Ingenjör i hållbar energi på Utexpo

Elbilsladdningens påverkan på regional effektbalans: fallstudie för Halland

• Deltagare: Moa Leverin.
  
• Samarbetspartner: Länsstyrelsen i Hallands län.

Syftet med det här arbetet är att analysera hur olika strategier för hemmaladdning vid småhus påverkar Hallands regionala elsystem. Studien jämför ett referensscenario utan elbilar med scenarier med direkt laddning, styrd enkelriktad laddning (V1G) och styrd dubbelriktad laddning (V2G). Analysen omfattar effekter på lastprofil, import- och exportmönster samt energiflöden i elbilarnas batterier.

Elkvalitetspåverkan från elbilsladdning

• Deltagare: Alice Andersson.
  
• Samarbetspartner: HEM Nät AB.

Elektrifieringen av transportsektorn är central för att uppnå Sveriges klimatmål om netto noll CO₂-utsläpp (koldioxid) till 2045. För detta behövs utbyggnad av snabbladdinngsstationer för elfordon, vilket skapar utmaningar med elkvaliteten i lågspänningsnäten. I studien har övertonshalten vid en snabbladdningsstation i HEM (Halmstads Energi och Miljö) Nät analyserats. Det har i arbetet konstaterats att THD (Total Harmonic Distortion) är missvisande i bedömning av påverkan från elbilsladdning. Det finns god marginal mellan befintlig övertonshalt och gränsvärden. Elkvalitetsmässigt finns det möjlighet att inhysa fler snabbladdningsstationer i det undersökta nätområdet.

Implementering av EPBD i offentliga byggnader för Halmstad kommun och kommuner i Sverige

• Deltagare: Nor-din Abbas och Fouad Waza.
  
• Samarbetspartner: Teknik- och fastighetsförvaltningen i Halmstad kommun.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (EPBD) har som mål att minska växthusgasutsläppen och förbättra energiprestandan för byggnader i Europa. Direktivet ska införas i medlemsstaternas lagstiftning senast den 29 maj 2026. Enligt artikel 10.3.b.i i EPBD ska alla byggnader med en golvyta över 2000 m² installera solenergilösningar senast den 31 december 2027.

Teknik- och fastighetsförvaltningen i Halmstads kommun vill undersöka de utmaningar och möjligheter som solcellsinstallationer på berörda byggnader medför för att uppfylla kraven i EPBD artikel 10.3.b.i..
Resultatet visar på stora utmaningar för kommunen. Halmstads investeringsbehov beräknas till 5,8 miljoner kronor, vilket kräver en höjd årsbudget och en omstrukturering av kommunens nuvarande arbetsflöde för att möta tidsramen på 1,5 år. På nationell nivå uppskattas investeringsbehovet för 17 jämförelsekommuner till 7 667 miljoner kronor. En samtidig utbyggnad i landets 290 kommuner riskerar att skapa material- och installatörsbrist, vilket kan försvåras ytterligare till följd av regeringens fördröjda lagstiftningsprocess som försenar införandet av EPBD.

Om kraven uppfylls genereras dock en nationell kapacitetsökning på upp till 625 MW (megawatt) installerad effekt (motsvarande upp till 625 GWh/år). Det bidrar till att avlasta elnätet samtidigt som det stödjer Sveriges klimatmål om ett 100 procent fossilfritt elsystem till år 2040.

Teknoekonomisk analys av solcellspark vs. solfångarpark

• Deltagare: Ella Haraldsson.
• Samarbetspartner: Eksta bostad AB.

Det här examensarbetet syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för Eksta Bostads AB med de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att integrera en solcellspark i ett befintligt mikronät i Fjärås. Vidare syftar arbetet att genomföra en jämförande studie för att fastställa vilken av två tekniska lösningar som är mest fördelaktiga att uppföra på en gräsyta i Fjärås – en solcellspark ansluten till mikronätet eller en solfångarepark anslutet till Ekstas lokala fjärrvärmenät. Genom att utvärdera dessa två alternativ på samma geografiska område syftar studien till att identifiera vilken energilösning som genererar störst ekonomisk och systemteknisk nytta för verksamheten.

V2G i Halland: potential och förutsättningar för dubbelriktad laddning

• Deltagare: Emil Welinder och Axel Urholm.
  
• Samarbetspartner: Länsstyrelsen Hallands län.

Elektrifieringen av transportsektorn ökar belastningen på elnätet och skapar behov av flexibla lösningar som kan minska effekttopparna. Syftet med den här studien är att undersöka vilken potential Vehicle-to-Grid (V2G) har för att bidra till minskad effektbelastning i Halland. Studien baseras på en stokastisk simuleringsmodell i Python där laddningsbeteenden, inkopplingsmönster, SOC-nivåer och olika nivåer av V2G-kompatibilitet analyseras för helelektriska personbilar. Modellen baseras på hem- och arbetsplatsladdning och definierade V2G-fönster under morgon och kväll.
Resultaten visar att V2G-potentialen ökar med antalet helelektriska personbilar och andelen V2G-kompatibilitet. Vid en andel av 100 % V2G-kompatibilitet uppgår den maximala tillgängliga effekten till 103 MW (megawatt) år 2025 och 365 MW år 2040. Den största potentialen uppstod generellt under morgonperioden mellan kl. 06–07, då många elbilar fortfarande är anslutna efter nattladdning. Resultaten visar även att lägre SOC-golv möjliggör högre energileveranser, men innebär lägre tillgänglig batterikapacitet för användaren. Studien visar att V2G kan bidra med en ökad flexibilitet i Hallands elsystem, men att praktisk implementering kräver bidirektionell laddinfrastruktur, styrstrategier och deltagande från elbilsägare.