Naturvård och artmångfald på Utexpo

Artrikedom, artsammansättning och indikatorvärden av fjällvegetation i Sverige

• Deltagare: Jonathan Frendel och Natalie Hautkamp.
  
• Samarbetspartner: Sveriges Lantbruksuniversitet.

Fjällmiljöer utgör biologiskt unika ekosystem och är särskilt känsliga för klimatförändring. För att förstå och övervaka förändringar i dessa ekosystem krävs kunskap om vilka faktorer som formar deras biodiversitet.
Sambandet mellan altitud och artrikedom är välstuderat, men litteraturen är många gånger motstridig och få studier tar hänsyn till effekterna av latitud. Tidigare studier i Sverige har främst fokuserat på enstaka fjällområden eller ett fåtal. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur altitud och latitud samverkar för att påverka artrikedom längs den svenska fjällkedjan.
Med fem års vegetationsdata och habitatklassningar insamlade av Nationell Inventering av Landskapen i Sverige (NILS) använde vi multipla regressionsmodeller för att analysera sambandet mellan altitud, latitud och artrikedom. Vi undersöker för första gången i svensk kontext hur sambandet skiljer sig åt mellan olika habitattyper. Vidare undersöker vi hur artsammansättningen skiljer sig mellan habitat och utvärderar hur ellenbergindikatorvärden stämmer överens med förväntad ekologi utifrån habitatklassningar.
Resultaten visar att effekten av altitud varierar med latitud. I nordliga områden observerades ett unimodalt samband, medan de sydligaste fjällen uppvisade ett positivt linjärt samband. Vi fann också att detta mönster ser olika ut beroende på habitat och att vissa habitat inte alls påverkas av latitud.

Bekämpning av jätteloka – överlever fröna efter slåtter?

• Deltagare: Jessica Olofsson Bergius och Julia Schmidt.
  
• Samarbetspartner: Länsstyrelsen i Halland.
  

Jätteloka är en invasiv främmande art som sprider sig snabbt i Sverige och orsakar problem både i naturen och för människor. Växten kan bli flera meter hög och bilda så täta bestånd att den tränger undan andra växter. Den kan också orsaka erosion och förändrad miljö längs vattendrag. Dessutom kan växtsaften ge brännskadeliknande hudskador vid kontakt med solljus, vilket gör den svår att hantera och bekämpa.

I projektet undersökte vi hur slåtter påverkar jättelokans frön, och deras möjlighet att överleva och gro. Vi jämförde frön från växter som klippts ner med frön från växter som fått växa vidare utan bekämpning. Vi studerade bland annat frönas livskraft, form och spridningsförmåga. Målet är att undersöka om avklippta fröhuvuden kan lämnas kvar utan risk för att fröna gror. Om frön från avklippta plantor skulle visa sig ha låg överlevnad skulle växtmaterial kunna lämnas ute i marken, vilket skulle förenkla bekämpningen. Resultaten visade att även frön från nedklippta växter kan överleva. Studien genomfördes i Halmstads kommun och bidrar med ny kunskap som kan hjälpa myndigheter och markägare att utveckla effektivare bekämpningsåtgärder. Forskning kring jätteloka i svenska förhållanden är väldigt begränsad och våra resultat skulle därmed kunna utgöra underlag för framtida metoder för att förhindra att arten etablerar och sprider sig till nya platser i Sverige.

Brunifieringens påverkan på fisksamhällen och fiskars längd i sjön Bolmen

• Deltagare: Otto Smidemark och Mateusz Opila.
  
• Samarbetspartner: Sydvattens forskningsstation.

Vi har valt att undersöka brunifieringens påverkan på fisksamhällen och fiskars längd i sjön Bolmen. Brunifiering är ett resultat av ökade halter av löst organiskt material, som gör vattnet brunare och mer grumligt. I Bolmen har brunifieringen ökat med ca 50 % de senaste 40 åren. Brunifiering blir problematisk eftersom den minskar ljusinsläppet och påverkar viktiga vattenkemiska parametrar, såsom turbiditet, absorbans och temperatur. Ökad brunifiering kan i sin tur förändra ekosystem, artsammansättning och förutsättningarna för olika fiskarter.

Vårt resultat visar på att fisksamhället skiljer sig mellan bassängerna i sjön Bolmen. Det beror på att Bolmen är ett öppet system med skillnader i grumlighet, löst organiskt material, djup och temperatur mellan bassängerna. Det som gör att fisksamhället förändras mellan bassängerna är grumligheten och vattentemperaturen. Enskilda arter svarar på förändringar i miljön på olika sätt. Abborren krymper exempelvis med ökad grumlighet i vattnet, medan mörten växer med ökade halter av löst organiskt material. Gösen uppvisar istället ett positivt samband med ökad temperatur.

Community Restructuring and Ecosystem Resilience Following Extreme Floods in Southern Brazil: Insights from Subtropical Odonata Assemblages

• Participants: Denise Gunnarsson and Julia Gryphon.
  
• Collaboration partner: Ecology and Evolution Laboratory at Univates University.

 Climate change and increasing hydrological instability are expected to strongly affect freshwater ecosystems, particularly in biodiversity-rich subtropical regions. In Rio Grande do Sul, southern Brazil, extreme floods during 2023–2024 caused widespread environmental disturbance across the transition zone between the Atlantic Forest and Pampa biomes.

