Naturvård och artmångfald på Utexpo

I vindens landskap – biologisk mångfald av vingar och blad

• Deltagare: Elina Wennerberg och Tova Nilsson.
  
• Samarbetspartner: Arise.

Utbyggnaden av vindkraft är en viktig del av omställningen till förnybar energi och en fossilfri framtid. Trots att vindkraftverk betraktas som en ren energikälla, kan etablering påverka ekosystem och den biologiska mångfalden – både direkt och indirekt. Forskning har främst fokuserat på effekter för fåglar och fladdermöss, medan kunskapen om påverkan på andra artgrupper, såsom dagfjärilar och kärlväxter är begränsad.

Vårt examensarbete undersöker skillnader mellan miljöer, med och utan vindkraftverk, i ett skogslandskap i Laholms kommun, i Hallands län. Syftet ärt att undersöka hur vindkraftsetablering påverkar artmångfald och artsammansättning av dagfjärilar och kärlväxter. Fokus har legat på att analysera sambandet mellan antalet fjärilsarter och individer med antalet förekommande kärlväxter. Analysen omfattade även värd- och resursväxter, eftersom dessa har stor betydelse för habitatkvalitet och dagfjärilars förekomst.

Impacts of Habitat Fragmentation on Biodiversity in Lokobe, Madagascar

• Participant: Olivia Brooke-Webb.
  
• Collaborator: Global Vision International (GVI).

My project examines how habitat fragmentation affects biodiversity in Lokobe Strict Reserve, a rainforest on the island of Nosy Be, Madagascar. Fieldwork was done in collaboration with Global Vision International (GVI), and focused on birds, herpetofauna and lemurs in both protected forest and areas impacted by farming and tourism. The goal is to understand how different species respond to changes in their environment, especially in places where people and wildlife share the same space. The data is collected, and the data analysis is currently in progress.

Invasionsdynamik och bekämpning av storslinga

• Deltagare: Anna Tove Loland.
  
• Samarbetspartner: Kumla kommun.

Den ökande internationella handeln och globala transporter skapar förutsättningar för införsel av invasiva främmande arter, både på land och i vatten. Sötvattensekosystem är särskilt känsliga eftersom de starkt påverkas av mänskliga aktiviteter.

Storslinga, Myriophyllum aquaticum, är en invasiv främmande vattenväxt som upptäcktes 2024 i Sverige, närmare bestämt i Säbylundssjön i Närke. Arten kommer ursprungligen från Sydamerika, där den är en populär akvarieväxt som främst sprids av människan. Storslinga är förbjuden i EU sedan 2016 eftersom att den är en konkurrenskraftig art med stor påverkan på invaderade ekosystem. Storslinga är också kostsam att bekämpa.

Syftet med examensarbetet är att sammanställa forskning om artens invasionsdynamik och att undersöka bekämpningsmetoder i försöksodlingar.

Mörkare vatten – hur påverkas bakterier och växtplankton?

• Deltagare: Saga Bovin.
  

I denna studie undersöks effekten som ökade koncentrationer av organiskt material har på både primärproduktion och sekundärproduktion i tre olika sjöar. Klorofyll a-koncentration används som ett mått på primärproduktion medan sekundärproduktion mäts som bakterieproduktion med hjälp av radioaktiva isotoper.

Syftet med projektet är att undersöka hur grunden i näringsväven påverkas av ökande koncentration av organiskt material, och om effekten skiljer mellan olika typer av sjöar.

Skönhet som bedrar – invasiva arter i Halland

• Deltagare: Julia Hansson och Sara Evaldsson.
  
• Samarbetspartner: Länsstyrelsen i Halland och Gerbianska Trädgården.

Invasiva främmande arter kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden, infrastruktur eller människors hälsa. De konkurrerar ofta ut inhemska växter, vilket kan leda till förändringar i hela ekosystem. När främmande arter etablerar sig i ett nytt land och börjar sprida sig är de ofta svåra att bekämpa. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede i en invasion undersöka deras potentiella framtida risker. Genom att identifiera arter med invasionspotential i förväg kan utrotningsåtgärder utföras innan de orsakar problem i samhället – vilket har visat sig ge störst effekt till lägst kostnad.

Examensarbetet undersöker två nya växter som kan komma att bli invasiva i Halland – hybridskunkkalla och guldkolv. Hybridskunkkallan är en hybrid av de två invasiva arterna gul och vit skunkkalla, som det redan finns stora problem med i Halland. Guldkolv är en art som har funnits i Skärsjön, en sjö utanför Varberg, sedan 1970-talet. Man har däremot sett en problematisk spridning av arten de senaste åren. Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida hybridskunkkallans frön är livsdugliga, då sterila frön är vanligt bland hybrider. Vi har också genomfört groningsförsök på guldkolvens frön, där målet är att undersöka om frön som har producerats i Halland gror samt vilka olika förhållanden som skulle kunna gynna groning.