Ingenjör i hållbar energi på Utexpo
På den här sidan har deltagarna på Utexpo sammanfattat sina projekt. Här kan du upptäcka och läsa om spännande projekt från programmet Ingenjör i hållbar energi.
Energieffektivisering i små och medelstora företag –hinder och förutsättningar för ökat genomförande
- Deltagare: David Pettersson.
- Samarbetspartner: Region Halland.
Detta examensarbete undersöker genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärder i små och medelstora företag (SMF) i Halland som deltagit i Region Hallands stödinsatser Energismart och Energikartläggningscheckar. Syftet är att analysera i vilken utsträckning föreslagna åtgärder har implementerats samt identifiera centrala drivkrafter, hinder och förbättringsförslag. Studien bygger på en kvantitativ analys av 224 Energismartrapporter och 9 rapporter från energikartläggningar, och kompletterad med intervjuer med totalt 51 företag – 46 från Energismart och 5 från Energikartläggningscheckar. Genomförandegraden beräknades till 42 % för Energismart och 54 % för Energikartläggningscheckar. Resultaten visar också att ekonomisk osäkerhet, begränsade resurser och kunskapsluckor är vanliga hinder, medan drivkrafter inkluderar energibesparingar, externt stöd och internt engagemang. Företagen efterfrågar bättre uppföljning, visualisering av energidata och erfarenhetsutbyte. Slutsatsen är att stöden har potential att främja energieffektivisering men att ytterligare åtgärder krävs för att öka genomförandet av föreslagna insatser.
Energikartläggning över storskalig fordonstillverkningsindustri
- Deltagare: Hanna Walder.
- Samarbetspartner: Scania Oskarshamn.
I projektet har det gjorts en energikartläggning av ett av målerierna på Scania i Oskarshamn. Energianvändningen har analyserats för år 2024 för att kunna fördela ut energin på olika processer i anläggningen. Därefter har processerna analyserats för att komma fram till en rad åtgärdsförslag, som både leder till energibesparing och kostnadsbesparing.
Potentialen för batterilagring i Halland – en samhällsekonomisk analys
- Deltagare: Casper Järevang.
- Samarbetspartner: Länsstyrelsen i Halland.
I takt med att energisystemet elektrifieras ökar trycket på elnätets kapacitet, särskilt i södra Halland. Samtidigt växer intresset för batterilager (BESS) som en lösning för att jämna ut effekttoppar, stödja frekvensreglering och underlätta integrationen av förnybar el. Mitt examensarbete undersöker vilken samhällsnytta batterilager kan skapa ur ett elnätsägarperspektiv, med fokus på kapacitet, stödtjänster och affärsmodeller. Genom intervjuer med tio aktörer i energibranschen, främst lokalnätsägare i Halland, belyses både möjligheter och utmaningar. Studien visar att batterier kan bidra till kapacitetsfrigöring – men bara om deras drift samordnas med lokala nätbehov. I dagsläget styrs många batterier av ekonomiska incitament från stödtjänstmarknaden, vilket ibland leder till ökad belastning i redan trånga nät. Regelverk, som anslutningsplikt och begränsade styrmedel, för nätägare skapar dessutom målkonflikter. Flera respondenter uttrycker behov av nya avtalsformer, flexmarknader och styrmodeller som premierar lokal nytta. Arbetet visar att batterilager har stor potential – men att denna kräver bättre teknisk, juridisk och marknadsmässig integration för att komma till verklig nytta i Halland.
Utredning av dynamisk spänningsreglering i elnätet för optimering av produktion från solceller
- Deltagare: Alhusein Al Rfeidan och Esmatalla Nabizadeh.
- Samarbetspartner: Öresundskraft AB.
Examensarbetet undersöker dynamisk spänningsreglering i lågspänningsnät med hög andel solcellsproduktion. I takt med att allt fler hushåll och företag installerar solceller uppstår tekniska utmaningar, särskilt spänningsvariationer som kan leda till att växelriktare kopplas bort och elproduktion går förlorad. Projektet, som genomförs i samarbete med Öresundskraft, fokuserar på två lösningar som kan tillämpas innan nätförstärkning är genomförd: dynamisk spänningsreglering via OLTC-transformatorer och reaktiv effektstyrning via växelriktare.
Genom litteraturstudier, fallstudier från olika länder samt kommunikation med experter på Öresundskraft jämförs lösningarna utifrån teknisk funktion, kostnad, installationskrav, underhållsbehov och reglerprecision. Resultaten visar att OLTC ger exakt och stabil reglering men kräver viss ombyggnation, medan reaktiv effektstyrning är billigare och snabb att implementera, men mindre exakt och medför ökade förluster vid hög produktion.
Syftet är att stödja Öresundskrafts beslut kring tillfälliga åtgärder och identifiera vilken lösning som lämpar sig för Öresundskrafts elnät i väntan på en mer långsiktig nätförstärkning.
