såsom användning av förnybar energi, utökad våtmarksodling samt ökad utbildning av fackmän för att möta efterfrågan på stråtakläggare.

Transformation av ladugård

• Deltagare: Maya Sörensen-Munkholm och Klara Vikstrand.
  

I takt med att antalet jordbruk i Sverige minskar står allt fler ladugårdar tomma. De tomma ladugårdarna bär både på ett kulturhistoriskt värde och bidrar till den svenska landskapsbilden. Det här examensarbetet utforskar hur en äldre ladugård kan omvandlas till en modern gemensamhetslokal – med fokus på återbruk, energieffektivitet och bevarad arkitektur.
Genom uppmätning, ritningar och tekniska beräkningar visar arbetet att det är fullt möjligt att kombinera dagens krav med gårdagens charm.

Träspik som förbandsalternativ

• Deltagare: Hugo Nilsson och Mathias Nyman.
  

Examensarbetet undersöker potentialen hos LignoLoc-träspikar som ett hållbart alternativ till traditionella metallförband i träkonstruktioner.

Byggbranschen står inför ökade krav på att minska sin klimatpåverkan, där valet av förband ofta förbi ses. Syftet med studien är att analysera träspikens hållfasthet, och delvis miljöpåverkan och praktiska tillämpbarhet i jämförelse med metallspik och skruv. Arbetet baseras på hållfasthetsberäkningar, modellering samt kvalitativa intervjuer med aktörer inom byggbranschen.

Resultaten visar att träspiken har lägre tvärkraftskapacitet än metallspik och skruv. Branschens inställning är över lag försiktigt positiv, men präglas av invanda arbetsmetoder och kostnadsmedvetenhet. Den främsta begränsningen är den höga kostnaden, vilket försvårar en bredare implementering i traditionella byggprojekt och innebär att träspiken i nuläget inte uppfyller alla krav för att betraktas som ett hållbart alternativ. Studien identifierar även potentiala tillämpningsområden för träspiken där fokus ligger främst på miljö och design.

Studien bidrar med ny kunskap om möjligheter och begränsningar för träbaserade förband i en hållbar byggnadskontext.

Trätakstolar med träspiksförband

• Deltagare: Elin Bergroth och Oskar Larsson.
  
• Samarbetspartner: Derome Träteknik AB.

Byggbranschen arbetar aktivt för att minska sin klimatpåverkan. En stor del av dagens takstolar tillverkas med spikplåtar av stål, vilket har hög klimatpåverkan vid produktion och svårigheter vid återvinning. I vårt examensarbete undersöker vi möjligheten att ersätta spikplåtar med träspik och trälaskar för att skapa helt träbaserade förband i takstolar.

Vi använder träspiken LignoLoc, som tillverkas av komprimerat bokträ. Den skjuts in utan förborrning och smälter samman med det omgivande träet genom värme och friktion. I kombination med trälaskar kan detta ge starka och miljövänliga förband.

Målet är att analysera bärförmågan hos dessa träförband genom beräkningar enligt Eurokod 5. Vi använder programmen MathCAD och Pamir för att dimensionera knutpunkter i en fackverkstakstol.

Resultaten visar att träspikförband har god hållfasthet och kan vara ett möjligt alternativ till metallplåtar i vissa konstruktioner. Metoden har potential att bidra till ett mer hållbart byggande genom att minska användningen av metall och förenklar återvinningen.

Undersökning av ånggenomgångsmotstånd hos Recoma-skivor i jämförelse med OSB-skivor

• Deltagare: Sebastian von Schalien och Aleksander Rrethi.
• Samarbetspartner: Recoma och RISE.

Detta examensarbete syftar till att undersöka ånggenomgångsmotståndet hos Recoma-skivor, ett byggmaterial tillverkat av återvunnet förpackningsavfall, samt jämföra deras prestanda med traditionella OSB-skivor. Studien har sin grund i den ökande efterfrågan på hållbara byggmaterial. I studien har vi själva genomfört experiment i klimatkammare enligt standarden EN ISO 12572. I en kontrollerad miljö exponerades provkroppar av både Recoma och OSB för definierade ångtrycksskillnader. Genom att regelbundet väga proverna kunde vi kvantitativt mäta mängden vattenånga som transporterades genom respektive material.