Our study investigated long-term changes in Odonata communities (dragonflies and damselflies) by comparing surveys conducted in 2026 with historical data from 2011–2012 published by Renner et al. (2016). Fifteen freshwater sites were surveyed, and environmental variables including habitat structure, water chemistry, connectivity, and land use were assessed across local and landscape scales.

The results showed substantial temporal restructuring of Odonata communities. Although species richness increased, community similarity between periods was low and beta diversity analyses revealed high species turnover, indicating ecological reorganisation rather than simple biodiversity loss. Several historically widespread and specialist-like species disappeared, while broad-niche and widespread taxa became more prominent.

Overall, the findings suggest that increasing climatic and hydrological instability may substantially reorganise freshwater communities even when overall diversity appears relatively stable. This highlights the importance of long-term monitoring for understanding ecosystem resilience under ongoing climate change.

En studie av predatorjakten på Trönninge ängar

• Deltagare: Maja Mattsson och Martin Andersson.
  
• Samarbetspartner: Focus fauna.

 Under senare årtionden har en oroväckande trend observerats hos många av Sveriges häckande vadarfåglar. Till exempel har tofsvipan minskat med 40 % bara mellan 2001 och 2024. Anledningen till minskningen har till stor del utretts, där habitatförlust och predation av bon och ungar har identifierats som några av de främsta orsakerna.
Vi har valt att undersöka effekten av predatorjakt, och vilken roll den har för att främja vadarfåglarnas häckningsframgång. Genom att jämföra ett naturreservat, där predatorjakt utförs, med ett annat reservat, där det inte utförs, kan vi få viktiga insikter om effekten av denna naturvårdsåtgärd.
Projektet Myllrande kust i Halland – från tofsvipa till sydlig kärrsnäppa är en riktad insats för att vända den dåliga utvecklingen som många av våra vadarfåglar har. Som en del av insatsen har det bedrivits predatorkontroll på Trönninge ängar sedan 2019, främst på räv och kråkfåglar. Trönninge ängar är unikt eftersom predatorjakt har pågått över en längre tid, men från 2025 utförs det även på fler områden i norra Halland. Sedan 2002 har det utförts regelbundna inventeringar av kusthäckande fåglar på 25 halländska strandängar runt om Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. De aktuella lokalerna har ingått i analysen av predatorjaktens effekt för att undersöka vadarfåglars utveckling där predatorjakt inte bedrivs.

Shifting Abundance and Biodiversity Patterns of Harvestmen (Opiliones) in Sweden: A Comparative Analysis Across Recent Decades

• Participants: Amanda Liias and Maxim Mocanoski.
  
• Collaboration partner: Station Linné.

Temporal changes in species abundance and diversity can reveal how arthropod communities respond to environmental change, making them interesting indicators of shifts in biodiversity. This study examines long-term changes in abundance and diversity of harvestmen (Opiliones) in Sweden through a comparative analysis of two large-scale sampling periods, using material from the Swedish Malaise Trap Project (SMTP) and the Swedish Insect Inventory Program (SIIP). Differences in abundance, diversity and community structure among localities, habitats, islands and mainland sites, protected versus unprotected areas were sorted and analysed in Excel and R, using factorial ANOVA, Wilcoxon tests and Kruskal-Wallis tests. Diversity and evenness were assessed using Shannon’s and Simpson’s diversity indices. A total of 1,232 individuals of 12 species were analysed, collected from nine revisited sites in SMTP and SIIP. The number of species per site varied, with generally higher diversity in southern localities compared to northern ones. The species composition of harvestmen changed over time, even though the total number of species remained relatively stable. The results may indicate that climate, habitat type, and human impact play important roles in species distribution and abundance. Forest environments and protected areas showed the highest occurrence of harvestmen, while open and coastal environments had less occurrence.

Utveckling av rovdjursangrepp på får i Sverige

• Deltagare: Noel Berggren och Anton Friberg.
  

Biologisk mångfald påverkas idag starkt av mänsklig aktivitet, där habitatförlust och fragmentering av landskap är centrala hot mot många arters överlevnad. För att bevara fungerande ekosystem krävs både skydd och förvaltning som möjliggör samexistens mellan människor och vilda djur.

I Sverige har stora rovdjur som varg, lodjur, brunbjörn och kungsörn historiskt minskat kraftigt till följd av jakt och habitatförändringar, men har under senare decennier återhämtat sig genom skyddsåtgärder och en förändrad förvaltning. Samtidigt har detta lett till ökade konflikter, särskilt i relation till tamdjurshållning. Trots att rovdjur främst lever av vilda bytesdjur förekommer angrepp på tamdjur, där får är det mest utsatta djuret i Sverige. Förebyggande åtgärder, som rovdjursavvisande stängsel, har därför fått stor betydelse. Förvaltningen är uppdelad i tre rovdjursförvaltningsområden, och flera arter har expanderat söderut de senaste decennierna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rovdjursangrepp på får i Sverige har förändrats under perioden 2002–2025, med fokus på geografisk spridning, omfattning och eventuella samband med rovdjurens etablering i södra Sverige.